Igår började jag skriva om kost vid autism och idag följer en fortsättning. Det är många som frågar mig om tips om nyttig mat, en fråga jag tyvärr inte svara på för det beror på vad du tycker är nyttigt. Vad menar du med ”nyttigt”? Vilket paradigm tror du på? Frågar man olika experter om vad som är nyttigt får man helt olika svar. Vissa rekommenderar exempelvis D-vitamintillskott under vinterhalvåret, andra forskare påstår däremot att D-vitaminbrist bara är livsmedelsindustrins påhitt för att tjäna pengar. Ja, ni fattar nog!
Oenigheter råder
Det är inte bara D-vitaminbehovet det råder oenigheter om utan även andra saker: vilken typ av fett är farlig? Ska man äta mättat fett (som t.ex. kokosolja och smör) eller är det margarin som gäller? Är det farligt att dricka mjölk? Häromåret kom det forskning som visade att mjölkdrickande orsakar tidig död samtidigt som andra forskare inte alls håller med. Så innan du planerar ditt kostschema måste du fråga dig själv: vilket paradigm tror jag på? Själv har jag starka åsikter om ämnet men det är viktigt att du läser på och bildar dig din egen uppfattning!
Kommer att introducera olika kostparadigm
I dagens blogginlägg kommer jag introducera några vanliga kostparadigm. Jag kommer inte rekommendera det ena eller det andra utan jag kommer endast beskriva allt neutralt för att undvika att påverka dina åsikter. När du väl bestämt dig vilket av dem som är mest trovärdigt (bekanta dig gärna med litteratur om ämnet!) så kan du planera ditt kostschema därefter. Olika paradigm har nämligen olika syn på vilka näringsämnen som behövs! Om du känner inför något av dessa paradigm: ”Nej nej nej, det där tror jag absolut inte på”, hoppa isåfall över till nästa!
1. Tallriksmodellen
Här hittar du en närmare beskrivning av modellen. Den går alltså ut på att man i enlighet med Livsmedelsverkets rekommendationer äter mycket grönsaker och kolhydrater (även gluten) och en mindre mängd protein. Enligt Livsmedelsverket bör man också äta fleromättade fetter som t.ex. kallpressad olivolja och gärna nötter ibland. Aspartam som t.ex. Cola light är okej. Dock absolut inte smör, dvs varken Bregott eller Arlas smör, utan det är Lätt och lagom som gäller. Och för guds skull ingen kokosolja! Gärna mjölk men bara lättmjölk och aldrig den röda sorten!
2. LCHF (även kallad keto)
I LCHF äter man väldigt lite kolhydrater, det vill säga inget bröd, ris, potatis eller pasta. Ovanjordsgrönsaker går bra men inte morötter och annat som växer under marken. Många LCHF:are äter mycket avocado, broccoli och blomkål istället för ris och pasta. I LCHF ska man äta rejält med fett. Det är endast riktigt smör som gäller (absolut inte Lätt och lagom!) men även kokos- och olivolja går bra! Kött rekommenderas också, gärna rött men även kyckling och fisk går utmärkt. Cola light och andra produkter med aspartam rekommenderas ej.
LCHF som blivit en otroligt populär trend under det senaste decenniet introducerades av läkaren Annika Dahlqvist. Många svenskar slutade äta Lätt och lagom och gick över till riktigt smör efter Annika Dahlqvists rekommendationer. Även författaren och bloggerskan Martina Johansson är en stark anhängare av LCHF. Hon forskar i biokemi och har skrivit ett flertal böcker om ämnet. Vill du äta LCHF (eller ketogent som Martina kallar det) så rekommenderar jag att du läser hennes böcker och blogg! Även Annika Dahlqvist har en intressant blogg.
3. Vegansk kost
Vegansk kost går ut på att man inte äter något från djurriket: inget kött, ingen kyckling, ingen fisk, inga ägg, inga mejerier, ingen gelatin, ingen honung. Förutom frukt och grönt kan man t.ex. äta baljväxter, soja, tofu, oliv- och kokosolja, nötter, frön och bröd så länge det är veganskt. Vissa påstår att veganer löper en risk för B12-brist och att de därför måste äta tillskott medan andra påstår att kroppen inte behöver lika mycket B12 som påstås. Många veganer säger sig må otroligt bra av kosten! Vissa äter inte helt veganskt men däremot vegetariskt.
