Igår fick jag bekräftat det som jag många gånger har misstänkt: det är inte så jätteenkelt för oss med funktionsvariationer att hitta ett arbete. Expressen skriver igår om den rullstolsburna 27-åriga Erica som har sökt närmare 3000 jobb utan att få ett enda napp. Ingen kan alltså påstå att Erica inte skulle ha försökt och kämpat för att komma in i arbetslivet. Hon vill. Men kan inte. För ingen vill anställa henne.
Ericas berättelse är vardag även för många av oss med Aspergers syndrom och autism. Dessutom finns det även många aspergare som fastnar på diverse praktikplatser som gratis arbetskraft år efter år trots att dessa personer inte vill praktisera utan arbeta och få lön. I och med att vi som har Aspergers syndrom omfattas av LSS, garanterar lagstiftningen oss en daglig sysselsättning. Men tyvärr inte lönearbete. Det som praktikanterna utför kan innefatta uppgifter som att diska, rengöra toaletter och sopa golv bland annat. Men dessa praktikanter kämpar på i hopp om att äntligen få en anställning. Men icke. Så dessa personer måste alltså fortsätta städa och diska gratis år efter år.
Det finns de som menar att lönebidragssystemet borde ses över. Att det är vansinnigt att arbetsgivarna får en stor del av lön betalda av staten och att det minskar chansen för människor utan diagnoser att få en anställning när arbetsgivarna har en chans att anställa billig arbetskraft. Och absolut, självklart ska ingen beviljas lönebidrag utan giltigt skäl. Men Ericas berättelse visar tydligt att många med funktionsvariationer blir ofrivilliga hemmasittare trots att de kan och vill arbeta. För dagens arbetsgivare är inte intresserade av att anställa personer med funktionsvariationer trots att det finns diverse bidrag att erhålla. Det är ett faktum.
Själv har jag tur. Misa Kompetens har anställt mig som föreläsare, och de har sett förbi att jag har en funktionsvariation. När jag berättade att jag hade gått Ågesta Folkhögskolas informatörsutbildning och gett ut böcker samt hade flerårig erfarenhet av att föreläsa om Aspergers syndrom så visste de att jag hade relevant erfarenhet. De har sett förbi att jag inte alltid orkar sitta med på alla långa möten och bryr sig endast om att jag kan sköta mina egna arbetsuppgifter. Men dessvärre är inte de flesta av dagens arbetsgivare lika flexibla som Misa Kompetens är. Så ser verkligheten ut och det vet vi alla. Därför borde lönebidraget snarare höjas, inte sänkas!