Många av oss vuxna med Aspergers syndrom eller autism minns hur otroligt trötta vi var under vår skoltid: skoldagarna vara väldigt ansträngande och vi var helt slut. Men både jag och många andra autister jag träffat, dock inte alla, känner exakt samma sak: vi upplever att vi är ännu tröttare nu än vad som var fallet när vi var barn. Många har frågat mig vad det beror på. Jag har ingen aning om orsaken, men jag tror att det skulle kunna bero på följande:
1. Vi har bränt ut oss totalt genom åren
Jag brukar säga att nästan vem som helst orkar överanstränga sig under en begränsad tidsperiod. Många vuxna neurotypiker orkar exempelvis jobba över tillfälligt i några veckor när det krisar sig på jobbet eller sova extremt lite när barnen är små, men de skulle sällan orka leva så regelbundet, år efter år. Då skulle de bli utbrända och krascha totalt.
Vi autister har inte sällan fått höra genom åren att vi borde skärpa oss, och vi har sett med våra egna ögon hur otroligt mycket våra jämnåriga orkar. Därför har vi ofta ignorerat våra kroppars signaler och trott att vårt behov av återhämtning och vila bara är vår egen inbillning. Vi har Aspergers syndrom eller autism men har försökt leva som om vi vore neurotypiker! Därför har vi tagit ut oss alldeles för mycket och våra kroppar har sagt stopp. Och när man väl har bränt ut sig en gång, är kroppen känsligare än vad den var innan.
2. Kraven på vuxna är högre
Även om många inte tänker på det, har vi vuxna enormt höga krav på oss! När vi var barn, lagade våra föräldrar oftast maten, såg till att kylskåpet var fullt och räkningarna betalda, tvätten ren och att det var dammsuget och fint hemma. Visst, vi kunde tvingas hjälpa till med att duka matbordet, diska och städa våra egna rum. Men det var alltid våra föräldrar som påminde och hjälpte oss!
Som vuxen förväntas man komma ihåg att göra allt detta självmant och ta ansvar. Betalar man inte räkningarna i tid eller låter bli att gå till läkaren när man har en tid inbokad, får man ta konsekvenserna för det. Att försöka komma ihåg att göra saker och lägga energi på att skriva minneslappar kan vara mycket mer stressande än vad man tror. Sådana här problem hade vi sällan när vi var barn!
3. Våra kompensationsstrategier tar energi
Det här är helt min egen teori, men när jag var barn hade jag svårt för att lära mig att använda motoriken. Det tog tid innan jag lärde mig att cykla, simma och hålla i bestick. Så småningom lärde jag mig hur man gjorde, men det känns som att jag aldrig lärde mig dessa färdigheter ordentligt utan tog till mig kompensationsstrategier. Jag har ju fortfarande en klumpig motorik och blir trött av att utföra praktiska göromål, så jag tror att jag tvingar min kropp att utföra rörelserna med hjälp av omedvetna kompensationsstrategier som jag tog till som barn.
Vidare försöker jag nu som vuxen tvinga mig själv att koncentrera mig lite extra och vara någorlunda engagerad. För barn är det mycket mer okej att inte lyssna, inte svara på tilltal, sova på lektionerna och tappa bort saker, men som vuxen är det inte lika okej att vara oengagerad eller att sova på jobbmötena. Därför har jag förmodligen tvingats hitta ansträngande kompensationsstrategier för att klara mig i vuxenlivet. Som sagt min egen teori!
4. Alla blir tröttare med åren
Jag har vänner som skaffat barn både i 20- och 30-årsåldern, och många vittnar om samma sak: det var betydligt lättare att ta hand om barn och gå upp på nätterna som 20-åringar än vad det är som 30-åringar. Även neurotypiker blir alltså tröttare med åren och orkar inte längre festa som 40-åringar på samma sätt som när de var 20. Därför är det inte så konstigt att vi med Aspergers syndrom och autism också börjar lida av värre trötthet. Det kan vara anledningen till att vi blir ljudkänsligare med åren och orkar mindre och mindre med det sociala samspelet!
12 svar på ”Därför kan autism medföra en enorm trötthet för autistiska vuxna”
Jag tror du är helt rätt ute i dina teorier här! Jag har tänkt ungefär likadant.
Jag är nästan säker på att det måste bero på något sånt. Jag har blivit förvånad av att upptäcka hur vanligt det är att vi är så många som upplever att tröttheten blir värre och värre med åren!
Jag fick min autismdiagnos i 40-årsåldern. Träffade en underbar terapeut ett tag i anslutning till utredningen och när jag ältade min trötthet om när jag ”får” vara trött t ex efter nattjobb el dåligt soven natt, sa hon ”när du är trött är du trött och behöver vila, oberoende av orsak”. Behövde 40 år och en rätt person för att få den rätten; enormt befriande!
Visst är det skönt att ha rätten att vara som man är! Själv undrade jag också förut om det var okej att må dåligt efter att ha sovit dåligt när jag hade folk runt omkring mig som också sov dåligt men klarade och orkade mycket mer än jag. Det är verkligen otroligt befriande att ha rätten att må ännu sämre av dåligt sovna nätter än andra människor! Behöver man vila så behöver man, oavsett orsak.
Men oj så skönt att läsa de orden! Känner mig så dålig och annorlunda för att jag så ofta är så trött. Men jag bara är det, kan inte sova bort. Känner skuld för har ännu svårare att göra sånt som tar så mkt energi.
Vad bra att inlägget hjälpte dig! Jag känner igen mig i att känna skuld för att inte orka göra vissa saker även om jag vet att man inte borde känna så.
Tack för att du delar med dig av din historia, blir väldigt berörd/ledsen när jag läser att det är så många andra som oxå fått kämpa med känslan av att vara fel, ständiga missförstånd och dömande blickar..fan va starka ni är allihopa 🫶
Jag är 45 och har nyligen förstått varför jag är som jag är men det visar sig vara en konst att få sin läkare och psykolog att lyssna och tro på det man säger sig uppleva i vardagen, blir lika missförstådd av dem som av allmänheten tragiskt nog..
Jag undrar när de folkvalda ska börja bry sig om alla sjuka som faller mellan stolarna och att vårt land faller i bitar!
Vad tråkigt att du inte fått din läkare och psykologer att ta dig på allvar! Tyvärr har jag personligen inga förhoppningar om att de folkvalda kommer att bry sig inom de närmaste åren eftersom de mest verkar bry sig om att sjukvårdskostnaderna ökat enormt och att kostnaderna borde fås ner. Men vi får se vad som händer! Dagens sjukvård funkar inte! 🙁
Otroligt bra inlägg. Har autism och add och mitt största problem nuförtiden är att allt tar sådan otrolig energi från mig. Detta trots att jag äter bättre och tränar mer än när jag var yngre. Har kraschat flera gånger och nu känns det som om jag kämpat så hårt bara för att klara av det mest grundläggande. Tack för din fantastiska blogg!
Tack Lina, vad roligt att du gillar inlägget och bloggen! 🙂 Det är just sånt här som omgivningen inte alltid fattar: många tror att vår trötthet beror på dålig kost och brist på träning, och de förstår inte att det är de neuropsykiatriska diagnoserna som orsakar tröttheten. Jag har själv fått höra att jag måste ha vitaminbrister och jag har faktiskt gått och mätt mina värden på vårdcentralen vid olika tillfällen bara för att visa för andra att jag äter bra.
Ja är ofta trött,däremot svårt sova på nätterna . Har hört av vissa jag borde ha ett hårt fysiskt arbete. De sårade mig.Vet att när jag jobbade då kom hälsovårdsmyndigheten hem pga de var missär . Efter sjukersättning på heltid klarade jag både av barnen och hemmet. Nu är barnen vuxna och de har ständigt fått försvara mig pga elaka tanter sagt de borde bott hos pappan.
Sen på jobben blev jag mobbad, blev kallad lat,
Vad tråkigt att du fått höra att du borde ha ett hårt fysiskt arbete. Vissa tror att fysisk ansträngning automatiskt hjälper alla med sömnproblem och får alla att sova bra, men så är det ju inte! Om sömnproblemen beror på annat än brist på ansträngning/motion kan det tvärtom vara extremt svårt att anstränga sig fysiskt när kroppen är helt utmattad p.g.a. allvarlig sömnbrist.
Jag beklagar att du blivit mobbad och blivit kallat för lat. Det är aldrig okej att behandla någon på det sättet! ♥