Kategorier
Annorlunda tänkande

När man förväntas använda sunt förnuft

Många av oss med Aspergers syndrom och autism kan tycka att det är obehagligt med oväntade situationer om vi inte vet vad vi förväntas göra och säga. Därför kan många tycka att det är bra med tydliga regler. Men även om jag själv älskar regler, blev det förut ofta fel eftersom jag inte hade någon aning om när jag förväntades avvika från dessa. Regler brukar ju inte gälla i exakt alla situationer utan det finns undantag för när man förväntas följa dem och när man inte förväntas göra det.

När jag i 20-årsåldern jobbade som kassörska i en mataffär i Finland, fick jag order från chefen att ge alla kunder som hade handlat för 70 mark en stämpel. För ett köp på 140 mark blev det därmed 2 stämplar, för ett köp på 210 mark 3 stämplar och så vidare. När kunderna hade samlat på sig 10 stämplar på detta sätt skulle de få en gåva. Jag tyckte att allt var tydligt och klart och började ge kunderna stämplar enligt ovanstående instruktioner.

Men en dag stötte jag på ett problem. En kund som hade handlat för 69 mark och 90 penni ville ha en stämpel, men jag vägrade ge henne det eftersom det fattades 10 penni (vilket jag skulle gissa motsvarar knappt 15 öre) på hennes köp. Kunden frågade mig om jag skämtade varpå jag svarade att jag inte gjorde det. Chefen hade ju sagt tydligt och klart att kunderna skulle få en stämpel för varje köp på just 70 mark och därför var jag säker på att gränsen gick just där. Kunden blev mycket upprörd och skällde ut mig men jag stod på mig.

Ett par timmar efter incidenten kom chefen till min kassa och sa att hon ville prata med mig. Jag fick veta att kunden i fråga hade ringt till henne för att beklaga sig om mitt beteende. Chefen frågade mig vad det var som gjorde att jag inte kunde vara kunden till lags och ge henne en stämpel, och jag svarade förvånat att hon själv hade sagt till mig att man skulle ge en stämpel för varje köp på 70 mark. Och 69 mark och 90 penni var ju inte samma sak som 70 mark! Då svarade chefen missnöjt att det var exakt samma sak och att det var mycket oflexibelt av mig att inte ge kunden en stämpel när det bara fattades ynka 10 penni.

Jag förstod ingenting. Varför hade chefen inte sagt till mig tidigare att det inte var 70 mark som gällde utan något helt annat? Och om det var okej att kompromissa om 10 penni, hur mycket var det okej att gå ner för att vägra en kund en stämpel? Någonstans måste det ju ha gått en gräns. Borde jag börja ge alla kunder hur många stämplar som helst om det inte längre var 70 mark som gällde? Men när jag frågade chefen, fick jag till svar att jag skulle använda sunt förnuft. De andra kassörskorna hade tydligen aldrig haft sådana här problem för de hade förstått mellan raderna när det gick att göra undantag och när det inte gick att göra det.

Jag kan fortfarande idag ha svårt för att bedöma när man ska avvika från instruktionerna och när man ska följa dessa till punkt och pricka. Om man ska avvika från dem, var går gränsen exakt? Men nu har jag åtminstone lärt mig genom erfarenhet att de flesta reglerna har undantag, och därför frågar jag när jag känner mig osäker.

10 svar på ”När man förväntas använda sunt förnuft”

Ganska larvigt och småaktigt av kunden om det bara fattades 10 penni att ringa din dåvarande chef.
Varför hade de ett system med stämplar då?

Det var faktiskt jag som var småaktig enligt kunden, chefen, mina arbetskamrater och andra som jag har frågat för jag borde ha varit flexibel och gett kunden en stämpel. De andra kassörskorna hade förstått mellan raderna att man bör ge kunder stämplar även om det fattas en struntsumma medan jag hade tolkat chefens ord bokstavligt och trott att 70 mark betydde just 70 mark och inget annat! Det är ju typiskt för oss aspergare att tänka bokstavligt och innan jag fick min diagnos missförstod jag just sådana här saker. Jag tyckte också i början att kunden var konstig men tydligen var det jag som var ”konstig” i det här fallet 😉

Svara

Så farligt var det inte, inte konstig, bara ett annorlunda tänkande, det är bra med annorlunda tänkande många gånger.

Absolut är det bra många gånger, men samtidigt kan det också vara en nackdel att fungera annorlunda i många situationer. Jag har många gånger tänkt att jag hade haft det mycket lättare i livet om jag hade fungerat ungefär som normen. Men samtidigt hade jag aldrig velat ta bort de positiva delarna med min Aspergers syndrom!

Svara

Ja just det, glömde att svara på din fråga. Affären hade stämplarna tillfälligt och det var väl för att locka kunder till vår butik. Kunderna ville ju samla på sig stämplar för att få gåvan och därför kom de till vår butik och handlade 🙂

Svara

Okej, ibland tänker inte folk längre än näsan räcker 🙂
Det som är bra med Asperger är att jag tänker ett steg längre än personer utan Asperger att vi är intelligentare än resten av jordens befolkning.
Kanske tanten fick sina stämplar och gåvan till slut ändå 🙂

Vad skönt att jag inte är ensam! Jag behöver också tydlighet. Mina arbetskamrater hade fattat direkt mellan raderna vad som gällde medan jag inte alls hade förstått det tills chefen hade sagt det till mig tydligt.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *