Efter att jag hade skilt mig från min exman 2008, föreslog han att jag skulle ansöka om boendestöd. När jag för första gången tog kontakt med LSS-handläggare, fick jag först visa upp läkarintyg om mina diagnoser Aspergers syndrom och ADD. När det stod klart att jag skulle få boendestöd, ville biståndsbedömaren veta vad jag behövde hjälp med och i vilken omfattning, en fråga som inte var helt lätt att svara på. Jag visste nämligen inte riktigt vad det var som inte funkade hemma hos mig, jag visste bara att jag inte fick vardagen att gå ihop.
Eftersom jag inte riktigt hade koll på vad som behövde göras hemma och i vilken omfattning, fick jag först prova mig fram. Idag har jag boendestöd sedan tio år tillbaka och jag har stöd fyra timmar i veckan. Nu rullar allt på av gammal vana. Detta hjälper mina boendestödjare till med hemma hos mig idag:
– Städning av lägenheten, inklusive moppning av golvet och damning
– Att öppna och sortera posten samt att se till att räkningarna blir betalda
– Att rensa i lägenheten, att se till att gamla kartonger blir slängda samt att hjälpa mig att bestämma vad som ska slängas och vad som ska sparas (de bollar endast idéer med mig, i slutändan är det jag som bestämmer vad jag vill spara!)
– Att kontrollera att jag inte glömt bort att slänga soporna samt att det inte finns någon gammal mat i kylen som möglar
– Att ringa samtal till myndigheter samt vid behov felanmäla brister i lägenheten till hyresvärden
– Ibland matlagning och inköp
– Att sy kläder och fixa saker som jag haft sönder i lägenheten (på grund av min motoriska klumpighet och uppmärksamhetsstörning har jag sönder saker onormalt lätt)
– Att se till att jag har kommit ihåg att diska
– Att kontrollera att allt är i ordning i lägenheten (en mycket viktig punkt, själv märkte jag exempelvis inte när mitt kylskåp började läcka och orsaka skador i köket)
-Att bistå med extrahjälp vid oväntade händelser (som exempelvis när mitt bostadshus för några år sedan hade invaderats av vägglöss och lägenheten behövde göras i ordning inför saneringen)
Det bör även påpekas att tillagning av trerätters lyxmåltider inte ingår i boendestödets uppgifter. Inte heller är det meningen att min lägenhet ska se pedantiskt ren ut som lägenheterna gör på Hemnet. Boendestödjarnas uppgift är endast att se till att jag har ett hem som det går att bo i, att allt fungerar som det ska och att jag har ungefär liknande boendeförhållanden som de flesta vuxna i Sverige kan tänkas ha. Det hinner ofta bli stökigt mellan boendestödtillfällena, vilket inte är ett större problem då vi alltid kan fixa till det tillsammans varje gång de kommer hem till mig.
Alla de ovannämnda punkterna tar inte lång tid tidsmässigt, och vissa saker behöver jag inte ens hjälp med varje gång. Det är ju trots allt tack och lov inte varje vecka jag har haft sönder något. De veckorna jag mår extrabra orkar jag oftast fixa flera ärenden på egen hand, och andra veckor kan jag vara totalt utmattad och behöver extremt mycket hjälp. Detta gör att jag och mina boendestödjare slipper stressa vissa veckor samtidigt som vi endast hinner bli halvvägs klara andra veckor.
2 svar på ”Detta hjälper mina boendestödjare mig med”
Hur kan ditt veckoschema se ut, är innehållet i insatsen bestämd i förväg eller hur bestämmer ni det – kan du komma på vad du behöver göra om du får frågan? Jag tycker det är svårt.
Hej Maria!
Jag har två boendestödjare som kommer på olika dagar och de har olika uppgifter. Den ena boendestödjaren är ansvarig för städningen, dvs dammsugningen, moppningen, rengöringen av speglarna, badrummet, damningen och kylskåpet. Den andra boendestödjaren är däremot ansvarig för resten dvs att sortera posten, betala räkningar, ringa samtal, rensa med mig i lägenheten, kontrollera att allt är okej i lägenheten, sy och sånt (och inköp och matlagning vid behov). Så båda har egentligen bestämda uppgifter och dessa uppgifter står i den genomförande planen som även LSS-handläggaren har en kopia av. Därför behöver jag aldrig komma på själv vad vi ska göra. Däremot brukar mina boendestödjare alltid fråga mig i början när de kommer om det är något specifikt som har hänt och som jag skulle behöva hjälp med som t ex något som gått sönder. Men om det inte är fallet så börjar vi göra det som ingår i deras uppgifter, och det är boendestödjarna som alltid tar initiativet.
Hur har du själv det? Har du fått någon genomförande plan? Eller måste du alltid säga själv vad du behöver hjälp med varje gång? Jag skulle tycka att sånt är svårt för en av anledningarna till att jag har blivit beviljad boendestöd är just att jag inte brukar kunna bedöma vad som måste göras.