Nej, som brukare gynnas jag inte av byråkrati

Förra veckan skrev jag ett blogginlägg där jag kritiserade de fyrkantiga reglerna kring kontaktperson enligt LSS. Som jag beskrev i blogginlägget tycker jag inte om att det finns riktlinjer kring vad kontaktpersontimmarna bör användas till. Jag vill inte använda mina kontaktpersontimmar till för att pröva på nya aktiviteter och besöka nya ställen utan jag vill att jag och kontaktpersonen träffas i mitt bostadsområde och gör ungefär samma saker. Problemet är att ovanstående enligt biståndsbedömaren inte är syftet med kontaktperson utan syftet är att brukaren utsätts för nya miljöer och aktiviteter. Till slut gick biståndsbedömaren med på att göra ett undantag i mitt fall och tillåta ett annorlunda upplägg, men jag tycker fortfarande inte om att dessa riktlinjer finns. Som jag skrev i inlägget hade jag en kontaktperson tidigare och vill börja med det igen.

Ville hitta någon på egen hand

Då jag upplever att det är svårt att hitta personer jag trivs med kände jag att jag ville hitta kontaktpersonen på egen hand. Förut har jag hittat mina kontaktpersoner genom att bland annat fråga runt bland bekanta om någon kände någon, men det var alltså förr. Nyligen kollade jag om jag kunde göra så igen, och då hette det plötsligt att det var osäkert om det var tillåtet. ”Jag förstår”, svarade jag, ”men isåfall vill jag att ni hittar flera kandidater så att jag kan välja ut den jag tycker bäst om då det är högst osannolikt att jag kommer att trivas med den första kandidaten.” Men då hette det att det var svårt för kommunen att hitta kontaktpersoner och att det inte var säkert att jag skulle kunna välja och vraka. Jag kände mig modfälld. Självfallet förstod jag att kontaktpersoner inte växer på träd, men varför kunde inte kommunen sätta in en annons så att jag kunde intervjua alla kandidater själv och välja ut den som passade mig bäst?

Fick en idé

Jag fick inte ett rakt nej men inte heller ett ja, och jag försökte släppa ämnet. Vi var ju trots allt fortfarande mitt i en Covid-pandemi och vaccinerna hade inte kommit igång vilket gjorde att det inte var aktuellt med en kontaktperson just då. Tiden gick och sommaren kom. Plötsligt fick jag en jättetrevlig sommarvikarie som vikarierade för min ordinarie boendestödjare. Hon skulle börja plugga i höst och tänkte söka ett enkelt och flexibelt extrajobb. Ju mer tiden gick, desto mer kändes det som att vi hade liknande intressen, och hon var dessutom precis som jag finsk! Och då fick jag en idé. Jag berättade för henne att jag sökte en ny kontaktperson, beskrev för henne vad uppdraget innebar och frågade om det skulle kunna vara något för henne. Hon lyste upp direkt. ”Vad, skojar du? Självklart! Det vill jag jättejättegärna” svarade hon.

Ett nytt dilemma uppstod

Nu stod jag inför ett nytt dilemma: hur skulle jag lyckas övertyga kommunen om att anställa henne för uppdraget? Det hade ju varit högst osäkert om det ens var tillåtet för mig att hitta kontaktpersonen på egen hand men jag bestämde mig för att chansa och mailade kommunen. Jag fick till svar att det inte skulle vara något problem för dem att anställa henne under förutsättning att hon kunde tänka sig att intervjuas och skulle uppfylla alla deras krav. Men sedan kom de med ett annat villkor: OM det skulle bli grönt ljus skulle hon inte få vikariera som min boendestödjare längre då det var förbjudet enligt kommunens regler!

Mina planer gick i stöpet

Jag blev modfälld igen. Jag hade nämligen kommit överens med boendestödsutföraren om att jag i fortsättningen skulle boka den här tjejen som vikarie varje gång min ordinarie boendestödjare skulle ha förhinder då vikarier sällan har fungerat i mitt fall. Enhetschefen höll med mig om att jag haft dålig tur med vikarier och gladdes åt att jag äntligen hittat en bra och seriös vikarie! Men nu gällde det alltså att jag skulle bestämma mig: ville jag ha den här tjejen som boendestödsvikarie eller som kontaktperson? Jag bestämde mig för det sistnämnda så nu kommer jag tvingas hitta en ny boendestödsvikarie som jag trivs med!

På vilket sätt gynnas jag?

Jag har väldigt svårt för att förstå denna typ av byråkrati. På ett sätt förstår jag att vi brukare ska skyddas, men varför just denna regel? Visst, man kanske kan invända att jag skulle kunna råka illa ut om den här tjejen skulle vara olämplig för uppdraget och utnyttja mig på något sätt för då skulle ju inte andra yrkesverksamma ha någon insyn i vad som pågår. Men med samma resonemang borde det vara ännu skadligare att en och samma brukare endast har en boendestödjare istället för två! Tänk om denna boendestödjare utnyttjar brukaren sexuellt eller ekonomiskt utan att någon annan har insyn? Men det är ändå helt tillåtet att endast ha en boendestödjare. Däremot är det inte tillåtet att ha en ordinarie boendestödjare plus en boendestödsvikarie som också samtidigt är min kontaktperson. LSS ska ta hänsyn till den enskildes önskemål och behov men det är inte utan att jag börjar undra. På vilket sätt gynnas jag som brukare av denna regel?

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.