Enligt 1 kap. 4 § skollagen ska hänsyn tas till barnens olika behov inom skolväsendet. Tyvärr är det dock snarare en regel än ett undantag att lagparagrafen förbises med konsekvensen att många barn med Aspergers syndrom och autism blir ofrivilliga hemmasittare. Jag har upptäckt på mina föreläsningar att många skolor gör följande fel med autistiska barn:
1. De erbjuder inte barnet tillräckligt mycket stöd och anpassningar. Skolan kanske anser att de har varit tillräckligt tillmötesgående om de gått med på att låta ett barn med Aspergers syndrom slippa en högljudd matsal. Men de kan helt ha förbisett att skoldagarna också kan ha vara alldeles för långa och förvirrande för barnet, att barnet även kan behöva anpassade lektioner och en möjlighet att slippa grupparbeten. Att förse barnet med otillräckliga anpassningar är som att erbjuda en gravt närsynt elev glasögon med alldeles för låg styrka.
2. De erbjuder fel sorts anpassningar. Vilket självfallet inte fungerar för alla vi med Aspergers syndrom och autism är olika och behöver individuella lösningar. Skolan har kanske tidigare haft andra elever med Aspergers syndrom som behövt slippa högljudda matsalar men nästa elev kanske inte alls har svårt för just matsalar. Den eleven kanske behöver en helt annan typ av stöd som exempelvis en möjlighet till förkortade skoldagar och en möjlighet till att ta långa raster. Att anpassa skolsituationen på fel sätt är som att erbjuda glasögon till någon som hör dåligt.
3. De tror automatiskt att alla autistiska barn förstår dåligt och alltid behöver lättare skoluppgifter. Men anledningarna till att barnet inte klarar av att ta in kunskap i skolan kan vara många: klassrumsmiljön kan vara för stökig, läraren kanske förklarar på ett sätt som barnet inte förstår eller undervisningsmetoderna passar inte och barnet får inte lära sig på sitt sätt. Själv förstår jag ingenting om jag delges information via mindmaps och bilder, och de lärare som på min skoltid använde bilder i undervisningen brukade tro att det var just deras skolämne jag hade svårt för, inte undervisningsmetoden. Anpassade uppgifter kan innebära lättare uppgifter men behöver inte automatiskt innebära det!
6 svar på ”Dessa 3 fel gör många skolor med autistiska barn”
Bra skrivet Paula,,,
Tack Thomas!
Tack för texten!
Vår dotter har lätt att lära sig så hon har svårare läroböcker. Däremot behöver hon hjälp med att påminna om att man ska lämna in läxor t.ex. (hon har gjort läxa, då är det klart, tänker inte på det mer), att man ska till nästa klassrum, att det är läxläsning. Med det praktiska och strukturen. Vi har också avtalat att vi kommer när vi kommer på morgonen (det kör ihop sig då och då). Tack och lov så lyssnar lärare på oss och förstår vad hon behöver, anpassningen verkar fungera men det är en liten skola, där alla känner alla. Lite orolig över när hon kommer till högstadiet.
Åh vad bra att höra att det fungerar så bra för er! Tänk om alla barn skulle ha det likadant som din dotter. En bra och förstående lärare gör verkligen en stor skillnad! Jag håller tummarna för att det fortsätter gå lika bra för henne i högstadiet.
Jag känner igen mig i dig när jag läser om ditt konfirmationsläger, där du undrade varför ni var tvugna att hålla på med dumma lekar, när ett konfirmationsläger handlar om att lära sig Bibeln och inget annat! Jag tycker att man inte ska tvinga barn att vara med på sånt som inte ger betyg. Om ett barn är duktig i ämnena, men inte orkar vara med på ”avkoppling” och lekar, jag ser inget fel med det.
Tyvärr är det så ibland att just deltagande i lekar kan ge ”betyg”. Att det inte räcker med att man vet vad ämnet handlar om utan man ska kunna redovisa det muntligt, skriftligt, genom att rita och pyssla och att delta i lekar mm. På alla möjliga sätt! Så var det i alla fall på min tid när jag gick i skolan. Jag hoppas såklart att det har ändrats men jag är tyvärr inte alls säker på det 🙁