Min dotter har en ätstörning, vad ska jag göra?

Marie frågar

Min dotter 27 år har, sedan hon var 15 år, haft ätstörning. Just nu går hon ner mer och mer i vikt och har börjat utesluta frukost och därför äter hon endast två mål om dagen.
Har du något förslag hur jag kan nå henne och få henne att förstå hur viktigt det är med maten? Hon blir så frustrerad på mig då det har varit så mycket tjat från min sida under åren.. 

Paula svarar

Tyvärr har jag ingen erfarenhet av ätstörningar. Det jag däremot är desto mer kunnig om är samtalstekniker då min arbetsplats Misa Kompetens bland annat håller utbildningar om den evidensbaserade samtalsmetodiken Motiverande samtal, förkortad MI, som bland annat används vid ätstörningar. Bakgrunden till MI är det kända faktum att tjat inte hjälper utan riskerar istället att öka personens motstånd ytterligare. Önskar man att åstadkomma en förändring ska man aldrig ge personen oönskade tips eller tala om för personen vad den borde göra utan istället låta vederbörande behålla sin autonomi.

Fokus ligger på det positiva

I MI ska man fokusera på det positiva snarare än det negativa, det vill säga uppmärksamma personen om vilka positiva saker en förändring skulle medföra istället för att lägga alltför mycket fokus på personen vad personen kommer att förlora med status quo. Hemligheten ligger i att låta personen själv tala sig till en förändring genom att ställa öppna frågor till hen i stil med: ”Hur tror du att din hälsa skulle kunna förbättras om du började äta normalt? Hur vill du att ditt liv ska se ut om 20 år?” osv osv. Det centrala är att inte börja argumentera då det riskerar att leda till att personen talar sig själv till status quo. När personen börjar försvara sig kommer hen nämligen kanske säga: ”Mina matvanor fungerar utmärkt och jag är inte ens hungrig”. Då kommer hen höra sig själv att uttala dessa ord vilket kommer att göra hen ännu mer övertygad om att status quo är det bästa alternativet.

Press ska undvikas

Det är viktigt att personen inte känner press utan allt ska utgå utifrån vederbörandes vilja. Detta för att undvika att tanken på en förändring börjar framkalla negativa känslor. Jag kan varmt rekommendera Millers och Rollnicks bok om MI! Med detta sagt är det oftast omöjligt att utföra MI på en närstående då det riskerar att leda till konflikter och irritation vilket skett i ert fall. Att starka känslor uppstår är totalt förståeligt då du är orolig vilket din dotter förmodligen känner av. Därför är det viktigt att hon kommer i kontakt med vården. Jag hoppas att du lyckas få henne att vilja följa med dig till läkaren utan att hon upplever press och tjat. Kanske kan du utlova henne en belöning i utbyte mot att hon går med på det?

Utgår ifrån att hon har en ätstörning

I mitt svar har jag utgått ifrån att din dotter verkligen har en ätstörning och att hennes hälsa ligger i fara, men i din beskrivning låter det som att så är fallet. Själv äter jag numera också två måltider om dagen, men jag äter å andra sidan LCHF-inspirerat. När jag åt enligt tallriksmodellen skulle mitt blodsocker ha gått ner direkt med bara två gånger om dagen, men med LCHF är det annorlunda. Anledningen till att jag uppmärksammar dig om detta är att annorlunda ätbeteenden ibland misstolkas som ätstörningar. Själv har jag anklagats för att ha en ätstörning p.g.a. att jag uteslutit vitt, raffinerat socker från min kost, men jag mår ju fysiskt och psykiskt bra, är inte underviktig, lider inte av näringsbrister och jag förknippar inte maten med ångest! Med detta sagt tvivlar jag inte alls på att din dotter verkligen har en ätstörning, och får hon ångest av mat är det viktigt att hon får vård.

Det finns behandling

Psykiatern och docenten Allgulander hänvisar i sin bok till anorexiforskaren Per Södersten som dementerar myten om att anorexi bör ses som en psykisk sjukdom. Enligt Södersten kan anorexi härledas till biologiska faktorer i och med att hjärnans belöningssystem förändras av långvarig svält. Poängen Södersten vill lyfta fram är att de psykiatriska symptomen kopplade till anorexi beror på svälten istället för tvärtom och att även friska personer kan få anorektiska symptom av svält. Behandlingen bör enligt honom gå ut på att lära patienten att äta igen. Nutritionsbehandling utgör en vanlig behandlingsmetod mot anorexi, men samtidigt kan KBT och antidepressiva vara aktuella i vissa fall. Det är med andra ord viktigt att din dotter får vård! Jag förstår att du är orolig för henne och jag hoppas verkligen att hon får den behandling hon behöver.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.