Hur hjälper jag min tonåring med autism att hitta vänner?

Icka frågar

Vår son 15 år har precis fått sin autism-diagnos typ 1 och är normalbegåvad. Vi har fin kontakt och han säger ofta att han önskar att han hade vänner och gjorde saker som andra gör tillsammans som att t ex åka till Gröna Lund eller andra aktiviteter. När jag frågar honom vad han skulle vilja göra så svarar han ”ha roligt med kompisar”. Han spelar dataspel men även där har han svårt att få kompisar i klassen att spela med honom.

Jag får en känsla av att han blir lite intensiv för att han blir så glad när någon vill spela med honom. Han har också varit hemma hos någon kompis och där brukar jag råda honom att gå hem en viss tid då han har svårt att känna av när det är dags att gå hem.

Hur kan jag hjälpa honom att förstå samspelet med andra? Jag har läst mycket om autism och att det är vanligt att man inte vill umgås med andra men vår son vill inget hellre och mår dåligt av att inte kunna umgås med vänner.

Paula svarar

Det var tråkigt att höra att din son är ofrivilligt ensam. När en autist misslyckas med att få vänner är det bra att hen får hjälp med att förstå vad som kan ha gjort att hen har misslyckats. Du har ju redan påtalat för din son att det kan finnas en risk för att andra upplever honom som väldigt intensiv och att vänner inte brukar uppskatta att man stannar hemma hos dem hela dagen. Trots att du redan sagt det till honom är det möjligt att han inte har tagit in det. Det behövs mycket tid och tålamod när man förklarar sådana saker för oss autister. Du kan behöva påminna honom flera gånger om att andra kan bli trötta efter ett par timmars umgänge trots att han själv inte blir det!

Är upp till honom

När du pratar med din son om socialt samspel är det viktigt att han inte får känslan att felet ligger på honom. Det är inte han som är ”fel” utan det är intressen och personligheter som krockar. Han är väldigt intensiv, och om jag förstod dig rätt orkar han stanna väldigt många timmar hos sina kompisar och spela. Kompisarna är kanske inte lika intensiva som han och de kanske inte heller orkar med gäster som stannar väldigt många timmar. När din son förstår att han funkar annorlunda än sina kompisar är det upp till honom att ta ställning till om han vill anpassa sig efter kompisarna eller inte. Frågan är om han tycker att det är värt det. Det är upp till honom att avgöra det!

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Kan skada autistens självkänsla

Anledningen till att jag tycker att det är viktigt att förmedla för en autist att det inte är fel på hen är att det kan skada autistens självkänsla att ständigt få uppmaningar om att man borde förändras och anpassa sig efter andra. Det tar dessutom energi att förändra sig själv. Jag vet det för jag är själv en ganska intensiv autist. Förut försökte jag bli mindre intensiv och öva på att prata mindre och långsammare (jag pratar mycket och snabbt), men det tog väldigt mycket energi av mig och jag mådde dåligt av att försöka vara någon jag inte var. Det skadade min självkänsla för den sociala tärningen fick mig att känna som att jag inte dög som jag var.

Lättare bland andra autister

Först efter flera år insåg jag att jag mår mycket bättre av att omges av människor som uppskattar mig som jag är! Vissa älskar mitt sätt eftersom de upplever att de får energi av mig medan andra blir stressade av att jag pratar snabbt, och de sistnämnda personer försöker jag undvika. Kanske kan din son söka sig till ungdomar som också har autism? Kanske kommer han att lära känna autister som är lika intensiva som han? Jag tycker personligen att det ofta, dock inte alltid, är lättast att hitta människor som man klickar med bland människor som också har autism.

Kontaktperson kan vara ett alternativ

Ett annat alternativ är att din son ansöker om en kontaktperson enligt LSS. Det finns för- och nackdelar med en kontaktperson. Fördelen är att kontaktpersonen finns där på din sons villkor. Tycker inte din son att det funkar med kontaktpersonen kan han be om att byta. Nackdelen är att kontaktpersonen är en ”betald kompis” istället för en riktig vän vilket inte alla autister uppskattar. En kontaktperson kan säga upp sitt uppdrag, och då förlorar autisten ofta kontakten med kontaktpersonen. Därför vill inte alla autister ha en kontaktperson, men det kan vara ett alternativ för någon som inte ens lyckas hitta vänner bland andra autister!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.