Cattis frågar
Jag undrar om det endast är ett specialintresse som man kan ha eller om det kan bestå i ett par tre stycken? Jag fick nämligen frågan i utredning för ett antal år sen om jag hade något specialintresse. Jag hade svårt att svara eftersom jag tolkade frågan som att det endast kunde vara ett. Så utredningen blev nog inte helt riktigt besvarad av mig bland annat på grund av det.
Paula svarar
Tony Attwood har skrivit ett helt kapitel om specialintressen i sin bok Den Kompletta Guiden till Aspergers syndrom. Han nämner aldrig möjligheten att en person med autism skulle kunna ha flera specialintressen utan han diskuterar endast de kvalitativa aspekterna. I regel innebär ett specialintresse att andra sysselsättningar utesluts på grund av specialintresset. Ett specialintresse skiljer sig från ett ”vanligt” intresse med sin abnorma intensitet och fokusering, enligt Attwood.
Koncentrationen ska vara avvikande
Även människor utan autism kan vara intresserade av allt möjligt, men för att det ska handla om ett specialintresse ska alltså koncentrationen på intresset vara kvalitativt avvikande! För att avgöra om det handlar om ett specialintresse eller ett ”vanligt” intresse måste klinikern bedöma i vilken intensitet en jämnårig person skulle ägna sig åt samma aktivitet. Attwood tar upp ett talande exempel: det är vanligt att flickor är intresserade av hästar och ett vanligt hästintresse måste inte ha med autism att göra, men en autistisk tjej kan vara så intresserad av hästar att hon till och med flyttar in sin säng till stallet för att kunna sova bredvid hästarna (=ett specialintresse). En neurotypisk tjej som inte har autism kan ju också vara intresserad av hästar men sällan i så här stor omfattning.
Kan också handla om en fixering
Viktigt att känna till är att ett specialintresse inte måste vara ett intresse för en specifik aktivitet eller ett fenomen: specialintresset kan lika gärna handla om exempelvis en abnorm fixering vid en specifik person, menar Attwood. Autisten kanske samlar på fakta om personen, googlar och lägger väldigt mycket tid på att läsa om personen på nätet. En gång träffade jag en autistisk kille som berättade att han hade blivit så fixerad vid sitt ex att han fortfarande 7-8 år efter uppbrottet hade googlat fakta om exet och varit väldigt intresserad av vad exet hade haft för sig. De flesta människor skulle ju ha gått vidare långt tidigare, men den här killen tänkte fortfarande tillbaka på förhållandet och saker som han och exet hade gjort 7-8 år tidigare! Exet hade alltså blivit killens ”specialintresse”!
Titta på diagnoskriteriet B3
Trots att Attwood aldrig nämner att en autist skulle kunna ha flera specialintressen så framgår det faktiskt av diagnoskriteriet B3 att en autist kan ha begränsade och fixerade intressen. Observera pluralisformen! Därmed finns det ingenting som säger att en autist inte skulle kunna ha fler än ett specialintresse. Tänk dock på att specialintressen ska vara begränsade och fixerade i sin karaktär vilket innebär att det inte är fråga om ”vanliga” intressen. Frågan är om det är praktiskt möjligt för en autist att sysselsätta sig med flera specialintressen på en och samma dag. Jag kan personligen inte tänka mig att ett intresse kan anses vara abnormt i fokusering om en autist har tid att sysselsätta sig med flera intressen på samma dag, men jag kanske har fel. Det är ytterst klinikern som kan avgöra vad som är och inte är ett specialintresse. Kanske kan det vara så att en autist med flera specialintressen sysslar med ett specialintresse i ena veckan och sedan med ett annat nästa vecka?
Kan vara svårt att avgöra för en autist
Om klinikern som gjorde din autismutredning var seriös och kunnig ställde hon förhoppningsvis närmare frågor om dina aktiviteter och intressen. Det intressanta är ju som sagt inte om du har intressen (det har ju de allra flesta människor!) utan det intressanta är om du ägnar dig åt dessa med abnorm intensitet och fokusering. Jag kan tänka mig att det är ganska vanligt att en autist själv har svårt att avgöra vad som är och inte är ett specialintresse, men ett kunnigt utredningsteam bör kunna ställa de rätta frågorna för att göra korrekt bedömning!
Inte alla autister har specialintressen
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att det inte är nödvändigt att ha specialintressen för att få diagnosen autism. Om du läser diagnoskriterierna för autism noggrant ser du att man kan uppfylla kriteriet B på olika sätt. Exempelvis kan en person som är väldigt rutinbunden och intryckskänslig ha autism utan att för den skull ha specialintressen. Det är en myt att en person med autism måste ha specialintressen, men så är det alltså inte!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Det beror på vilken typ av jobb man har eller har haft. jag jobbade på Samhall från 1980-talet till 1990-talet…
Jag tror också att det är viktigt att lyfta upp istället för att trycka ner. Och eftersom vi autister har…
Jag tror att samhällets värderingar grundar sig i att varje person ska kosta så lite pengar som möjligt för samhället.…
Jag tror att det kan ligga något i att många nyrika (dock inte alla) vill skylta med hur mycket pengar…
Tack, du är den första jag stött på som faktiskt uttalat tror på mig, har alltid fått höra att jag…
Ett av mina tidigaste minnen är när jag vaknar en morgon i en husvagn och min syster är där och…
Varför kan folk inte förstå att alla inte mår bra av att konstant ”utmana” sig själva, vara konstant aktiva och…
Det kan ju vara så att det är folk som är nyrika som vill skylta med det. Medan folk som…
Jag skulle också vilja veta hur många autister som skulle bli av med sin psykiska ohälsa om de fick avlastning…
Jag tror dig! Vi autister har ju en annorlunda hjärna, och Tony Attwood har också skrivit att vissa autister har…
6 svar på ”Kan en person med autism ha flera specialintressen?”
”Så utredningen blev nog inte helt riktigt besvarad av mig bland annat på grund av det.”
En neuropsykiatrisk utredning avgörs inte av vad patienten svarar på frågan om den har ett specialintresse. Ett specialintresse är bara ett exempel på begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen eller aktiviteter. Jag tror det är en vanlig missuppfattning att alla personer som har autism måste ha ett specialintresse.
Enligt Socialstyrelsen bör en utredning om autism utföras av personal med adekvat kompetens och erfarenhet (minst en läkare och en psykolog). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har fastslagit att den diagnostiska processen bör utföras av den specialiserade vården eftersom testerna inte är tillräckligt utvärderade.
Det är således viktigt att personalen som utför utredningen har kompetens för uppgiften. I annat fall kan diagnostiken/diagnosen bli fel. Feldiagnostiseringen kan medföra att patienten får en NPF-diagnos trots att något annat bättre förklarar patientens svårigheter respektive patienten kan bli utan NPF-diagnos trots att patientens svårigheter bäst förklaras med en NPF-diagnos.
Den stora ökningen av NPF-diagnoser de senaste 15 åren tyder på att vi allt oftare förklarar barns svårigheter med utvecklingsneurologiska avvikelser. Jag är skeptisk till att hela ökningen beror på att samhället har blivit bättre på att upptäcka utvecklingsneurologiska avvikelser hos barn eller att en större andel av barnen skulle födas med utvecklingsneurologiska avvikelser idag jämfört med förr.
https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/tunga-kritiken-skolan-driver-fram-adhd-diagnoser
För att svara på frågeställningen i rubriken ”Kan en person med autism ha flera specialintressen?” så kan personer som har autism ha flera specialintressen samtidigt men normalt har de ett eller två intressen åt gången. Men oavsett vilket är ett specialintresse inget nödvändigt diagnoskriterium för autism.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom#Smala_intensiva_intressen
Finns eller fanns också ett kriterie som hette något i stil med ”enträgen fascination för delar av saker” eller liknande. Jag lägger ofta märke till detaljer i saker som jag redan är intresserad av. Jag var ett tag fascinerad av att det var olika intron i en tv-serie jag kollade på och älskar. Det är massa människor som älskar den serien men säkert inte många som är så intresserade över att varje avsnitt hade sitt eget intro och som känner igen vilket avsnitt som hade vilket intro. Det är därför vi autister ofta blir nördiga och väldigt fokuserade på detaljer.
”enträgen fascination för delar av saker” liknar ”stark förkärlek för detaljer” som är kriterium C1 i Tony Attwoods Aspie-kriterier.
https://www.autismforum.se/om-autism/diagnoskriterier-0/aspie-kriterierna/
Ja, i DSM-IV fanns ett sådant diagnoskriterium! Och autister kan ju fastna i alla möjliga detaljer. Det måste inte ens handla om delar av föremål utan det kan vara något någon annan berättat för autisten tidigare. Autisten kanske kommer ihåg allt väldigt detaljerat flera år senare, och autisten kanske fastnar i någon detalj någon annan säger istället för att ta hänsyn till den stora helheten.
Precis som dr. Blom påpekar kan det också vara en styrka! Autisten kanske lägger märke till detaljer som ingen annan tänker på.
Har en son med autism nivå 2.
Undrar om han kommer någon gång kommer kunna prata och leka med andra jämnåriga barn? Han förstår lite det vi säger till han tex: dags att sova borsta tänderna men inte vanlig kommunikation.
Det är svårt att förutspå hur din son kommer att utvecklas särskilt om han är mycket liten idag. Jag tycker dock att det viktigaste är att han är lycklig och mår bra, inte att han ska kunna leka med andra barn. Alla barn tycker inte att det är intressant att leka med andra, och det finns också autistiska barn som leker med andra enbart för att de känner sig tvungna till det. Därför tycker jag att ni ska uppmuntra honom att göra det han mår bra av oavsett om det handlar om ensam- eller gruppaktiviteter. Att kunna prata underlättar dock livet, men det finns också alternativa kommunikationsmetoder!