Kategorier
Aspergers syndrom och autism Autism och bemötande

Det är graden som är avgörande vid svårigheter i autism

I gårdagens blogginlägg skrev jag om hur vi med Aspergers syndrom eller autism kan känna oss osäkra i sociala situationer när vi inte vet vad andra människor förväntar sig av oss. Jag brukar även berätta på mina föreläsningar bland annat mycket om återhämtningsbehov, om osäkerheten och ensamheten många ungdomar med Aspergers syndrom känner sig och hur svårt det kan vara att flytta hemifrån och klara av hemsysslorna. Och då får jag ibland invändningar att de utmaningar jag beskriver har alla människor i världen, oavsett om man har autism eller inte.

Men nej, alla har inte vi som vi aspergare! Det är olika vad vi med Aspergers syndrom har svårt för och alla aspergare har därmed inte just de utmaningarna jag räknat upp. Gradskillnaden på svårigheterna kan också variera. Men anledningen till att asperger och autism överhuvudtaget diagnosticeras är att vi har många fler utmaningar än de flesta andra människor. Samtidigt som nästan alla tonåringar känner sig osäkra och vilsna, kan en tonåring med asperger känna precis på samma sätt fast hundra gånger värre. Gradskillnaden är alltså enorm.

Trots att många andra människor säger att de också känner sig trötta efter jobbet, har jag sällan träffat andra, som i likhet med mig, har blivit så trötta som jag blev när jag inte hade energi till att kamma håret på ett halvår vid 75% anställning trots inga barn och en snäll man som skötte allt hemma. Hur svårt det var för andra att flytta hemifrån vet jag inte, men i mitt fall gjorde min exman exakt allt hemma, inklusive disk, matlagning, städning och handling och efter skilsmässan tvingades jag ansöka om boendestöd (vilket i praktiken innebär att jag inte kan välja själv när hemsysslorna utförs utan jag måste vara hemma vissa tider). Och många andra människor har förmodligen inte så stora svårigheter att tolka andra människor att de blir helt uttröttade av andras sällskap och väljer att vara själva.

När människor påstår att alla människor har det precis som vi aspergare har det, säger säkerligen vissa så bara för att försöka vara snälla. Men för många av oss aspergare blir det som att man förminskar oss. Precis på samma sätt som en kvinna som håller på att föda barn förmodligen inte skulle uppskatta att få höra att alla människor i hela världen dagligen har lika ont i magen som hon trots att man inte föder barn (för man förminskar ju hennes smärta plus säger saker som inte stämmer), uppskattar många av oss med Aspergers syndrom inte att få höra att alla har det som vi. För nej, alla har det inte lika svårt!

4 svar på ”Det är graden som är avgörande vid svårigheter i autism”

bra inlägg igen Paula ^^ bra skrivet ! abropå ingenting ….

råkade hitta det här

Psykisk ohälsa och rättshaveri[redigera | redigera wikitext]
Personer som envetet driver en fråga blir ofta kallade rättshaverister men inte sällan tillkommer även påståenden om att beteendet är ett uttryck för psykisk ohälsa. Detta kan vara ett sätt att underminera trovärdigheten hos en obekväm kritiker.

Enligt Susanne Bejerot, svensk psykiater och styrelseledamot i Nils Bejerots Minnesfond[2], är rättshaveri vanligt inom aspergergruppen. Hon presenterar inte några belägg för detta och det finns ingen forskning som stöder påståendet. Enligt Bejerot kan detta förklaras av en ”personlighet präglad av bristande sunt förnuft, pedantiskt regeltänkande, uttalad envishet och verbal begåvning. Inte sällan vinner de processerna.”[3] I en kommentar till Bejerots åsikter om aspergergruppen menade barnpsykiatern Gunnar Höst att de ”leder tanken till äldre tiders typ- och temperamentslära”.[4] Det vill säga, påminner om Cesare Lombroso teorier att en persons karaktär kan bestämmas utifrån kroppsliga särdrag – utan att hänsyn behöver tas till exempelvis sociala faktorer.

den psykiatrikern har ingen koll alls
”rättshaveri vanligt inom aspergergruppen. Hon presenterar inte några belägg för detta och det finns ingen forskning som stöder påståendet”
Enligt Bejerot kan detta förklaras av en ”personlighet präglad av bristande sunt förnuft, pedantiskt regeltänkande, uttalad envishet och verbal begåvning

där emot finns det ju belägg för att grunda argument till

hur tror man egentligen att en person blir som trampas ner nedvärderas diskrimineras missgynnas aldrig blir betrodd blir tagen på allvar samhället struntar i ens integritet värde rättigheter motarbetar kör över bemöter en med mobbning tvivel misstro tveksamhet … att gång på gång precis som ett barn försöker få vuxna att lyssna bry sig ta till sig något lika fort som det görs så har man stängt av och inte brytt sig och en person blir tvungen att få prata berätta igen på nytt och så skjuts det i sank

det är ju oacceptabelt …..

hur tror man egentligen att en person blir som trampas ner nedvärderas diskrimineras missgynnas aldrig blir betrodd blir tagen på allvar samhället struntar i ens integritet värde rättigheter motarbetar kör över bemöter en med mobbning tvivel misstro tveksamhet

Min erfarenhet av myndigheter är att myndigheter ofta tar fel beslut och att myndigheter systematiskt stämplar individer som ”rättshaverister” för att dölja att myndighetens personal är inkompetent och bryter mot lagen. Personer med Aspergers syndrom kan givetvis vara rättshaverister, kanske tom i större utsträckning än normala människor, men samtidigt är personer med Aspergers syndrom garanterat oftare offer för myndigheternas maktmissbruk än vad normala människor är. Det senare kan nog förklara varför en del människor med Aspergers syndrom är på kollisionskurs med olika myndigheter.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *