Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Har autism, varför känner jag inte igen mig i diagnosen?

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Johannes frågar

Jag har autism (asperger) och fick diagnosen efter högstadiet. Jag känner inte igen mig bland andra som har diagnoser. Har lyssnat och varit på flera föreläsningar, tittat på program och videor (t.ex. Fråga doktorn) men inget verkar riktigt stämma överens med mig. Det känns som om man är i utanförskap bland personer med diagnoser. Vad är det för fel på mig?

Paula svarar

Det är inget fel på dig! Det kan finnas olika anledningar till att du inte känner igen dig i de typiska beskrivningarna av autism. Autismforskaren Christopher Gillberg konstaterar i boken Barn- och ungdomspsykiatri att autism inte är ett spektrum utan många. Med detta menar han att det finns olika grundorsaker till autism, och varje grundorsak i sin tur är förenad med olika beteendeprofiler och svårigheter, menar han. Olika autister kan ha helt olika typer av autism. Därför anser han att man egentligen inte borde prata om ”autism” utan ”autismer”.

Du kan ha ovanliga särdrag

Mot bakgrund av ovanstående är det logiskt att inte alla med autism kan relatera till andra med samma diagnos. Din autism skulle teoretiskt sett kunna ha en ovanligare grundorsak (gener o s v) vilket skulle kunna göra att du har en beteendeprofil och särdrag som inte är helt vanliga hos autister trots att du ändå uppfyller diagnoskriterierna. Som du ser kan man uppfylla diagnoskriterierna på många olika sätt! Dessutom är det väldigt vanligt att autister har tilläggsdiagnoser vilket ytterligare bidrar till att vi med autism är väldigt olika varandra. Du kanske inte är medveten om hur din autism tar sig uttryck?

Du kan delta i autismträffar

Jag vet inte hur många autister du har träffat. De autister som har valt att bli föreläsare, t.ex. jag själv, kan vara vissa typer av personer, och många autismföreläsare med egen diagnos har också varit kvinnor (dock inte alla). Det kanske är därför du inte känner igen dig i föreläsningarna? Jag har aldrig tittat på tv-program om autism, men många tycker att media förmedlar en stereotypisk bild av autism. Jag vet inte om du testat att delta i autismträffar. Kanske skulle du kunna hitta likasinnade autister om du deltog i autismträffar?

Texten fortsätter längre ner på sidan.

ANNONS

Reklam för Paula Tillis bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom.

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Adlibris och Bokus.

Autism växer bort i vissa fall

Det kan också finnas andra orsaker till att du känner dig i utanförskap bland andra autister. Kanske uppfyller du inte diagnoskriterierna för autism längre? Christopher Gillberg skriver i sin bok Essence att autism i vissa fall kan ”växa bort”: enligt honom har 85% av de som fått en Asperger-diagnos fortfarande Aspergers syndrom tio år senare. Diagnosen kan alltså i vissa fall vara en färskvara även om majoriteten av de som fått en autismdiagnos kommer att vara autistiska för resten av livet.

Autism är överdiagnostiserad

Slutligen varnar Gillberg för överdiagnostisering av autism (och för underdiagnostik när det gäller autistiska kvinnor). Gillberg menar att det finns relativt oerfarna autismutredare som inte ingår i ett team, och de kan sätta autismdiagnoser på personer som inte alls har autism! Jag vet inte var du fick diagnosen och om utredningen gjordes av ett kunnigt utredningsteam eller av en utredare som arbetade självständigt, men det finns alltså personer med autismdiagnoser som inte känner igen sig i diagnosen av den enkla anledningen att de i själva verket inte alls har autism! Jag kan såklart inte säga hur det är i ditt fall.

Du kan läsa din journal

Om du är nyfiken på varför du fick en autismdiagnos kan du läsa din journal. Om du inte tycker att beskrivningen stämmer (längre) kan du fundera på om du vill ompröva diagnosen. En mottagning i Skåne avdiagnostiserat patienter med adhd och autism i liten skala, men kliniken har än så länge drivits som ett forskningsprojekt. Jag vet inte vilka möjligheter det finns där du bor, och det är också viktigt att tänka på att det kan finnas fördelar med att behålla en diagnos trots att man inte känner igen sig i diagnosen. Du kan fundera på vad som är bäst för dig!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Adlibris och Bokus.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

6 svar på ”Har autism, varför känner jag inte igen mig i diagnosen?”

