När ett odiagnosticerat autistiskt barn tillhör någon typ av minoritetsgrupp, misstänker inte alltid omgivningen autism det första de gör. Säg exempelvis att barnet har annan etnicitet och annat modersmål än det svenska. Då riskerar barnets kognitiva och sociala svårigheter att bli bortförklarade med kulturskillnader och språksvårigheter. Lärarna i skolan kan då helt missa att elevens utanförskap och svårigheter att hänga med i undervisningen i själva verket beror på odiagnosticerad autism.
Olika kulturer
Ibland kan det vara tvärtom. Jag har tidigare skrivit om hur vissa egenskaper som rakhet och tystnad kan anses vara helt vanliga egenskaper i Finland men inte nödvändigtvis i Sverige (beroende såklart på var i Sverige man bor). Men generellt sett är en genomsnittssvensk i mitt tycke artigare, gladare och socialare än en genomsnitts finne och därför kan en vanlig finne riskera att klassas som aspig i Sverige. Dessutom kan en neurotypisk invandrare i vilket land som helst tolka vissa ordspråk bokstavligt p.g.a. språkförbistringar.
Brukar förstå ordspråk
Trots att jag definitivt är aspig av mig på många sätt, brukar jag inte tolka vissa typer av ordspråk bokstavligt. Det är inga problem för mig att säga ”Ska vi runda av nu?” eller ”Ta med dig dörren när du går” och det föll mig förut aldrig in att någon skulle kunna tolka sådana uttryck på ett annat sätt tills jag läste litteratur om Aspergers syndrom. Med detta sagt tvivlar jag inte på att jag har fått rätt diagnos och jag är ju bokstavlig på otroligt många andra sätt men inte just när det gäller sådana här ordspråk!
Att hoppa över frukosten
Dock var jag som ett frågetecken när en läkare testade mig vid ett tillfälle (detta skedde innan jag gjorde min autismutredning) genom att fråga mig om jag brukade hoppa över frukosten. Då såg jag förbryllad ut, inte för att jag trodde att läkaren menade att jag bokstavligt talat skulle hoppat över frukosten utan för att jag aldrig hade hört ordspråket innan och visste därför inte vad det betydde. Jag har finska som modersmål och var vid tidpunkten relativt nyinflyttad i Sverige. Men läkaren tolkade min undrande min direkt som ett bokstavligt tänkande.
Kan numera sådana ordspråk
Idag har jag bott betydligt längre i Sverige och vet därför vad de flesta ordspråk betyder. Jag använder själv numera flitigt uttryck som ”hoppa över kaffet” utan att tänka efter. Min svenska har förbättrats avsevärt, dock händer det fortfarande någon gång ytterst sällan att jag hör ett nytt och mer sällsynt uttryck som jag aldrig har hört förut.
Vadå aprilväder?
Förra veckan mailade jag med mitt arbetsbiträde Mimmi om vårens föreläsningar som blivit inställda p.g.a. corona. Vi diskuterade hur våren skulle se ut när Mimmi plötsligt skrev ”idag är det riktigt aprilväder tycker jag.” Jag tittade ut genom fönstret och såg att det blåste, snöade och haglade ute. Jag undrade vad hon menade. Inte brukade väl vädret se ut så i april? Då kom jag på vad hon förmodligen menade: hon var troligen och föreläste på annan ort där det var fint vårväder! Jag släppte ämnet och glömde bort saken.
Hittade betydelsen
Dagen efter läste jag igenom vår mejlkonversation igen och mina ögon föll på kommentaren om aprilvädret. Och plötsligt kom jag på att hennes föreläsningar också var inställda precis som mina varför hon rimligen borde ha varit i Stockholm vid tidpunkten då hon hade mailat mig. Varför hade hon skrivit att det var aprilväder när det blåste, snöade och haglade? Hade det varit ett skämt? Jag började misstänka att uttrycket ”aprilväder” betydde något helt annat än vad det lät som och hittade mycket väl efter googlande att det betydde ombytligt väder!
Var mitt modersmål som ställde till det
I det här fallet skulle många nog ha utgått ifrån att anledningen till att jag inte förstod uttrycket ”aprilväder” var att jag tänker bokstavligt p.g.a. min Aspergers syndrom. Men eftersom jag inte har några som helst svårigheter i att förstå liknande uttryck och ordspråk på finska, berodde det i det här fallet på att svenska inte är mitt modersmål och att jag aldrig hade hört uttrycket innan. Exemplet i förra veckans blogginlägg beror däremot definitivt inte på att jag har ett annat modersmål. Sånt här kan vara klurigt ibland!