Kategorier
Socialt samspel och autism

Nej, vi aspergare ska inte behöva förändra oss i vänskapsrelationer

Vi som har Aspergers syndrom eller autism får ibland höra att om vi beter oss annorlunda (=aspigt) alternativt håller fast vid våra behov så finns risken att andra människor tröttnar på oss och inte vill längre vill umgås.. Själv kan jag inte ens räkna hur många gånger jag fått höra saker i stil med: ”Om du inte orkar träffa dina vänner tillräckligt ofta, kommer de tröttna på dig”, eller: ”Om du tackar nej till alla fester, kommer du förbli ensam.”

Gjorde allt för att ändra på mig själv

När jag var yngre gjorde jag också allt för att försöka ändra på mig själv för jag hade ju fått lära mig att jag inte duger som jag är. Som barn ville jag inte spela bollspel eller leka andra lekar med mina klasskamrater, men eftersom läraren inte ville att jag skulle vare ensam på rasterna,blev jag tvingad att ändra på mig själv. Eftersom jag hade lärt mig att andra människor skulle tycka att det var tråkigt om jag inte visste överhuvudtaget något om musik, kändisar, TV och filmer, försökte jag plugga utantill vad olika kändisar hette, dock utan framgång. Jag trodde på allvar att det var fel på mig eftersom det var jag som var annorlunda.

Har blivit tvungen att prioritera mig själv

Även som vuxen har jag fortsatt att försöka förändra mig själv genom att försöka bli mer spontan och testa nya saker eftersom det inte har känts accepterat att vara som jag. Även om jag varit mycket trött, tackade jag ja till fester och sa ja till att umgås för skulle jag tänka på mina egna behov (=mer ensamtid), sågs det som egoistiskt. Idag orkar jag inte längre anpassa mig efter att jag vid ett par tillfällen blivit utbränd och mått riktigt dåligt. Av hälsoskäl har jag varit tvungen att även börja tänka på mina egna behov.

Kan inte ha intensiva vänskapsrelationer

Och nu har det som jag alltid blivit varnad för hänt! En vän har tröttnat på mig och raderat mig på Facebook. Vi har känt varandra i många år så det handlar absolut inte om någon ny bekantskap. För flera år sedan hade jag aktivitetsersättning vilket bidrog till att jag hade otroligt mycket mer energi än idag. På den tiden orkade jag stötta vännen i fråga när hen mådde dåligt, och jag orkade skriva med hen på nätterna. Men efter att jag började föreläsa mer regelbundet var jag tvungen att minska på kontakten. Det är omöjligt för mig att ha intensiva vänskapsrelationer och ett jobb samtidigt!

Klarar inte längre av övernattningsgäster

Den här vännen är en otroligt aktiv person. Hen har alltid haft ett heltidsarbete och en aktiv fritid och tröttnar aldrig på socialt umgänge. Därför kändes det inte riktigt som att hen förstod när jag förklarade att jag ofta var så trött att det kunde dröja riktigt länge innan jag skulle orka svara på mejl och SMS. Jag förklarade även för vännen att hen tyvärr inte kunde sova hos mig längre när hen hade vägarna förbi Stockholm eftersom jag har under de senaste åren fått sömnsvårigheter och inte längre klarar av övernattningsgäster.

Orkade inte svara på vännens mejl

För ett tag sedan skrev hen till mig och undrade hur det var med mig, men jag orkade inte svara eftersom jag var så otroligt trött och behövde vila efter bloggen och föreläsningarna. Jag hade ju förklarat tidigare för hen hur tröttheten påverkade mig och att det var omöjligt för mig att orka behålla ett arbete om jag inte prioriterade ensamtid och vila. Även om vännen tidigare sagt att hen var trött på människor som inte prioriterade vänskap hade jag hoppats på att hen skulle förstå mig eftersom jag i mitt tycke hade förklarat många gånger att jag inte alltid orkade ha kontakt. Men allt ledde alltså till att hen för några dagar sedan raderade mig på Facebook.

Blev ledsen

Jag måste erkänna att jag blev ledsen för jag hade ju inte alls velat säga upp kontakten utan det enda jag hade försökt göra var att minska på den. Enligt som jag ser det så kan det, även om man inte alltid orkar höras privat, räcka med att man gillar och kommenterar kort varandras statusar på Facebook. Samtidigt kommer jag inte skriva till vederbörande och försöka reda ut saken för jag vet av erfarenhet att det får mig att må dåligt om jag inte blir förstådd. Däremot skulle jag absolut tacka ja till att återuppta kontakten i framtiden ifall personen skulle ångra sig och vilja återuppta kontakten med mig på de premisser jag klarar av.

Ingen av oss bär skulden

Jag är absolut inte arg på vännen i fråga, men jag är inte heller arg på mig själv. Jag kunde inte ha agerat på ett annat sätt, men samtidigt respekterar jag om någon tycker att det är tråkigt att jag behöver väldigt mycket ensamtid och är begränsad när det gäller vilka aktiviteter jag klarar av. Troligen upplevde vederbörande att hen inte fick tillräckligt mycket av den här vänskapen och att det var för energikrävande att försöka ”jaga” efter mig och ändå bli ignorerad. Samtidigt kan jag inte ha vänskapsrelationer som tar mer än vad de ger, varför vår vänskap förmodligen inte hade några förutsättningar för att överleva så länge jag har ett arbete.

