När en boendestödjare inte tillåts hjälpa till

I onsdags var jag med om något riktigt jobbigt. Låt mig ta allt från början. För ett tag sedan hade jag varit och handlat mat och undrat varför det inte gick att betala med mitt kontokort i matbutiken. Men tack och lov går det ju även att betala på andra sätt så jag hade inte förblivit utan mat. Jag hade tagit med mig matvarorna hem och inte funderat något mer på saken. Jag antog att det hade handlat om ett tillfälligt fel. Snart hade jag totalt glömt bort hela historian!

Fick ett mejl från Hallon

Men för några dagar sedan hände något igen: jag fick ett mejl från min mobiloperatör Hallon där det stod att de inte hade kunnat dra pengar från mitt kontokort. De skulle försöka igen efter några dagar men om det fortfarande inte skulle gå så skulle de låsa mitt abonnemang helt. ”Hmm, konstigt”, tänkte jag. Jag loggade in i min internetbank och konstaterade att det fanns pengar på kontot så jag hade inget att oroa mig för. Det var nog något tillfälligt fel hos Hallon eller banken, resonerade jag. Hallon skulle säkert lyckas dra pengar efter ett par dagar!

Det blev liv i mig

Men snart fick jag ett nytt mejl från Hallon där de informerade mig om att de fortfarande inte hade kunnat dra pengar från mitt kontokort, och plötsligt påmindes jag om episoden i matbutiken. Nu blev det liv i mig! Hade mitt kontokort kanske gått ut utan att jag hade märkt något? Jag kollade och såg att det skulle gå ut 2021 så det var inte det som var problemet. Jag loggade in i min internetbank igen för att dubbelkolla att det verkligen fanns pengar på mitt konto vilket var fallet. Nu blev jag stressad. Vad var detta för något konstigt?

Legitimerade mig

I förrgår kom min boendestödjare hem till mig, och jag bad henne i panik att ringa till min bank och fråga dem vad problemet var. Banktjänstemannen i andra änden luren sa att det behövdes legitimering med bank-ID för han kunde ju annars inte veta att det verkligen var jag. Jag suckade. Jag använder ogärna min mobiltelefon annat än i nödfall för jag är väldigt ljuskänslig, men jag förstod att detta handlade om min säkerhet. Motvilligt satte jag på mig mina nya mörka ljusskyddande FL-41-glasögon och legitimerade mig. Nu borde allt vara frid och fröjd!

Berättade om min funktionsnedsättning

Men nej, det var det inte. Banktjänstemannen undrade vem det egentligen var han pratade med. Min boendestödjare presenterade sig och berättade att jag har svårt för att prata i telefon så hon ringde i mitt ställe. Men jag hade ju legitimerat mig med bank-ID så det var väl okej, frågade hon. Men nej, det var det inte. Han ville höra min röst! ”Hej, det är jag, Paula Tilli här”, sa jag. ”jag har en funktionsnedsättning och vill att du pratar med min boendestödjare”, förklarade jag.

Boendestödjaren tilläts inte vara en mellanhand

Nu tog min boendestödjare över och frågade banktjänstemannen varför mitt kontokort inte fungerade. Boendestödjaren berättade för honom om mejlet jag hade fått från Hallon. ”Jag kan inte prata med dig tyvärr, jag vill att Paula upprepar den här historian för mig”, sa mannen. ”Men…Paula har ju autism och jag hjälper henne av en anledning”, utbrast boendestödjaren irriterat. Men det hjälpte inte. Banktjänstemannen stod på sig och upprepade att han ville att jag skulle berätta allt för honom själv. Boendestödjaren fick inte vara en mellanhand.

Blev stressad

Nu fick jag ett enormt stresspåslag! Med ett sådant stresspåslag i kroppen brukar jag alltid reagera på ett speciellt sätt: till skillnad från vad många säkert tror börjar jag inte stamma och haka inte upp mig utan istället börjar jag babbla utan att tänka mig för vad jag säger. Jag blir nervös och klarar inte av att ta in information men min samtalspartner märker ingenting!

Sa totalt fel

Så hände den här gången med. Jag sa till banktjänstemannen att jag hade försökt ta ut pengar med mitt kontokort men att bankomaten inte hade fungerat. Först efteråt kom jag på att det där jag hade babblat om i stressen inte alls stämde! Jag hade inte alls försökt ta ut pengar från en bankomat utan jag hade ju försökt betala i kassan! Men stressen hade fått mig att säga fel.

Ärendet blev avklarat

Strulet till trots blev ärendet avklarat. Det visade sig att banken hade misstänkt att mitt kontokort hade kommit i orätta händer och att de därför hade låst kontokortet och skickat mig ett nytt. Dock hade jag inte fått något nytt kontokort vilket jag misstänker beror på PostNord. Under de senaste veckorna har jag fått grannarnas post vid 5 olika tillfällen och grannarna har fått min så PostNord har nog en ny brevbärare som inte är lika ordentlig som den förra. Jag misstänker därför att en granne har råkat få mitt kontokort utan att ha lagt det i min brevlåda.

Mycket funkisfientligt

Även om jag kommer att få ett nytt kontokort anser jag att hela strulet var totalt onödigt! Varför i hela världen insisterade banktjänstemannen på att utsätta mig för denna stress? Räckte det inte med att jag både hade legitimerat mig med bank-ID och sagt tydligt i telefon att det var min vilja att boendestödjaren pratade i mitt ställe? Nu blev jag så stressad att jag berättade för honom en historia som inte alls var sann vilket inte hade behövt hända om min boendestödjare hade fått prata i mitt ställe. Mycket funktionsvariationsfientligt om man frågar mig!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.