4. Karnivore
Karnivore är den totala motsatsen till veganismen, dvs man äter uteslutande livsmedel som kommer från djurriket. De mest extrema karnivoristerna äter endast kött, kyckling och fisk (och då tillagat från grunden), men många godkänner även ägg och smör, vissa även mjölk och grädde. Karnivorister påstår att det här med den vegetariska kostens miljövänlighet och nyttighet är en myt och hänvisar till litteratur om ämnet. Martina Johansson (vars böcker jag nyss länkade till) äter karnivore till och från och menar att hon började må otroligt bra sedan hon slutade äta veganskt. Även många andra anhängare säger sig må mycket bra av kosten.
5. Råkost
Råkost går ut på att man endast äter rå mat, dvs sånt som inte är tillagad. Det är i princip bara frukt, färska grönsaker, oliv- och kokosolja samt nötter och frön som gäller. Även anhängarna av denna kost brukar vara helt frälsta! Många råkostare är veganer men vissa äter t.ex. råa ägg och rå lever. Råkostarna säger sig också må extremt bra och menar även att det är otroligt skönt att slippa matlagning! Här kan tilläggas att vissa extrema råkostare är frukterianer, dvs att de inte äter något annat än frukt.
6. Antiinflammatorisk kost
Idag har det blivit mycket populärt med antiinflammatorisk kost. Då äter man mycket ingefära, gurkmeja, vitlök, frukt och grönsaker mm och allra helst ekologiskt! Dock menar vissa att kött är inflammatoriskt medan andra påstår att det inte är det så det råder vissa oenigheter kring om kött är okej. Det som anhängarna däremot aldrig brukar äta är gluten, mejerier, raffinerat socker, sötningsmedel som aspartam, odlad fisk, soja, natriumglutamat samt andra E-ämnen. Det går utmärkt att kombinera antiinflammatorisk kost med många andra kostparadigm!
Vill inte påverka någon
Många, även jag, har starka åsikter om kost, dock vill jag som sagt inte rekommendera något av dessa kostparadigm till någon utan jag vill att var och en läser på och gör sitt eget val. En vegan kan anse att det är farligt att äta kött medan många karnivorister som förut varit veganer däremot menar att vegansk kost är skadlig och att de fått enorma hälsoeffekter sedan de slutat äta veganskt, gått över till karnivore och börjat tillaga kött från grunden. Väldigt många som dömer ut ett visst kostparadigm har dock aldrig testat kosten själva men dömer ändå.
Viktigt att må bra
Observera att dessa kostparadigm inte är till för att banta utan syftet är att man ska må psykiskt och fysiskt bra genom att följa dem. Om du har en ätstörning, vill banta eller har en negativ kroppsuppfattning är det viktigt att du vänder dig till sjukvården för att få stöd och hjälp. Om man medvetet väljer att utesluta vissa födoämnen måste man även ha klart för sig varför man gör det och hur man istället kan tillgodose kroppen med viktiga näringsämnen. Det är också bra att gå till vårdcentralen och testa sig för näringsbrist.
Kommer inte gå i diskussioner
Syftet med detta blogginlägg är inte att diskutera vilket av dessa kostparadigm som är mest ”rätt”. Kost är ett ämne som människor gärna har åsikter om, och det är många som vill propagera för sina värderingar. Speciellt anhängarna av veganism och karnivore brukar hamna i hätska debatter. Jag kommer inte svara på kommentarer som dömer ut anhängarna av något av dessa kostparadigm utan det enda syftet med blogginlägget är att informera neutralt om några vanliga paradigm (det finns även fler!) så att var och en kan bilda sig sin egen uppfattning.
I morgondagens blogginlägg kommer jag skriva om enklare matlagning. Hej så länge!