Vi aspergare ska inte behöva förändra oss

Vi som har Aspergers syndrom eller autism ska aldrig behöva ändra på oss för att bli accepterade och omtyckta! Visst, vänskap handlar om att ge och ta, men anpassar vi oss efter andra måste andra människor också anpassa sig efter oss. Det får aldrig handla om att vi ska träna upp vår ork, tränar på att gå på bröllop, se andra i ögonen och bli spontana för att duga för andra människor. I en vänskapsrelation måste man kunna vara helt sig själv!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt) och Adlibris (pris 275 kr, frakt 39 kr).

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Jag gick också lärarutbildningen i ett år drygt, men det fungerade inte alls. Jag klarade inte av det sociala och…

10 svar på ”Nej, vi aspergare ska inte behöva förändra oss i vänskapsrelationer”

Det är bra att du står på dig Paula och gör saker som du själv mår bra av.
Tidigare var jag mer till lags mot människor än vad jag är idag.

Du blev alltså blockerad av din vän på facebook, är det de du menar med raderad?
Jag hade inte tagit kontakt igen med vännen om den blockerat mig på facebook.

Jag menar att personen tog bort mig från sin vänlista. Blockera betyder väl att personen har blockerat en totalt så att man inte ens kan hitta personen via sökfunktionen? Det är inte fallet med den här personen utan den här personen har bara tagit bort mig som vän, inget annat. Jag skulle kunna lägga till den här personen som vän igen om jag ville det, dvs skicka en vänförfrågan, men det hade jag inte kunnat om hen blockerat mig. Så har jag förstått det som iaf. Jag kommer inte kontakta vännen!

Svara

Jo jag kan se personen på Facebook! Personen finns inte bara på min vänlista längre, men jag ser allt när personen kommenterar mina andra vänners statusar mm. Jag tolkar det som att personen bara har raderat mig från sin vänlista och inte blockerat mig. Jag tror inte att jag ens skulle se vad personen skriver till mina andra vänner om personen hade blockerat mig.

Svara

Jag tycker att det är bra att du lyssnar på dig själv och jag tycker att det är bra att den andra personen lyssnar på sig.
Uppenbarligen vill ni olika saker i er vänskap och har olika behov.
Att ta bort någon från fb är kanske lite väl drastiskt, jag hade nog bara låtit det rinna ut i sanden.
Jag har släppt flera kompisar som jag inte kunnat ge det de vill och som inte har kunnat ge mig det jag vill.
Detta är något som jag lärt mig på sistone. Innan ville jag att alla skulle vilja vara med mig och tycka om mig, fastän jag inte egentligen ville vara med dem.

Jag tycker som du att det är lite väl drastiskt att ta bort någon från Facebook. Själv hade jag också låtit det rinna ut i sanden om jag hade en vän som inte kunde möta upp mina behov. Om en vän däremot verkligen, verkligen hade varit elak mot mig med mening eller gjort något annat hemskt hade jag kunnat tänka mig att ta bort den personen men inte annars. Jag tog exempelvis bort en kompis från FB som raggade på mitt ex under tiden vi var tillsammans. Men hade det bara handlat om att vännen varit dålig på att höra av sig, ställt in våra träffar i sista sekunden mm så hade jag låtit det rinna ut i sanden.

Vad bra att du kunnat släppa de vänskaper där behoven krockar! Det är lika bra att göra det för annars blir man bara besviken.

Svara

Jag ser inte ens problemet vad det spelar för roll om ni är vänner på Facebook eller inte? Själv kommenterar jag sällan på folks statusar på Facebook, tycker det är ointressant att läsa andras statusar, och jag lägger sällan ut några egna statusar. Jag har bara 12 kontakter på Facebook, då har jag verkligen fått kämpa i åratal för att få ihop så många som 12. En lång period hade jag bara 3 (men de 3 försvann när jag stängde kontot tillfälligt). Har ibland fått höra att folk inte vill ha kontakt med mig på Facebook så de har tackat nej till att vara vänner. Alla kontakter jag har är inbjudna av mig, har aldrig fått någon förfrågan av någon annan som velat vara min vän på Facebook (utom spam-konton förstås).

Det är inget problem alls! För att förtydliga: Poängen var att detta var en markering från personens sida att hen inte ville ha kontakt med mig längre. Den här personen är inte som du utan hen har massor av vänner på Facebook och tar aldrig bort någon om hen inte vill bryta kontakten. Hen bryr sig mycket om Facebook, är mycket aktiv och skriver massor av statusar! Jag och vederbörande hade alltid kontakt via just Facebook. Min egen bror har däremot också tagit bort mig från Facebook men min bror är som du som inte alls bryr sig om Facebook och aldrig skriver något så min brors agerande var ingen markering och jag bryr mig inte om jag är vän med min bror på Facebook eller inte. Men det är som sagt inte det som är poängen!

Som sagt var personens agerande inget problem utan jag måste respektera vederbörandes beslut. Poängen var alltså inte att diskutera vad folk har för vanor på Facebook utan poängen var att personen inte var nöjd med vad jag kunde erbjuda i vänskapsrelationen men att jag ändå inte lägger skulden på mig själv. Nu råkade detta ske på Facebook men det var för att jag och vederbörandes kontakt skedde just via Facebook. I annat fall hade det också kunnat ske på ett annat sätt.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *