Min son har autism och vill inte gå i skolan, hjälp

Vilsen mamma frågar

Min sjuåriga son fick sin autismdiagnos (nivå ett) före sommarlovet, nu har han gått fem veckor i första klass och det är inte direkt en positiv upplevelse för honom, förskoleklass fungerade bättre, läraren han hade var duktig på att anpassa plus att han ”klickade” med henne och övrig skolpersonal runt honom vilket han inte riktigt gör nu.

Hans ”problem” är att han är väldigt intelligent och har lätt för att lära. Han har lärt sig engelska på egen hand genom dataspel och youtube och kan både tala och skriva på en nivå som nog motsvarar sjätte klass. Han räknar även matte som om han vore en miniräknare. Enligt honom själv är skolan för lätt, han lär sig inget och det är tråkigt – därför vill han inte gå till skolan. Ibland vill han inte ens gå in i klassrummet och kan bli sittande utanför i timmar, han har även oerhört svårt för att komma igång med uppgifterna i skolan.

Man försöker anpassa och ge honom mer utmanande uppgifter men det verkar inte hjälpa. Hans mående är väldigt upp och ner, i går hade han en toppendag i skolan (enligt läraren), i dag hade han inte gjort något alls på lektionerna på hela dagen. Hur hjälper vi honom på bästa sätt och vilka krav ska vi ställa på skolan? Skolan, specialpedagog och lärare har varit delaktiga i utredningen och har tagit del av resultatet.

Paula svarar

Du skriver att han upplever skolan som alldeles för lätt vilket får mig att fundera på om han når upp till kunskapskraven i årskurs ett. Om så är fallet funderar jag på om han skulle kunna hoppa upp en eller ett par årskurser. Han kanske blir väldigt uttråkad eftersom han trots försök inte får tillräckligt med utmaningar? Jag tycker att du ska ta upp frågan med specialpedagogen, och om hen bedömer att hen når upp till kunskapskraven för sin årskurs kan ni ta upp frågan med skolans rektor!

Sociokulturell inlärning passar inte alla

Ett annat alternativ är att han saknar en förmåga att lära sig i grupp vilket jag personligen känner igen mig i. Har han svårt för grupparbeten, och får han i så fall skippa dem? Med vilken undervisningsmetod lär han sig bäst? Vi har alla olika inlärningsstilar, och i dagens skola är det den sociokulturella inlärningen som är poppis istället för den gammaldags hederliga behavioristiskt präglade undervisningen. Men faktum är att inte alla klarar av att lära sig genom social interaktion och egen aktivitet utan vissa lär sig bäst genom att läsa till sig kunskapen själv. Kanske skulle han behöva skippa alla aktiviteter som görs gemensamt i klassrummet och istället ha möjligheten att arbeta helt på egen hand! Måste han ens göra alla uppgifter? Kan han inte visa upp sina kunskaper på ett annat sätt?

Kan bero på intryckskänslighet

Att han vägrar gå in i klassrummet skulle även kunna bero på intryckskänslighet. Han är bara 7 år så han kanske inte kan sätta ord på vad det är som är jobbigt där, men kanske är det för högljutt, för mycket tickande klockor och brus från ventilation som gör honom stressad eller så är det kanske belysningen som är problemet. Intryckskänslighet kan göra livet väldigt svårt och energidränerande för en autist. Jag vet inte om ni testat att låta honom sitta ensam i ett klassrum utan intryck och göra uppgifterna där?

Brist på gemenskap är nedbrytande

Känner han gemenskap och samhörighet med sina klasskamrater? I en skolmiljö kan det kännas väldigt ångestfyllt att upptäcka att klasskamraterna sinsemellan har väldigt mycket gemensamt och roligt tillsammans men att man själv är annorlunda, inte alls passar in och inte har ett dugg roligt (inte alls en ovanlig känsla hos oss med autism). Det kan vara väldigt nedbrytande! Själv bryr jag mig inte om att vara utanför samhället så länge jag får vara helt ensam i mitt hem och göra saker på mitt sätt, men däremot känns det jobbigt att tvingas in i en grupp där alla förutom jag känner stark gemenskap. Jag kände så när jag var barn och känslan är fortfarande lika stark för mig nu som vuxen!

Övertala honom inte

Om inga anpassningar hjälper så kan han mycket väl vara en person som inte passar in i skolan. Jag själv är en person som inte passar in i en skolmiljö (eller en arbetsgemenskap på arbetsplatser) alls oavsett om det är en anpassad autismklass eller ett vanligt klassrum, och nu när jag är vuxen är det viktigt för mig att slippa social interaktion på arbetsplatser. Om han är en sådan person tycker jag inte att ni ska övertala honom att gå till skolan utan låta honom vara vara där endast på sina villkor. Jag vet att det är skolplikt i Sverige, men det är ändå viktigt att han inte tvingas in i en miljö som får honom att må dåligt. Ställ därmed krav på att skolan ska ta hänsyn till hans specialbehov och låta honom nå kunskapskraven på ett för honom meningsfullt sätt!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.