Barn med adhd presterar bättre när de får röra på sig

Forskarna från Western’s Faculty of Education i Kanada har studerat hur rörelse påverkar barn med adhd och deras prestationsförmåga. De utförde en kontrollerad studie där vissa deltagare med adhd fick lösa koncentrationskrävande uppgifter stillasittandes och andra fick trampa på en skrivbordscykel som är en form av motionscykel som tillåter deltagarna att cykla när de sitter vid ett skrivbord. Alla barn som ingick i studien hade adhd.

Resultaten jämfördes

För att erhålla ett så säkert resultat som möjligt mätte forskarna deltagarnas prestationer och hjärnaktiviteter. Det sistnämnda gjordes med hjälp av specialdesignade mössor som använder sig av så kallad funktionell nära-infraröd spektroskopi (fNIRS). Det är en form av hjärnavbildningsteknik som använder sig av nära-infrarött ljus i syfte att upptäcka förändringarna i hjärnans blodflöde. Gruppernas resultat jämfördes och analyserades av forskarna.

Cyklandet gav effekt

Resultatet visade att de barn som trampade på skrivbordscykeln presterade bättre i uppgifterna än de barn som inte gjorde det. Det intressanta var att cyklandet även gav barnen bättre self-efficacy som kan översättas ungefär som ”tilltro till sin egen förmåga”. Mätningen av hjärnaktiviteten visade att de barn som trampade på cykeln fick ett större blodflöde till hjärnans prefrontala cortex som utgör det hjärnområde som styr de exekutiva funktionerna så som problemlösningsförmågan, fokus och även akademiska färdigheter.

Inte förvånad över resultatet

Är du förvånad över resultatet? Jag är inte det, och det var inte heller Barbara Fenesi som ansvarade för studien. Denna studie bekräftade hennes misstankar om att många barn med adhd kan bli hjälpta av att få ett ökat blodflöde till detta hjärnområde som annars brukar vara understimulerat hos människor med adhd. Hon påpekar även att adhd-medicin ger samma resultat men att om rörelsen ger samma effekt är kanske inte medicinen alltid nödvändig. Avslutningsvis påpekar Fenesi att samhället måste tänka mer öppet när de försöker förstå barn och vuxna med adhd, och det håller jag med om!

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Vi är inte stöpta i samma form

I vår kultur anses det vara dåligt att inte kunna sitta stilla i flera timmar, men faktum är att klassrumssammanhang, jobbmöten och liknande är socialt konstruerade forum! Eftersom majoriteten av människor klarar av att sitta stilla förväntas alla människor klara av detsamma, men tyvärr är vi inte alla stöpta i samma form. Nyligen konstaterade ju Attention att elever med npf förblir utan stöd i skolan. Om framtida studier visar positiva resultat i klassrumskontext skulle rörelse i klassrummet kanske kunna vara en av stödåtgärderna som skulle möjliggöra vissa barn med adhd en bättre skolgång?

Finns olika former av adhd

När jag läste denna studie funderade jag på vilken typ av adhd deltagarna hade. Det finns ju tre typer av adhd: den hyperaktiva-impulsiva formen som yttrar sig som överaktivitet och impulsivitet, den ouppmärksamma formen som yttrar sig i koncentrationssvårigheter och uppmärksamhet och den kombinerade formen. Om jag får gissa hade majoriteten av deltagarna den kombinerade formen.

Blir inte hjälpt av rörelse

Jag har ju den ouppmärksamma formen av adhd, det som tidigare kallades för add, och jag blir inte hjälpt av rörelse. Om jag ska lära mig något krävs att jag sitter stilla och läser och absolut inte använder kroppen. Jag minns hur jobbigt det var för mig i skolan med vissa lärare som ville att vi skulle leka grupplekar, springa runt och använda kroppen för att lära oss bättre, men dessa aktiviteter tog så mycket energi av mig att de hämmade min inlärningsförmåga. Även om många med adhd behöver rörelse gäller det alltså inte alla. Det är inte omöjligt att min autism spelar in här!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.