Vi som har Aspergers syndrom eller autism tillhör personkrets 1 enligt LSS 1 §. Därmed har vi rätten att begära vissa hjälpinsatser från socialnämnden som i sin tur har en skyldighet att bevilja oss dessa, under förutsättningen att ett behov föreligger och att behovet redan inte är tillgodosett. Ett exempel på en situation då ett behov inte anses föreligga kan vara någon med asperger som ansöker om bostad med särskild service enligt LSS 9 § 9 men som i socialnämndens ögon klarar sig galant i sin egen lägenhet. Eller kanske klarar sig inte personen hemma, men får sina hjälpbehov tillgodosedda av en anhörig eller på något annat vis.
Ibland har den sökande och socialnämnden olika uppfattningar kring om det föreligger ett behov samt om detta redan är tillgodosett eller inte. I sådana fall avslår kommunen den sökandes ansökan. Men kommunens beslut är inte definitiv: man har alltid en möjlighet att överklaga beslutet till Förvaltningsrätten. Skulle man vara missnöjd med Förvaltningsrättens beslut, kan man överklaga till Kammarrätten. Om man sedan är missnöjd med Kammarrättens beslut och det sedan tidigare inte finns några liknande prejudicerande rättsfallsdomar, finns det en möjlighet att överklaga Kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen som fattar ett definitivt beslut om ärendet ifall det meddelas ett prövningstillstånd. Tar inte Högsta förvaltningsdomstolen an sig fallet, är det Kammarrättens beslut som gäller.
Det är viktigt att känna till att det absolut kan löna sig att överklaga! För ibland kan vi få rätt. Det är inte alltid lätt att tolka LSS-lagen, och ibland fattar kommunen felaktiga beslut. För att få ett bättre hum om hur lagen bör tolkas och om ens kommun har fattat ett felaktigt beslut får man börja med att läsa igenom lagens förarbeten för att få reda på vad lagstiftaren har menat med formuleringar i lagparagraferna. LSS-lagen ska ju tillförsäkra oss goda levnadsförhållanden, men vad anses med goda levnadsförhållanden exakt? Och när anses behoven vara tillgodosedda? Kanske kan man hitta svaret i lagens förarbeten om man letar.
Ibland går inte svaret att hitta i lagens förarbeten. Då får man kontrollera om det sedan tidigare finns ett domstolsbeslut om liknande rättsfall. Ansöker man om insatsen kontaktperson enligt LSS 9 § 4, och kommunen avslår ansökan med motiveringen att en kontaktperson inte kan beviljas någon som deltar i daglig verksamhet, kan man hitta ett liknande rättsfall från Kammarrätten i Göteborg (mål nr 5297-14). I målet hade en kvinna fått avslag på sin ansökan om kontaktperson med motiveringen att kvinnans sociala behov redan var tillgodosett genom gruppboende och daglig verksamhet. Kammarrätten slog dock fast att kvinnan hade rätt till kontaktperson enligt LSS. Därmed upphävdes kommunens beslut och kvinnan fick sin kontaktperson. Om man själv får avslag från socialnämnden i sin hemkommun när man ansöker om kontaktperson enligt LSS och ens fall liknar detta rättsfall, kan man hänvisa till rättsfallet som argument i sin överklagan.
Själv har jag ibland överklagat kommunernas beslut och oftast fått avslag. Dock har jag endast överklagat till Förvaltningsrätten och inte orkat föra ärendet vidare efter Förvaltningsrättens beslut. På grund av mina svårigheter med exekutiva funktioner har jag ju en tendens att skjuta upp saker, och då har det sista datumet för att överklaga redan hunnit passera. Men vid ett tillfälle fick jag faktiskt ekonomiskt bistånd enligt SoL beviljat tack vare att jag hade överklagat kommunens beslut om avslag, så det kan absolut löna sig att överklaga!