Moderns kost kan orsaka autism och adhd hos barnet

Sedan tidigare är det känt att autism till stor del är ärftligt men att påverkan under fostertiden också kan bidra till uppkomsten av autism. Nu föreslår en ny dansk studie att moderns kost under graviditeten ökar sannolikheten för att barnet kommer att utveckla autism eller adhd. För att hitta ett svar på forskningsfrågan analyserade forskarna mödrarnas kostvanor och blodprover. Studien omfattade fler än 60 000 mor-barn-par i Danmark och USA. Barnen utreddes sedan för npf i 10-årsåldern.

Västerländsk diet påverkar

Det forskargruppen kom fram till var att så kallad västerländsk diet under graviditeten var kopplad till en ökad sannolikhet för att barnet kommer att ha npf. Den västerländska kosten kännetecknas av ett högt intag av vitt socker, fett och raffinerade produkter samt ett lågt intag av fisk, grönsaker och frukt. Att modern bara började äta lite mer på ett västerländsk vis var förknippat med 66 % större sannolikhet för att barnet skulle få adhd och 122 % större sannolikhet för att barnet skulle ha autism.

Genetiska faktorer har störst betydelse

Studien omfattade fyra stora oberoende kohorter, och forskarna hittade ett samband mellan västerländsk diet och npf i alla fyra kohorter. Även efter att forskarna hade tagit hänsyn till genetiska och andra faktorer förelåg det ett signifikant samband mellan västerländsk diet, autism och adhd. Kosten spelade störst roll i början och mitten av graviditeten men var inte lika avgörande under graviditetens sista månader. Forskarna påpekar dock att genetiska faktorer fortfarande spelar störst roll vid uppkomsten av autism och adhd men att kosten också kan ha betydelse. Man kan därmed inte säga att vi som har autism och/eller adhd har fått diagnoserna på grund av att våra mammor har ätit onyttigt under graviditeten!

Studien hade begränsningar

Studien hade dock vissa begränsningar. För det första rapporterade mödrarna sitt kostintag genom att fylla i ett formulär och det kan därmed inte säkerställas att informationen de uppgav var helt korrekt. För det andra måste det hållas i minnet att de kvinnor som åt västerländsk diet under graviditeten också hade ett högre BMI, rökte mer samt åt mer antibiotika än andra kvinnor. Forskarna tog hänsyn dessa faktorer i analysprocessen men konstaterar samtidigt att betydelsen av andra livsstilsfaktorer inte kan uteslutas när man försöker förstå vad som kan bidra till utvecklingen av autism och adhd.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Har ärvt min autism

Jag är inte förvånad över att kosten också har betydelse vid uppkomsten av npf. Christopher Gillberg har nämligen skrivit många gånger, bland annat i denna bok, att autism inte är ett spektrum utan många och att det finns många orsaker till uppkomsten av autism (eller ”autismer” så som han uttrycker det eftersom autism egentligen omfattar helt olika skilda tillstånd, enligt honom) och att varje grundorsak i sin tur är förknippad med olika beteendeprofiler och svårigheter. Jag vet att autism går i min släkt och jag hade en äldre släkting som hade väldigt liknande svårigheter som jag (fast hens svårigheter var ännu större) så jag har definitivt ärvt min autism! Men kanske har de autister vars autism beror på moderns kost under graviditeten en helt annan typ av autism än vi som har den ärftliga formen? Det kanske egentligen handlar om helt olika tillstånd även om båda i dagsläget kallas för autism?

Vissa med npf lider

Jag vet att många med autism och adhd tycker att det vore viktigare att forska om hur man kan hjälpa oss npf:are på bästa sätt än att forska om orsakerna till autism och adhd. Jag håller egentligen med för jag tillhör de som har en mycket god livskvalitet så länge jag autismanpassar mitt liv och får leva på ett sätt som passar mig. Samtidigt vet jag att vissa npf:are verkligen lider av sina svårigheter (t.ex. impulsivitet, planeringssvårigheter, bristande kognitiv empati o s v) och menar att socialt stöd, tillgänglighet och anpassningar aldrig kan kompensera för funktionsnedsättningens konsekvenser. Enligt dessa np:are är det funktionsnedsättningen i sig som ställer till det och inte samhällets brister och bemötande. Jag vet att det är ett kontroversiellt ämne, men jag vet att vissa npf:are efterlyser forskning om hur man kan förhindra uppkomsten av npf (även om jag personligen tycker att det är en tråkigt inställning hos forskare för det sista jag vill är att npf ska börja ses som en icke-önskvärd egenskap som helst ska utrotas).

All forskning behövs

Jag tycker att stöd och rätt bemötande är det viktigaste av allt. Vi är trots allt många npf:are som upplever att andra människor skapar problem och hinder för oss i onödan och att det är det som ställer till det för oss. Med detta sagt förstår jag ändå vikten av forskning som undersöker orsakerna till npf för det kanske också kan hjälpa oss att förstå vilka typer av svårigheter och beteendeprofiler som är förknippade med t.ex. de olika ”autismer” (med detta sagt tycker jag inte om att forskarna kallar det för en ”risk” för att utveckla autism och adhd när jag kallar det för ”sannolikhet”, men det är en annan fråga). Därför tror jag att all forskning behövs!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.