6 svar på ”Hur planera sitt kostschema vid autism? del 2”
Jag läste nyligen boken ”Urfödan – om självhushållets mat hos folk i Lappland”. Den går längre tillbaka i tiden förstås än dagens moderna samhälle. Jag fann den ytterst fascinerande. Där uppe var det såklart inte fråga om att äta en massa grönsaker, det gick helt enkelt inte att odla sådant. En del potatis för lagring kunde det bli och något mer kanske hann ta sig under den korta sommaren. Mjöl gjorde man kanske av med någon påse om året… De jobbade hårt och länge om dagarna. Intervjupersonerna pratade till exempel mycket om att maten ”driver”, man ska orka hela dagen på det. Att pausa i jobbet för att äta var tredje timme var inte möjligt.
Jag började med fasta förra året och har nu mer och mer gått över till ett fastefokuserat liv. Det har fått ner mina inflammationer otroligt, bland annat. Maten jag äter numera är främst gräsbeteskött/organ, fet fisk från Alaska (norska odlade laxen är en riktig styggelse) och exempelvis potatis, undviker pasta och dylika kolhydratkällor. Jag har en åkomma som resulterat i en operation varje år senaste fem åren, (den är delvis inflammationsdriven tror man), har i princip gått att klocka behovet av ny operation runt 12 månader sedan senaste. Nu har det snart gått 15 månader sedan senaste operationen och jag känner fortfarande inget behov av en ny. Tillfällighet eller inte går ju aldrig att utvärdera, men jag vet hur det känns för mig och min kropp.
Vad fascinerande! Martina vars blogg jag länkade till brukar också fasta. Själv har jag aldrig prövat men jag vet folk som sagt att de fått otroliga hälsoeffekter av fasta! Jag tror klart att många åkommor är inflammationsdrivna, och jag har konstaterat i mitt fall att det är så. Bara en sån sak att minska på kolhydrater och att sluta helt med mjöl samt vitt, raffinerat socker har gjort underverk för mitt immunförsvar och min tandhälsa, och detta trots att jag i samma veva slutade använda fluortandkräm! Så jag har klart åsikter om ämnet 🙂
Även om jag inte fastar, behöver jag inte äta ständigt och jämt längre sen jag började äta rejält med fett. Vilken stor skillnad mot förut då jag åt var tredje timme, och nu mår min mage och mina tänder också mycket bättre!
Kul att höra att jag inte är ensam med att undvika norsk lax. Får jag fråga var du köper gräsbeteskött? Jag tror inte att det finns att få tag på i min lokala matbutik men det är kanske bara jag som inte hittat 🙁
Tack för tipset om boken! Den låter jätteintressant.
Där jag bor finns det något som kallas ”REKO utlämning”. Det finns flera sådana ringar i Sverige och verkar öka i popularitet. Man går med i den aktuella Facebook-gruppen och varannan vecka är det utlämning på en och samma plats. Lokala producenter skriver ut vad de kommer kunna ta med till utlämningen och man lägger då sin beställning och betalar. Det är alltså ingen torghandel, utan man kommer till utlämningen och hämtar sina kassar med det man beställt från de olika producenterna sedan. Där kan jag få tag på dels mycket viltkött och också både nöt, lamm/får och gris som är så kallat ”gräsbetat”. Finns för övrigt annat också, ibland mer säsongsbundet. Grönsaker för den som vill det, och potatis, betor, choklad, honung, ost, ägg m.m. Jag har egna höns, så vet precis vad de äter och kan aldrig köpa ägg i affären igen.
Men jag vet att jag i vissa större COOP-affärer också sett förpackningar i köttdisken där det står ”gräsbeteskött” eller liknande. (Och då inte det brasilianska som jag finner tvivelaktigt, utan svenskproducerat.)
För mig har det känts väldigt naturligt att fasta. Och mycket rimligare än dagens rådande kostråd att vi måste äta 5-7 mål om dagen och merparten av det ska komma från kolhydrater. Jag känner en slags tillfredsställelse av att äta, som en drog, men den känslan är bara där medan man äter. Med fastefokus upplever jag större mental klarhet och bättre, mer energi, inte mindre. Min kropp har tillfälle att återhämta sig och ”fixa sig” överallt, för den behöver inte ständigt jobba med att smälta mat. Fick till och med maken att börja testa i år, dock är det som mest OMAD, one meal a day, han gjort hittills. Och han säger samma sak, att man mår ju bättre. Han som haft gastrointestinala problem i åratal är ”plötsligt” bra i magen till 80%. Han äter vad han vill, men i ett ”ätfönster” en timme om dagen. Så även om han stoppar i sig pasta eller bakelser så upplever han ändå god effekt. Generellt tror jag att om folk bara reducerade sockerintaget till ett minimum, så skulle bara det ge stora hälsoeffekter på den totala folkhälsan.
