Jag har autism men har inte alltid svårt med förändringar

Det är inte ovanligt att vi med autism har svårt för förändringar, och därför antas det ofta att alla autister har svårt för alla typer av förändringar. Och när en förändring har skett antas det ofta att autisten så småningom kommer att vänja sig vid den nya situationen, acceptera förändringen och trivas. Men faktum är att inte alla autister har svårt för förändringar, och många som har det har bara svårt för förändringar i vissa fall. Och om autisten har svårt att acceptera förändringen måste det inte bero på förändringen i sig utan det kan lika gärna handla om att autisten inte trivs i sin nya livssituation efter förändringen.

Var helt okej för mig

Min underbara boendestödjare meddelade mig i slutet av februari att hon från och med början av mars skulle behöva ta en paus från boendestödsuppdraget. Detta för att hon hade så mycket med skolan och höll på att bli utbränd. Jag är/var hennes enda brukare för hon hade inte tid att ha andra brukare, men ändå blev det för mycket för henne vilket jag kan förstå med tanke på att hon pluggar heltid. Hon sade att hon skulle komma tillbaka, kanske redan till sommaren eller kanske i höst, men hon kunde inte uppge ett exakt datum ännu. Hon var sjuk väldigt ofta i slutet och behövde av- eller omboka dagar på kort varsel p g a migrän. Men eftersom hon är ovanligt duktig (en av de bästa boendestödjare jag någonsin haft) var det helt okej för mig.

Inte relevant för mig

Många undrade om det inte var jobbigt för mig med avbokningar på kort varsel och om det inte skulle vara bättre för mig att byta boendestödjare så att jag skulle få någon som inte behövde omboka minst var tredje gång vi skulle ha boendestöd. Och i normalfallet tycker jag att det är jobbigt med om- och avbokningar bara några timmar innan jag ska ha boendestöd, men faktum är att det är mycket mer värt för mig att ha en extra duktig boendestödjare som gör ett ovanligt bra jobb (hon är verkligen speciell!) än att ha någon som aldrig av- eller ombokar p g a migrän men som inte är som hon. Eftersom jag får så bra stöd av henne är det inte relevant för mig att hon behöver om- och avboka ofta.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Inte negativt för mig

Nu när jag har fått uppleva hur det är att ha en perfekt boendestödjare har jag fått tänka på mina prioriteringar och prioritera om. Jag har också sagt till min ordinarie boendestödjare att när hon kommer tillbaka så får hon av- och omboka hur många gånger hon vill p g a migrän och att det viktigaste för mig är att få ha kvar henne! 🙂 Så även om jag har autism kan jag hantera plötsliga förändringar (i detta fall om- och avbokningar) i vissa situationer! Och det är inte negativt för mig om omständigheterna är rätt. Jag vill verkligen inte byta boendestödjare p g a det, och det är endast jag som bedömer vad som funkar och inte funkar för mig. Bara för att jag har autism betyder det inte att jag inte kan ha en boendestödjare som ofta behöver avboka!

Har inte svårt för nya personer

Dessutom är det många som har sagt till mig: ”Jag förstår att det blir jobbigt för dig att ta emot vikarier i några månader. Det är förståeligt eftersom du har autism och därför har svårt för nya personer.” Men grejen är att jag inte har ett dugg svårt för nya personer! Min autism yttrar sig inte på det sättet. Den enda anledningen till att situationen är jobbig för mig är att boendestödjare som min ordinarie dito inte växer på träd! Jag skulle gissa att högst några få procent av boendestödjarna är som hon. Det är i alla fall min erfarenhet och upplevelse! Jag skulle säga att jag under alla dessa år bara haft några få boendestödjare inklusive henne som verkligen passar mig helt perfekt och tro mig, jag har träffat MÅNGA boendestödjare under de 19 år jag haft boendestöd! Förmodligen fler än hundra. Visst har jag haft duktiga boendestödjare, men vissa är pricken över i:et.

Behöver ingen invänjningstid

I vanliga fall tycker jag inte att det är särskilt jobbigt när en boendestödjare slutar och jag måste byta boendestödjare. Jag tycker alltså bara att det är jobbigt om personkemin mellan mig och boendestödjaren stämmer 100% och jag får det stöd jag behöver! Och jag tycker att det är tråkigt att jag blir missförstådd och får höra att ”det kommer att bli bra, du kommer bara behöva vänja vid dig nya boendestödjare.” Jag har aldrig behövt invänjningstid, aldrig! När min nuvarande boendestödjare för första gången kom hem till mig som vikarie (alltså hon som har tagit en paus nu!) förstod jag direkt att det var henne jag ville ha som min nya ordinarie boendestödjare! Innan henne hade jag också haft en superduktig boendestödjare som slutade, men det var inte jobbigt för mig att den gamla slutade eftersom jag direkt fick en ny boendestödjare som var lika duktig.

Inte personligt mot någon

Och som parentes kan jag nämna att det säkert är autistiskt ärligt av mig att skriva offentligt att jag upplevt att vissa boendestödjare varit bättre än andra och att jag i vanliga fall inte är ledsen när en boendestödjare slutar. Jag är ju medveten om att vem som helst kan läsa min blogg! För flera år sedan hade jag aldrig vågat skriva något sådant på bloggen, men nuförtiden resonerar jag att jag måste kunna skriva vissa saker på bloggen om det krävs för att jag ska beskriva min vardag med autism. Det viktigaste är att ingen blir identifierad för det är bara jag, boendestödjaren i fråga och chefen på företaget som vet vilken person det handlar om när jag skriver om episoder som hänt med vikarier. Jag säger inte heller att de boendestödjare som jag inte varit lika nöjd med med måste vara dåliga utan andra brukare kan tycka att de är jätteduktiga. Vissa få har en förmåga att förstå mig direkt men de flesta har inte det, och så är det bara. Det är alltså inte personligt mot någon!

Saknar henne mycket

Men tillbaka till det ursprungliga ämnet. Om en autist reagerar negativt på en förändring och du vill ge stöd till autisten, ta reda på vad autistens reaktion beror på istället för att anta att autisten ”bara” har svårt med förändringar/nya personer! Om autisten i allmänhet har svårt för förändringar funkar det säkert att säga till autisten att allt kommer att bli bra när autisten hunnit vänja sig vid den nya situationen. Men vad gäller min situation med boendestödet just nu så har jag inte det lika bra just nu när min ordinarie boendestödjare har tagit en paus, och jag saknar henne otroligt mycket (även om jag förstår varför hon tagit en paus och jag unnar henne det!). Och det beror inte på att jag har svårt för förändringar i allmänhet utan det beror på att hon förstår mig och ger mig exakt det stöd jag behöver!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.