Hur genomföra skrivundervisning för elever med autism?

Lärare som vill hjälpa frågar

Jag läser med tillfredsställelse det du skriver och använder dina tankar i min undervisning. Jag skulle vilja ställa en fråga om elevers skrivförmåga. Många av de jag träffar är särbegåvade i kombination med autism, sk 2 E. Å ena sidan, hög intellektuell förmåga, å andra sidan stora svårigheter att få ner skriven text.

Det beror inte på att de inte kan skriva. De vill men kan inte formulera sig så att de blir nöjda själva. Good enough verkar inte vara gott nog. Någon har förklarat för mig att visionen om hur en text ska vara skriven är så perfekt så att den inte går att få till i verkligheten, på papper eller i datorn. Jag vill så gärna att de ska känna sig nöjda och det är dessutom ett krav för betyg. Vad har du för tankar kring detta?

Paula svarar

Vad glad jag är över att du tror på dina elever och bryr dig om dem. Jag önskar att alla lärare var som du! Jag är själv väldigt språkintresserad och också av olika anledningar rätt så insatt i pedagogiken bakom språk- och skrivinlärning. Då både autism och språk utgör mina specialintressen har jag hur mycket som helst att skriva om ämnet men försöker hålla mig någorlunda kort.

Ta hänsyn till elevernas bakgrund

Vid alla typer av skrivsvårigheter är det viktigt att ta hänsyn till om den vederbörande eleven har svenska som modersmål eller talar svenska som andraspråk. När en funktionsnedsättning, i detta fall autism, finns med i bilden är det ofta lätt att fokusera på enbart funktionsnedsättningen, men samtidigt måste även andra faktorer tas hänsyn till. Det är viktigt att känna till att även de barn med utländsk bakgrund som är födda och uppvuxna i Sverige och av utomstående uppfattas som infödda talare av svenska kan ha mycket svårt att uttrycka sig i skrift, och detta oavsett om de har en funktionsnedsättning eller ej.

Transspråkande kan hjälpa

Tyvärr brukar många lärare överskatta dessa elevers svenskkunskaper då barn till skillnad från vuxna är mycket duktiga på att imitera målspråkets fonologi och tala grammatiskt korrekt svenska, men det betyder inte för den sakens skull att de behärskar det som kallas för kunskapsspråk. I dessa fall kan undervisning i svenska som andraspråk samt modersmålsundervisning göra susen då goda kunskaper i modersmålet överförs till målspråket, i detta fall svenska. I skrivundervisning är det också guld värt att uppmuntra dessa elever att transspråka, dvs att ta hjälp av modersmålet och uppmana dem att föra anteckningar på modersmålet om de blir hjälpta av det.

Våga testa olika metoder

Men nu utgår vi ifrån att de autistiska eleverna är helsvenskar med svenska som modersmål. Viktigt att tänka på är att även om två autistiska elever har samma svårighet så kan svårigheten ha olika bakomliggande anledningar. Någon kanske har svårt att skriva för att hen har dyslexi eller en språkstörning, någon annan kan däremot ha svårt för skrivandet för att hen är perfektionist och aldrig blir nöjd osv. Därmed kan två olika autister behöva helt olika pedagogiska lösningar. Mitt förslag är att testa undervisningsmetoder som man aldrig har testat förut.

Ibland funkar endast en metod

Låt mig ta ett exempel. Det finns den gammaldags traditionella språk- och skrivundervisningen och sedan finns det den moderna systemisk funktionella grammatiken (SFG). Har du genomfört skrivundervisning med hjälp av SFG och metoden inte har funkat på autistiska elever föreslår jag att du testar traditionell skrivundervisning där man med hjälp av katederundervisning och läsning lär sig vad skillnaden är mellan talat och skrivet språk, vilka ord man särskriver osv. Om traditionell grammatik- och skrivundervisning inte har fungerat föreslår jag att du testar SFG istället. För en autist finns det ibland endast en metod som funkar varför det kan vara en nackdel att blanda in olika metoder i undervisningen.

Gillade traditionell skrivundervisning

Själv var jag under min skoltid duktig på att skriva texter tack vare att vi oftast fick traditionell skrivundervisning. Vi fick läsa och skriva texter på egen hand, och lärarna fokuserade mycket på grammatik, rättskrivning och ett rikt ordförråd. Med katederundervisning gick läraren igenom några vanliga fel, och vi elever skrev ner allt i våra anteckningsblock. I takt med att läraren rättade mina fel blev jag en bättre och bättre skrivare. Hade jag skrivit en akademisk text och läraren tyckte att jag hade använt för mycket talat och informellt språk var det jättebra att hon rättade mig och förklarade för mig varför ett informellt språk inte funkade i akademiska sammanhang. Då lärde jag mig det och visste det till nästa gång!

SFG skulle inte funkat på mig

Däremot hade jag garanterat fått mycket låga betyg i dagens skrivundervisning då många av dagens lärare tillämpar SFG, skrivhjulet och LEAD-modellen. Anledningen till att detta inte funkar för mig är att det är för socialt: jag mår dåligt av gemensamma klassrumsdiskussioner om texternas funktion. Jag vill bara skriva, inte fokusera på texternas olika metafunktioner och ännu mindre diskutera dem med mina klasskamrater! Om läraren hade tvingat mig att läsa akademiska texter tillsammans med mina klasskamrater och låtit oss genom gemensamma diskussioner komma fram till att akademiska texter ska skrivas på ett formellt språk hade jag halkat efter i undervisningen.

Utgå från de olika metafunktionerna

Med detta sagt betyder det inte att alla autister funkar som jag: vissa kan bli bättre skrivare tack vare SFG! Vid SFG utgår man bland annat ifrån de olika metafunktionerna. Vem är den tilltänkta läsaren? Ska meningarna i den typen av text som eleven ska skriva bestå av påståenden eller några andra satstyper? Hur kan modalitet och polaritet uttryckas? Ska texten skrivas ur ett objektivt eller ett subjektivt perspektiv? Vilka textbindningsmetoder kan användas? Vilken effekt får man med hjälp av nominaliseringar och grammatiska metaforer? osv osv.

Moderna metoder är inte alltid lämpliga

Autistiska elever gillar sällan grupparbeten varför det kan vara bra att du som lärare diskuterar ovanstående frågor enskilt med autisten. Själv gillar jag dock sällan att bolla idéer med någon utan föredrar istället att läraren kommer med färdiga förslag vilket i detta fall innebär att läraren med fördel ger mig konkreta förslag på min text om jag har fastnat. De kognitivistiska och sociokulturella idéerna om att ”eleverna ska vara högst aktiva i sin egen inlärning och komma fram till svaren själva” funkar mindre bra för mig. Därför ska du som lärare vara ödmjuk inför det faktum att de lärometoder som förespråkas idag inte alltid funkar på elever med autism.

Några sluttankar

Slutligen finns det några andra saker att tänka på. Vissa autister, dock långt ifrån alla, lär sig bäst med hjälp av bilder eller mindmaps varför det kan vara bra att testa om bilder funkar på dessa elever. Utgå gärna från den enskildes elevens specialintressen vid val av skrivämnen! Om dina elever är perfektionister och har svårt att avsluta en uppgift kan ni tillsammans komma överens om hur lång tid de ”får” lägga på skrivuppgiften. Förklara gärna för dem att en text inte måste vara perfekt och att även professionella skrivare ibland gör fel. För någon med autism kan det nämligen vara svårt att veta hur perfekt en text ska vara skriven vilket kan sluta med att autisten får prestationsångest och fastnar totalt!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.