Tack för tipset om REKO utlämning. Och jätteintressant det du skrev om fastan! Får jag fråga dig hur du kör den? Äter du också en måltid om dagen son din make gör eller är du utan mat vissa dagar? Är all mat förbjuden under fastan eller är det tillåtet med t.ex. frukt? Är det okej att dricka vatten under fastan? Hur ofta ska man köra den? Känner du dig hungrig ibland eller vänjer man sig vid fastan? Du behöver inte svara om frågorna är för privata!
Jag håller definitivt med dig om att ett reducerat sockerintag skulle ge befolkningen enorma hälsovinster! Själv blir jag numera nästan aldrig smittad av förkylningar längre, och förut när jag åt sötsaker då och då var jag förkyld minst 3 gånger per år! En enormt stor skillnad! Min hälsa tar definitivt skada av att tillåta mig godis en gång i veckan, och då syftar jag inte bara på immunförsvaret utan alla möjliga hälsobesvär. Helt otroligt!
Till skillnad mot min make, så har jag behov av att gå ner i vikt. Jag trevade lite med fastandet första året, också mest ett mål om dagen. Någon 48-timmarsfasta här och där. Det var inte dåligt heller förstås. Nu har jag kört några tuffare fastor, 5 dagar i sträck som mest. Jag har ju ett skafferi på magen, fettet ¤is not there for looks¤ så för mig är det knappt ansträngande, medan maken nog inte hade klarat så lång fasta utan att det skulle kännas jobbigt, för han är redan på låg fettprocent på kroppen. Jag är med i en internationell fastegrupp och alla har olika upplägg som funkar bäst för dem. Om man är där man så att säga vill vara och har fastefokus i livet för hälsofördelarna utöver viktnedgång, så är det många som kör just ett mål om dagen. Många kör löpande 48-timmorsfastor. Alltså, man fastar i 48 timmar, äter ett redigt mål mat och sedan kör man 48 timmar igen. Flera som gör det är tuffa weightlifters med mycket massa. Andra kör 72-timmarsfasta och äter de resterande dagarna i veckan. Vissa kör en 72-timmarsfasta i månaden. Det ser väldigt olika ut! Jag som fortfarande har vikt att tappa försöker göra löpande 72-or nu och sedan ska jag testa mig fram vad som fungerar bra för mig för bestående viktnedgång och fortsatta hälsofördelar, nu när jag också tränar några dagar i veckan igen.
När man fastar ska ingen mat in i kroppen. Då måste kroppen smälta det och det blir ett intag av kalorier med insulinpåslag osv. Man dricker vatten med elektrolyter (natrium och kaliumklorid de viktigaste). Torrfasta, då man inte heller dricker något, kan man göra, men det är väldigt extremt och inget som rekommenderas. I alla fall inte över flera dagar. Om man torrfastar under dagen och äter/dricker på kvällen spelar ingen större roll till exempel.
När jag först började fasta så kände jag mig förstås hungrig, kroppen var ju van vid att få i sig något flera gånger om dagen. Plus att jag var ordentligt sockerberoende, så det var en hel del abstinensbesvär första dagarna. När man väl kommit förbi det och om man fortsätter med rullande fastor, så blir det det nya normala och jag upplever inga hungersbesvär alls.
Jason Fung, kanadensisk njurläkare, har haft stora framgångar med fasta och lågkolhydratkost hos sina diabetespatienter. https://www.youtube.com/watch?v=tIuj-oMN-Fk&t=414s
Superintressant! Tack för en utförlig beskrivning, Lina! Det var mycket intressant att läsa. Jag får också kolla upp det här du skrev om ägg. Jag har undrat rätt länge vad ägg som säljs i butikerna egentligen innehåller, dvs vad äggen matas med. Jag äter själv rätt mycket ägg och köper dem ekologiska men har ändå haft mina tvivel. Med tiden får jag överväga att börja köpa äggen någon annanstans!