Har troligen ADHD, vilken inlärningsstil passar mig?

Robban frågar

Jag har tidigare ställt en fråga angående svårigheter att få jobb och uppskattar ditt svar. Jag har funderat och diskuterat lite med kontakter och bekanta och kommit fram till att svårigheterna med struktur, bryta ner uppgifter, att jag ”krånglar till det för mig själv”, kan bero på en eventuell ADHD diagnos. Jag känner flera med autism som tvärtom är väldigt starka och duktiga på just detta med struktur.

Allting kokar ner till att jag inte lärt mig på ”rätt sätt” under mina studier på universitetet, jag har inte haft någon anpassning eller stöd under dessa studier, så jag har, även om jag klarat av studierna, inte lärt mig lika mycket som mina klasskamrater, vilket jag tror är anledningen till att jag fortfarande känner mig osäker på mina kunskaper. jag har inte lärt mig på mitt sätt, och det sättet som lärdes ut på universitetet var inte rätt för mig, utan var många gånger antingen otydligt eller ostrukturerat om inte både och.

Jag vet att vissa med autism/NPF lär sig på ett annorlunda sätt, men jag har inte riktigt hittat vilket sätt jag lär mig bäst på, men jag har förstått att fel sätt är när jag sitter och tragglar med ämnen i flera år, fram och tillbaka och ingenting sätter sig.

Jag är på god väg, men tror att jag fortfarande inte lär mig/studerar på bästa sättet, speciellt när det är svårare ämnen. Bästa exemplet är matematik, efter 8 gånger klarade jag till slut tentan, det var enbart en person av så många som verkligen kunde lära mig, det var en privat läxhjälpare som satt länge med mig. Jag tror att jag antingen studerar ”utan någon teknik”, eller så provar jag att blanda tekniker och kommer då inte framåt när jag försöker lära mig saker.

Känner du till olika studietekniker, olika strategier eller ”format” på inlärning och hur man kan arbeta med att identifiera bästa sättet att lära sig saker på? Jag tänker t.ex att vissa lär sig mer mer visuellt, med bilder osv. Hur ska jag jobba med denna biten?

Paula svarar

Jag känner till flera pedagogiska läroteorier vars idéer man även kan använda när man väljer ut rätt studieteknik till sig själv. I länkarna nedan kan du läsa mina fyra tidigare blogginlägg om pedagogiska läroteorier som inkluderar behaviorism, kognitivism, pragmatism och sociokulturell inlärning. Observera att vissa kan behöva blanda idéerna bakom dessa teorier för att kunskaperna ska sitta fast medan andra lär sig endast med en av dessa metoder.

Vissa gillar klassisk inlärning

Om den behavioristiska läroteorin passar din inlärningsprofil bäst så gillar du att lära dig på det klassiska sättet. Du kanske gillar att läsa kurslitteraturen och öva på ramsor utantill tills kunskapen sitter fast. När du sedan har lärt dig inlärningsstoffet motiveras du av en belöning av något slag. Själv gillar jag den behavioristiska inlärningen, och för att jag ska kunna lära mig på bästa sätt måste jag läsa till mig kunskapen. Jag lär mig inte så bra genom att lyssna! Men vissa andra behavioristiskt lagda inlärare föredrar att lära sig genom att se på föreläsningar och filmer eller lyssna på läraren och anteckna. Du kan fundera på om något av detta skulle kunna passa dig. Om så är fallet kan du googla efter föreläsningar på nätet eller låna litteratur på biblioteket.

Vissa behöver minnesstöd

Om den kognitivistiska läroteorin passar din inlärningsprofil så tycker du troligen om att använda olika mekanismer för att stödja ditt minne och lärande. Kanske tycker du om att underteckna och färgmarkera centrala ord och begrepp i texten vilket också kan göra det lättare att bryta ner uppgifterna. Kanske föredrar du också mindmaps framför ”vanliga” anteckningar, och du kanske vill se bilder för att kunna memorera det du har läst. Extroverta inlärare kan även stödja sin inlärning genom att hålla föredrag framför klasskamraterna. Har du inga kurskamrater kan du såklart hålla föredrag för dig själv eller för dina vänner!

Vissa vill sammanväva teori och praktik

Om du föredrar den pragmatiska läroteorin lär du dig bäst genom egen aktivitet. Du gillar inte att sätta dig ner framför kursböcker utan du vill vara högst aktiv i inlärningen. Kanske vill du arbeta med case-uppgifter och diskutera dem med dina kurskamrater, eller kanske vill du skapa en affisch. Det centrala är att en pragmatiskt lagd inlärare vill sammanväva teori med praktik, och det är viktigt för hen att kunna knyta inlärningsstoffet till sin egen vardag. När teorin lärs in är det alltså viktigt för vederbörande att tänka på i vilka situationer hen skulle kunna använda kunskapen och så snabbt som möjligt tillämpa kunskaperna i verkliga livet.

Vissa vill lära sig med och av andra

Slutligen finns den sociokulturella läroteorin som går ut på idén att eleverna/studenterna lär sig bäst med och av varandra. Enligt denna läroteori ska läraren hålla sig i bakgrunden och låta eleverna komma fram till lösningarna själva genom att diskutera tillsammans och kanske leka olika lekar. Om du har svårt för att lära dig ensam och vill testa att tillämpa sociokulturell inlärning kan du gynnas av att hitta pluggkompisar på exempelvis Facebook. Istället för att sitta framför kursböckerna diskuterar ni under pluggsessionerna och drar nytta av varandras erfarenheter! Om du misstänker att du har ADHD kan du fundera på vilka typer av studiekamrater som skulle passa dig bäst. Gruppen kan behöva vara liten och studiemiljön lugn för att du ska kunna fokusera.

Kan inte lära mig allt

Oavsett vilken eller vilka av ovanstående läroteorier man vill använda är det viktigt att ta hänsyn till sina specialbehov när man har npf. Trots att jag föredrar den behavioristiska metoden har jag ingen förmåga att lära mig saker jag inte är intresserad av. Jag behöver dessutom vila när jag är utmattad och endast plugga de dagar och tider då jag mår som bäst. Vissa saker är ändå riktigt svåra för mig, och jag kan bara inte lära mig allt oavsett vilken metod jag använder. Att vem som helst kan bli vad som helst är definitivt en myt i mitt fall! Om ingen av dessa metoder skulle funka på dig kan du alltså fundera på inom vilka ämnen dina styrkor finns och sedan plugga ett ämne där du kan nyttja dina styrkor! Om du skulle välja att plugga igen kan det dessutom vara bra att du skaffar en diagnos och ansöker om en mentor som kan hjälpa dig med struktur. I så fall kommer du inte behöva lägga energi på onödigheter utan du kan fokusera fullt ut på dina studier!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.