Eftersom jag generellt sett är mycket tröttare än andra människor, händer det ofta att andra människor har svårt att förstå varför jag är trött. Jag har flera gånger fått negativa reaktioner när andra människor har ringt till mig och sagt att de kommer att vara i Stockholm en viss förmiddag och undrat om jag kan gå runt med dem i affärer då och jag svarat att jag inte kan eftersom jag har en kvällsföreläsning kvällen innan. Men tyvärr behöver jag oftast sova 12 timmar om jag ska orka gå runt i affärer. Då har jag fått frågan om jag inte kan göra undantag eftersom jag träffar dessa människor så sällan annars, men tyvärr har jag ingen möjlighet att göra ansträngande saker om jag bara får sova 8 timmar natten innan.
Tyvärr har vissa människor tagit detta som att jag inte vill träffa dem, och därför kände jag mig förut tvungen att hitta på ursäkter i stil med: ”jag är förkyld just nu”. En förkylning är något som människor oftast kan relatera till och många förstår varför jag tackar nej till att åka till stan om jag är förkyld. Att jag ibland kan vara relativt pigg trots att jag är förkyld och ha ork att göra mer ansträngande saker då än de dagar när jag sovit för lite har människor svårt att förstå, och därför har jag föredragit att uppge förkylningen som anledningen trots att den riktiga anledningen har varit att jag vetat att jag skulle vara trött just den förmiddagen.
Ibland har det hänt att jag behövt ringa ett telefonsamtal som inte varit av privat karaktär, som exempelvis till läkare, och av erfarenhet vet jag att sådana samtal kan göra mig helt utmattad. För säkerhets skull försöker jag undvika att göra aktiviteter på samma dag då jag behöver ringa ett sådant samtal. Men när jag sagt till andra människor att jag inte kan träffa dem på eftermiddagen eftersom jag behövt ringa ett samtal till min läkare på förmiddagen har andra människor ofta haft svårt att relatera till det. Därför har det varit lättare för mig att säga att jag inte kan träffa dem eftersom jag har åkt tåg 5 timmar dagen innan och därför behöver vila. Då får jag oftast förståelse trots att det inte gör mig speciellt trött att åka tåg, men däremot gör det mig trött att ringa samtal, kasta sopor och handla mat.
Efter att jag gav ut min bok om mitt liv med Aspergers syndrom började däremot allt vända lite. De flesta av mina vänner har läst min bok och därför reagerar med större förståelse nuförtiden när jag tackat nej till aktiviteter. De förstod till exempel när jag förklarade varför jag inte kunde följa med dem på en kryssning till Sankt Petersburg: de var helt omöjligt för mig att umgås med dem på båten fram till sent på kvällen, gå upp nästa morgon för att gå hela dagen i Sankt Petersburg och sedan återvända till båten igen. Därför behöver jag inte hitta på undanflykter lika ofta längre utan jag kan allt oftare säga som det är.
8 svar på ”När andra människor har svårt att förstå”
Jag har mist SÅÅ många vänner som blivit arga på mig när jag flera gånger tackat nej till att ses just för att mitt huvud helt enkelt var fyllt av kaos. Jag förstod det inte själv då och kunde inte förklara mig. Jag förlorar vänner konstant även nu i vuxen ålder. Kan inte behålla någon och det känns som att det blir missförstånd var jag än går. Det är först nu egentligen som jag börjar förstå mig själv åtminstone lite mer och jag försöker att öppna mig för omgivningen även om det är sjukt svårt!
Kram
Vad tråkigt att du har mist många vänner 🙁 Ett tips är att söka sig till de som är likasinnade och också har en diagnos för det minskar risken för missförstånd. Men självklart kan människor alltid missförstå varandra även om de skulle ha samma diagnos! Vad bra att du har kunnat öppna dig mer för omgivningen nu och att du har börjat förstå dig själv. Själv började jag också förstå mig själv bättre när jag fick min diagnos. Kram!
Så tråkigt att behöva ljuga för att andra människor inte kan förstå! Men så bra att du delar med dig av dina erfarenheter, det hjälper människor att förstå båda dig och andra. Åh vad jag önskar att alla bara fick vara som de är utan att behöva ljuga för att få förståelse.
Jag har ingen diagnos, men vill inte gå i affärer med någon annan. Otroligt tröttande att gå i affärer överhuvudtaget och om jag dessutom inte får bestämma precis vilka affärer jag vill gå i och hur länge jag vill stanna får jag lätt panik:)
Ja det är verkligen tråkigt att behöva ljuga! 🙁 Men idag behöver jag knappt ljuga längre för många som inte förstod mig förut har läst mina böcker och har börjat förstå mer. Och dessutom är jag nuförtiden väldigt noga med vilka jag umgås med. Jag umgås inte längre med personer som inte accepterar mig som jag är. Och de som jag umgås med mest idag vet att jag har mindre ork än andra, så jag behöver inte skämmas när jag säger till dessa perosner att jag behöver vila/sova eller att jag inte kan träffas eftersom jag är trött.
Jag förstår att du inte vill gå i affärer med andra! Själv går jag gärna i klädaffärer med andra för jag vill gärna ha smakråd, men jag går sällan i klädaffärer överhuvudtaget utan endast när jag har för avsikt att köpa något.
Hej! Du beskriver ofta saker jag också upplever men har svårt att sätta ord på. Det är en stor lättnad att få saker förklarade för mig, hur det kan vara att leva med AS i vardagen. Ibland är det svårt att beskriva hur t ex speciell central koherens, exekutiva förmågor, theory of Mind, pereceptionsproblem och allt vad det heter påverkar en själv i vardagen, vad dessa begrepp som kan förekomma i utredningar egentligen egentligen kan innebära för en själv. Jag blir också snabbt trött och det syns antagligen inte på utsidan hur mycket jag anstränger mig i vardagen för att orka göra saker många gör mer eller mindre per automatik. Tack för en fantastisk intressant blogg!
Hej Lollo!
Vad roligt att du gillar bloggen 🙂 Själv tyckte jag också förut att det var en lättnad att läsa böcker om Aspergers syndrom och få det förklarat för mig av min psykolog varför vanliga saker i min vardag tar så otroligt mycket energi av mig. Förut förstod jag inte det själv för jag har ju bara mig själv att jämföra med, men idag förstår jag mig själv bättre.
Vad skönt att dina vänner förstår dig bättre nu! Det är så tråkigt att man, generellt sett, får större förståelse för kroppsliga åkommor än för psykiska. 🙁 Om en vän vill träffas och jag inte kommer att ha någon energi över just den dagen eller veckan, säger jag oftast att jag tyvärr redan är fullbokad. Då vet de flesta av mina vänner att det inte handlar om att jag TIDSmässigt är fullbokad, utan att jag ENERGImässigt är fullbokad. Om det är någon ny bekantskap jag säger nej till kanske jag inte hunnit berätta om min låga energinivå, och då kanske personen i fråga tolkar det som att jag är TIDSmässigt fullbokad. Det gör dock ingenting, för de flesta människor brukar ha förståelse för att man inte hinner hur mycket som helst, och tar därför inte illa upp.
Att säga att man är fullbokad låter som en jättebra strategi, det borde jag också kunna börja säga i vissa situationer! 🙂 För det är ju sant att man är fullbokad om man inte har energi. Alla människor behöver sömn och vila, även de som har extremt mycket energi. Hur mycket sömn och vila man behöver varierar sig självklart från person till person, men jag behöver sova mina 12 timmar medan någon annan person som klarar sig på mindre sömn hinner göra så otroligt mycket mer på dagarna och blir därmed inte fullbokad lika fort som jag 😉