Hej Johannes
jag fick min adhd diagnos 2009, då var mycket i mig mycket spinn i hjärnan rastlöshet och förstod och kände igen mig i mycket bra sedan fick jag en bra medicin kombination vilket ju gjorde mig lite mer stilla inombords o efter år även utanför migsjälv o inom .. men hade då ändå liksom inte Adhd så efter mycket turer o envishet gjordes en ny bred utredning och ja feb förra året då jag fick min primära diagnos Autism sen barndomen med adhd och c-ptsd och ja idag har jag ast teamet där jag pratar om alla år innan som jag förstod inte riktigt var mina ord inom mig. så då började jag med att se 2 fantastiska filmer gjorda från insidan ut av om autism o de började som även mutism Jag tänker egentligen att alla är i spectra dock i färger för mer eller mindre varje sinnesintryck ex. och i mitten var färgen stark dvs mycket jobbigt och ju lättare desto längre ut ju svagare färgton alla har olika för allt känns som om det vore skönt att få börja vara människa person som behöver stöd för att må bra och de stödet behöver alla olika personers vinklar… men just nu är jag.. är funderar på andra men det som är svårt är all orättvisa över hela världen och det är något som jag inte förstår! Alltså varför olika klassnivåer jag dömer ingen om de inte gjort någonting som inte är ärligt typ….Sen ändras ju ivarje fall kroppen med åren den har också del i det hela..

Jag vet inte om du med klassnivåer menar att människor i vissa länder har det betydligt bättre än i andra, men det är klart att det är orättvist.

Svara

Har en kusin , hen har adhd, autism och är lågbegåvad, alltså hen har Iq på 71 nära If. Hen har aldrig fungerat på arbeten. Sista var katastrof de ville behandla hen som normal.En av dem till och med förnekade hens diagnoser och sa de kunde bero på hormoner, varför hen vart utkastad från skolan pga utbrott, de är väll ändå inte normalt att ta strypgrepp om en skolkamrat.
Sen åkte hen dit för ha slagit sin partner, orsaken var att hen blev mobbad av partnen och skrattade åt hen.
På jobbet var de en annan kollega som anklagade hens föräldrar gjort hen funktionsnedsatt.
Kollega 3 sa hen var intelligent pga hen kunde allt om tåg, då blev hen arg slog hårt näven i bordet.
Kollega 4 sa hen kunde inte engelska för hen vägrade lära sig, trots hen i inviduella programmet pluggade fram till nattetid och blev ändå ej godkänd
Sen sa den att hen kan cykla , ta körkort och köra båt om hen bara vill, hen behöver bara självförtroende.Detta gav sånt utbrott hen fick till slut sparken.
Så numera gör hen ingenting och mår bäst så. Vill inte ens vara på daglig verksamhet. Gillar inte att träffa folk .
Tror hen hade mått bäst i särskola och sluppit mobbing. Utbrotten kom oftast vid mobbing, de psykade hen. Hen mår dåligt efter utbrotten och vill då dö. Vet också hen har sånt sex och sa att hen inte mår dåligt över de och stöttade starkt Eva maree som var en sexarbetare som blev mördad. Hen hade stark empati då.

Det kan väl ibland ha med autismdiagnosen att göra om man inte kan relatera till andra människor med (eller utan) autism?

Tror inte det är ovanligt att som autist känna utanförskap även när man är med andra autister. Det är inte säkert man känner någon samhörighet med ”sin grupp” även fast man kanske som nydiagnostiserad förväntar sig det. Även omgivningen, vård och omsorg kan ha förväntningar på det.

Absolut kan det ha med autismdiagnosen att göra! Det kan liksom ingå i autism att man känner sig annorlunda, och i diagnoskriterierna står det inte att man måste kunna känna sig hemma bland andra autister.

Precis som du skriver är det inte ovanligt att en autist känner sig utanför bland andra autister! När jag pluggade på Ågesta Folkhögskola tyckte jag inte att det var lättare att samarbeta med mina klasskamrater även om alla hade autism. Jag mår dåligt av att samarbeta oavsett om de som jag samarbetar med har autism eller ej. Så du har helt rätt!

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *