Hur yttrar sig mentaliseringssvårigheterna vid autism?

Totte frågar

Jag håller på att lär mig om autism och läst att folk med autism tenderar att ha svårt med mentalisering/att ha en ”theory of mind,” att det ska vara svårt att mentalt sätta sig in hur andra tänker. Jag förstår inte riktigt hur detta uttrycker sig i praktiken. Om jag t.ex. säger till en kompis (som tidigare blivit diagnosticerad asperger) att ”jag är ledsen för att en person som stod nära mig har dött” så har han full förståelse att jag är ledsen. Så vad är det för mentalisering som saknas?

Paula svarar

Då vi med autism är olika varandra går det inte att generalisera. Vi autister har svårigheter med olika saker och också i olika omfattning. En autist kan ha vissa typer av mentaliseringssvårigheter, en annan kan ha helt andra typer av mentaliseringssvårigheter och en tredje autist kanske inte har några mentaliseringssvårigheter alls.

Ett extremt exempel

Ditt exempel om en närståendes död var väldigt ”extremt”. Jag har aldrig träffat en autist som inte skulle förstå att människor brukar vara ledsna efter en närståendes död. Om en autist med normal begåvning har mentaliseringssvårigheter är det ofta betydligt mer subtilt än så. För att upptäcka mentaliseringssvårigheterna på en autismutredning måste utredningsteamet ofta skrapa på ytan, dock är det samtidigt viktigt att komma ihåg att missförstånd och kommunikationsmissar inte alls måste handla om mentaliseringssvårigheter. Jag ger dig gärna några exempel, men som sagt är det viktigt att komma ihåg att det handlar om just exempel och att de inte kan appliceras på alla autister.

Har varit omedveten om svårigheterna

Jag har ofta fått höra att jag är varm, empatisk och inkännande och att det är lätt att prata med mig när man har problem. Det är många som har påstått att jag inte kan ha mentaliseringssvårigheter, och jag har tidigare hållit med. Dock har jag senare insett att jag troligen har vissa mentaliseringssvårigheter men att jag har varit omedveten om dem, och de har ofta dolts för omgivningen på grund av kamouflage. Mentaliseringssvårigheter är kluriga så till vida att vederbörande själv ofta är helt omedveten om att hen har dem.

Tappar mentaliseringsförmågan

Hur yttrar sig mina mentaliseringssvårigheter då? Jo, för det första är det lätt för mig att vara inkännande och empatisk när jag umgås på tu man hand med någon, men när det är fler personer i rummet blir min hjärna förvirrad och då tappar jag liksom förmågan att förstå vad andra människor tänker och känner. Mentaliseringsuppgifter som jag alltså kan lösa i kliniska sammanhang (t.ex. på en autismutredning) och när jag umgås med en person åt gången kan plötsligt bli väldigt svåra för mig i andra sammanhang. Jag måste alltså troligen lägga betydligt mer energi än en neurotypiker att förstå andra människor.

Ville inte hjälpa

En gång satt jag i ett rum tillsammans med flera personer, och en person frågade om hon kunde få hjälp att bära in fruktskålar och dryck till rummet eftersom hon ville servera oss dryck och frukt. Eftersom jag inte hade något att göra tittade hon frågande på mig, men jag skakade på huvudet. ”Vill du inte hjälpa mig med frukterna, Paula?”, frågade hon varpå jag svarade ”nej”. Anledningen till att jag svarade nej var att jag inte tyckte att det lät som en rolig uppgift.

Hon var i behov av hjälp

Det var först efteråt jag förstod hennes perspektiv: hon hade varit i behov av hjälp för hon tyckte att det var jobbigt att bära in allt själv. Jag skämdes för att jag inte hade kommit på det tidigare och jag bad henne om ursäkt. Om jag hade varit ensam med henne hade jag utan problem kunnat mentalisera och gått och hjälpt henne med en gång, men min hjärna blir så överbelastad av att umgås med många människor att jag liksom tappar mentaliseringsförmågan i vissa situationer.

Sände ut dubbla signaler

Vid ett annat tillfälle arbetade jag som kassabiträde i en livsmedelsbutik. Min kollega öppnade kassan mittemot mig, och jag undrade varför hon inte hade öppnat porten trots att hon hade ropat till kunderna att hennes kassa var öppen och hon hade börjat betjäna dem. Jag tyckte att det var ett mycket konstigt beteende från hennes sida då en stängd port signalerade för kunderna att kassan var stängd, men samtidigt betjänade hon dem ändå. Hon sände liksom ut dubbla signaler tyckte jag! När jag senare förstod att hon hade glömt att öppna porten kände jag mig dum. Jag förstår som sagt sådana här saker när jag är för mig själv, men i sociala situationer slutar min hjärna ibland att fungera.

Känner inte igen mig

Jag vet vissa andra autister som har svårt att förstå vad andra människor vet och inte vet, vilka konsekvenser allas olika förkunskaper kan ge och hur andra människor känner i olika situationer. En autist berättade för mig att hen hade svårt att förklara saker för andra människor då hen hela tiden glömde bort att andra människor inte hade samma förkunskaper som hen själv hade. Därför hade hen svårt att anpassa sig efter vem hen pratade med. En annan autist berättade för mig att hen ofta blev irriterad och upprörd när andra människor var försenade, men samtidigt hade hen svårt att förstå att andra människor inte ville vänta på hen när det var hen själv som var försenad. Själv känner jag inte igen mig i något av detta, men som sagt är vi alla autister olika!

Finns andra teorier

Slutligen är det värt att nämna att det finns vuxna autister som menar att vi med autism inte alls har mentaliseringssvårigheter. De menar att anledningen till att en autist och en neurotypiker inte kan förstå varandra är att autister och neurotypiker fungerar på olika sätt. Enligt deras teori har en neurotypiker minst lika svårt att förstå en autist som en autist har att förstå en neurotypiker, och därför kan en neurotypiker ha mentaliseringssvårigheter från ett autistiskt perspektiv.

Ligger något i teorin

Tidigare höll jag med om denna teori, men när jag började föreläsa började jag ifrågasätta den lite grann även om jag fortfarande tycker att det ligger något i den. Men faktum var att jag började få kritik från andra autister som menade att de visst hade betydligt mer mentaliseringssvårigheter än neurotypiker, och de påpekade också att många autister har svårt att förstå varandra och förstå varandras känslor. Därför finns det både autister som inte alls tror att autism kan innebära mentaliseringssvårigheter och autister som tror på det! Personligen tror jag dock att allt som för neurotypiker ter sig som mentaliseringssvårigheter inte alls måste vara det i verkligheten.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn