Å ena sidan sägs det att personer med Aspergers syndrom gillar struktur och planering, men å andra sidan har många aspergare svårigheter med exekutiva funktioner, vilket bland annat kan innebära just planeringssvårigheter. Vissa kan ha lätt för att planera i vissa situationer samtidigt som man har stora planeringssvårigheter inom andra.
Trots att jag har lätt för att planera min tid och ekonomi, har jag stora svårigheter att planera vad jag exempelvis behöver ha med mig när jag ska resa iväg. Visst, om jag ska föreläsa och övernatta en natt på föreläsningsorten, vet jag av erfarenhet att jag behöver kläder, pyjamas, föreläsningsmanus, laptop, smink samt sminkborttagare och andra hygienartiklar och böcker. Men vad behöver jag om jag åker till mina föräldrar i Finland och stannar där en vecka? Och blir det annorlunda om jag istället blir borta i två veckor? Hur mycket kläder ska jag ta med mig exakt?
När jag var gift, hade jag det otroligt lätt: det var alltid min dåvarande man som packade min resväska utan att jag bad om det, vilket jag var mycket tacksam för. Han hade helt enkelt märkt att jag hade svårt att planera och därför ville han hjälpa till. De första åren efter skilsmässan fortsatte han ibland att packa mina väskor om han visste att jag skulle resa iväg någonstans, men annars försökte jag klara mig själv. Jag hade nämligen otroligt dåligt samvete för att han hjälpte mig hela tiden! Och det var när jag började packa mina resväskor själv som mina föräldrar fick en stor chock. En gång när jag skulle vara hos dem i 14 dagar, hade jag bland annat tagit med mig 11 par skor och i princip hela min garderob!
Naturligtvis undrade mina föräldrar vad som hade hänt plötsligt och varför jag hade börjat ta med mig hela min garderob när jag inte hade gjort det tidigare. De trodde att det var något påhitt jag plötsligt hade kommit på, men så var det inte alls: nu försökte jag ju bara klara mig själv och packa min resväska själv, och jag visste inte alls hur man packade! Hur visste man vad man behövde och inte behövde?
”Ta inte med dig för mycket kläder nu”, sa mina föräldrar till mig varje gång innan jag skulle åka till dem. Men jag kunde ändå inte följa deras råd för jag visste inte vad ”för mycket” betydde rent konkret i det här fallet. Jag fortsatte att ta med mig lika många par skor till Finland men lämnade i princip allt annat hemma i Stockholm för de hade sagt att jag inte skulle ta med mig för mycket kläder! Därför behövde jag plötsligt köpa nya kläder i Finland när jag upptäckte att jag inte hade tagit med mig tillräckligt mycket kläder.
När jag tog upp problemet med min boendestödjare, började vi alltid bestämma tillsammans inför varje resa vilka plagg jag behövde ta med mig och vilka plagg och skor jag skulle lämna hemma. Vi bestämde också att 4 par skor räcker gott och väl för 14 dagar, fler skor än så behöver jag inte. Och det är en bra tumregel jag har börjat använda, och det fungerar mycket bra! 🙂
2 svar på ”Neuropsykiatriska diagnoser och planeringssvårigheter”
Tack Paula för dina fantastiska texter!
Jag känner mig mindre ensam och mår bättre av dem.
Ang. din boendestödjare, vad står det i beslutet att du ska få hjälp med?
Det kanske är olika i olika kommuner men där jag bor var man tvungen att precisera det.
Även hur många timmar i veckan. Hur många timmar har du?
Jag undrar för att jag också beviljats boendestöd och funderar på hur det ska funka…
Tack själv för att du läser och roligt att höra att du gillar mina inlägg! 🙂
Jag ska få hjälp med hemsysslor enligt beslutet, dvs matlagning, städning, telefonsamtal, öppna posten och även att handla och diska vid behov. Jag har 4,5 timmar i veckan, förut hade jag 6 timmar men för 9 månader sen drog kommunen ner på timmarna. Med 4,5 timmar i veckan är det tyvärr väldigt svårt att hinna med allt detta och alla veckor hinner vi tyvärr inte med matlagning eller städning om det finns mycket annat som behöver göras. Men jag har hört att det är lättare att få fler timmar i vissa andra stadsdelsförvaltningar i Stockholm så allt handlar också om om man har turen att bo på rätt ställe! Så ska det inte vara men så är det tyvärr 🙁 Hoppas det kommer att funka bra med ditt boendestöd!