”Hur det kommer det sig att du orkar bo hos dina föräldrar i flera veckor i rad, Paula? Borde inte socialt samspel ta energi för er som har Aspergers syndrom?”, är en fråga som jag får från mina vänner då och då. De skulle nämligen själva inte orka bo hos sina föräldrar så länge, och detta trots att de varken har Aspergers syndrom eller autism.
Jag har själv funderat på varför. Varför blir jag inte trött här, men däremot blev jag trött efter att jag endast hade bott en enda dag hemma hos min exmans familj? Jag tror att det har flera orsaker.
Dels finns det inga sociala krav hos mina föräldrar. Att äta vid matbordet tillsammans med många andra människor kan göra mig trött, men i mina föräldrars hem äter vi inte tillsammans med undantag för på julafton, vilket känns jätteskönt för mig! Pappa älskar att laga mat, och han brukar fråga mig vilken tid jag vill äta. Om pappa inte är hemma, fixar mamma någonting åt mig. Pappa äter när han känner för det, mamma likaså. För övrigt umgås jag väldigt lite med min familj, vi befinner oss i samma hem men jag behöver inte vara social med dem.
Varför tar det energi för mig att äta tillsammans med andra då? Jo, det är jobbigt när man måste vara social samtidigt som man äter. Hela tiden måste man hålla koll på om man exempelvis måste räcka över något till någon annan. Man måste hålla besticken ordentligt, man får inte prata med mat i munnen, man får inte gunga med stolen och man måste ha fötterna på golvet. Visst kan jag bete mig ordentligt vid matbordet, men det är tröttsamt att behöva tänka på sådana här saker i längden.
Hemma hos mina föräldrar behöver jag inte heller göra något speciellt. Mamma har sett hur utmattad jag är efter höstens föreläsningar, så hon kräver nästan ingenting annat av mig än att jag endast ska diska min egen disk eller lägga allt i diskmaskinen. Det är hon som tvättar och hänger tvätten, och pappa handlar maten. Jag behövde inte ens bädda min egen säng när jag kom till Finland för det var min bror som gjorde det åt mig!
Anledningen till att mina föräldrar skämmer bort mig ordentligt den här gången är att de är riktigt oroliga för min enorma trötthet som bara blivit värre och värre, och de har ansett att jag behöver vila. Och vila har jag verkligen fått! Jag kan inte ens beskriva med ord vilken enorm mängd energi jag har sparat genom att exempelvis slippa gå in i mataffären. Mataffären brukar jag kalla för en riktig energitjuv pga bland annat alla intryck. Att slippa alla måsten ett tag har varit mycket viktigt för mig så att jag får energi att sköta alla föreläsningar. Eftersom jag inte har sociala krav hemma hos mina föräldrar och jag får vila, tycker jag inte alls att det är konstigt att jag orkar stanna hos dem även längre perioder.
18 svar på ”Att få vila”
Det låter som om dina föräldrar visar dig stor hänsyn till dina svårigheter. Det är bra.
Anledningen till att mina föräldrar skämmer bort mig ordentligt den här gången är att de är riktigt oroliga för min enorma trötthet som bara blivit värre och värre, och de har ansett att jag behöver vila.
Varför har tröttheten bara blivit värre och värre? Jag känner likadant. Det är nästan så att jag blir rädd att jag blir sämre och sämre och börjar bli orolig för hur det hela ska sluta.
Ja, mina föräldrar visar mig hänsyn nu. Däremot förstod de inte allt det här innan jag fick diagnosen. På den tiden krävde de väldigt mycket av mig.
Jag var inte speciellt trött när jag var sjukpensionär. Tröttheten började så småningom när jag pluggade på Ågesta Folkhögskola, och sen fortsatte det när jag började jobba. I somras hade jag 3 månaders semester, och då försvann den här enorma tröttheten helt och hållet! Jag tror att min trötthet beror på att jag egentligen gör mer än vad jag orkar, och sen är det ju så att energinivån brukar minska i takt med att man blir äldre. Men jag vill ändå fortsätta föreläsa ett tag till för jag har någon slags förhoppning om att föreläsningarna börjar gå mer och mer på rutin. I vissa perioder känns det som att jag har nästan hur mycket ork som helst! Och nu när jag vilat har jag mer ork. Jag älskar ju att föreläsa, så jag vill inte ge upp nu! Däremot kommer jag ge upp om jag verkligen inte klarar det mer eller så kommer jag minska föreläsningarna.
Jag förstår att du är orolig. Jag har också varit det under vissa perioder. Det verkar som att en enorm trötthet verkar snarare vara regel än undantag hos oss som har Aspergers syndrom! Min bror lider dock inte av trötthet vad jag vet, men han måste vara ett undantag. Hoppas din trötthet blir bättre!
Jag uppmanar dig absolut inte att ge upp! Men jag tycker att du ska gå ner i tid i tid om du känner att det är för tufft så att du inte måste ge upp allt för att du har tagit ut dig fullständigt i dina försök att inte ge upp.
Att gå ner i tid är också ett alternativ! Det sa mamma också.
Jag tänker börja gå på akupunktur igen och kolla om jag får hjälp mot tröttheten. Förra året fick jag bra hjälp av akupunktur, men tyvärr tog det lite tid att hitta en bra akupunktör. I början gick jag hos en annan, och det hjälpte mig endast lite. Därför bytte jag till en ny, och till min förvåning hjälpte hans behandlingar mig mer! Sedan visade sig att den nya akupunktören hade en mycket längre utbildning och mer erfarenhet. Så nu kommer jag gå till samma person igen och kolla om det hjälper!
Akupunktur ingår inte högkostnadsskyddet? Finns det några som helst vetenskapliga belägg för att skupunktur hjälper människor med Aspergers syndrom?
Nej, det ingår inte i högkostnadsskyddet. Men jag har pratat med människor som fått bra hjälp av akupunktur, fast klart det inte hjälper alla! Om akupunktur hjälper eller inte tror jag inte har med Aspergers syndrom att göra, utan det beror på vilka symptom man har. Många har fått hjälp mot smärta, sömnproblem, migrän, barnlöshet osv.
Men man måste som sagt vara försiktig med vem man går till. Den här nya akupunktören har studerat till akupunktör i 5 år (eller var det t on 6 år?) på universitetet i Japan, och den utbildningen motsvarar en läkarutbildning. Och många som ger akupunktur i Sverige har bara några månaders utbildning, vilket inte kan jämföras med den utbildningen den här akupunktören har. Min första akupunktur gav mig som sagt inte så bra hjälp, men å andra sidan hade han inte samma utbildning.
Vetenskapliga belägg vet jag inte om det finns, men jag är lite skeptisk till vetenskapliga studier när det finns ekonomiska intressen inblandade. Läkemedelsverket vill ju sälja läkemedel, så förmodligen vill de hellre att människor äter sömntabletter än går på akupunktur.
Når jeg har vært hjemme, har jeg fått ligge på sofaen under teppe med en hund oppå meg, jeg har fått sitte foran peisen og kjenne varmen når jeg fryser… Jeg blir ikke sliten av å være hjemme. Jeg blir sliten av å være borte. Mine egne tanker kan også gjøre meg sliten. Sånn er det å ha asperger.
Jag förstår dig! Själv blir jag trött av att behöva ändra på mitt sätt och anpassa mig, men hemma hos mina föräldrar kan jag vara mig själv.
bra inlägg om vila paula 🙂 ^^ haha mataffären är en riktigt energibov (Y) den gillas .. och har väl sin poäng med iallafall för mig som bor 3 trappor upp ingen hiss så det är alltid lika kul varje gång konka det man handlat i ryggsäck och dramat i trampan och se upp så inte ryggen gör ont när man kommer upp att bara ta fram nyckeln sen låsa upp ytterdörren packa upp är som jaa undra på jag vilar direkt efteråt haha
Ja usch, det är riktigt jobbigt att gå i mataffären 🙁 Fast det finns iofs en hiss i mitt bostadshus. Förut gick jag alltid uppför trapporna, men den senaste tiden har jag börjat använda hissen mer och mer.
Jag har numera börjat beställa mat från en butik som kör hem varorna. Toppen. Inga färdiga matkassar, utan jag väljer vad jag vill ha och oftast blir det minst 3 kassar som jag får hemkörda. En trevlig kille ringer på dörren, lämnar mina kassar i hallen och jag behöver bara plocka in i kyl och skafferi. Så mycket energi som frigörs för mig på detta sättet, och nu kan jag istället ”roa” mig med att ibland handla i lokala butiken utan att känna mig stressad.
Så gott att höra att du kan och får vara dig själv hos dina föräldrar. De pysslar om dig och låter dig ”bara vara”. Det fick jag aldrig. Här skulle minsann ätas samtidigt, prata och vara trevlig, och ville jag någongång bara vila en liten stund, så ville mamma stå bredvid och prata. Jag vet…hon visste inte bättre, hon gjorde det som fungerade för henne, men jag känna en viss avund när jag läser om hur kärleksfullt och tillåtande det är hos dig och dina föräldrar.
Det låter jättebra! Det som gör att jag tvekar lite just nu är att det förmodligen kostar mer om man gör beställningar med hemleverans flera gånger i veckan. Ekologiska frukter och grönsaker blir dåliga extremt fort, och eftersom jag äter mycket frukt och grönt varje dag, skulle jag nog behöva beställa mat tre gånger i veckan, och kanske t om oftare på somrarna. Och eftersom jag måste gå in i mataffären några gånger i veckan för att köpa frukt och grönt, kan jag lika gärna köpa annat samtidigt! Min dröm i framtiden är dock att tjäna så pass mycket pengar att jag har råd att handla på nätbutiker flera gånger i veckan, då kommer jag aldrig behöva gå in i mataffärer 🙂
Vad tråkigt att du aldrig fick vara dig själv hemma hos dina föräldrar 🙁 Så här förstående var inte mina föräldrar tidigare, men nu har de sett hur mycket energi vardagen tar för mig. Vad jobbigt att du inte ens fick vila på dagarna, jag kan tänka mig att det var riktigt jobbigt 🙁 Tycker synd om dig!
Jag var mycket trött förr men sen gjorde jag ett blodprov pga av att jag hade ont i mina fötter. Undrade varför mina hälsporrar inte försvann. Det visade sig vara järnbrist. Efter att jag äter järntabletter och naturligtvis lite ”järn” mat så har jag blivit mycket piggare.
God fortsättning på det nya året och hoppas att du orkar med dina föreläsningar 🙂
God fortsättning, Anna! Jag ska försöka orka med föreläsningar för jag vill fortsätta jobba 🙂
Vad bra att din trötthet hade en naturlig förklaring och att du har blivit piggare! Jag önskar nästan att min trötthet berodde på en naturlig orsak som järnbrist, celiaki (äter iofs knappt gluten, men tyvärr blir det lite gluten då och då när jag reser) eller problem med sköldkörteln för det skulle kunna åtgärdas lätt. Jag testade iofs redan mina järnvärden och min sköldkörtelfunktion förut när jag kände mig trött, men alla värden var normala. Men jag kommer att testa igen! Men tyvärr tror jag inte att min trötthet har en sådan förklaring, utan det känns som en mental trötthet och utmattning. Det känns som att jag har överansträngt min hjärna och att det varit alldeles för mycket stress. Men hoppas jag har fel!
Jag blir även trött i övrigt också, så helt av med tröttheten blir jag nog aldrig. Även om att jag förr skulle i princip stå och sova så är det iaf bättre nu Jag är ibland väldigt dålig på att lyssna på kroppen. Du har tur att du kan vila upp hos dina föräldrar. Jag har det tvärtom. Visst min mamma hjälper mig, speciellt med disken. Tyvärr harr hon lite dålig hälsa och väldigt dålig med ork så det är snarare jag som får hjälpa henne. Allt tekniska problem och skrivningar får jag göra. Hon hjälper mig ibland att ta de jobbiga telefonsamtalen osv
Det här med julveckorna har verkligen rubbat mig mer än förväntat. Tyvärr får jag ta den biten då jag inte jobbade som jag brukar. Ska bli skönt att återgå till det vanliga på måndag. Julen i sig har fortgått som vanligt då vi inte åker direkt nånstans. Däremot släktdagen var jobbig i år men mest pga att orken tog slut nån dag tidigare. Hann inte vila upp mig.
Så hjälper det här med gluten? Jag har hör hört att det kan hjälpa men vet inte om det är fysikiskt eller psyiskt. Själv är jag laktosintolerant så ibland tar jag tabletter för att kunna äta lite mer mjölkprodukter men vet inte om det hjälper mig utan mer att jag intalar hjärnan att det hjälper.
Jag förstår att det är svårt för din mamma att hjälpa dig om hon har dålig hälsa. Mina föräldrar kommer ju inte heller kunna hjälpa mig för evigt! Och sedan hjälper de mig ganska sällan eftersom jag bor i Sverige och de i Finland, så vi ses inte ens speciellt ofta.
Tråkigt att julen tog så mycket energi för dig! Själv har jag en liten släkt. Jag har t ex inga kusiner utan endast mormor, moster, farbror och hans sambo så det blir aldrig stora släktträffar! Jag träffade iofs min farbror och hans sambo ett par gånger under julledigheten, men det var båda gångerna jag som var hos dem under några timmar och tog en fika. Det var trevligt! Min moster och mormor har jag däremot inte träffat på ett tag. Om jag hade varit med på stora släktträffar, hade jag blivit helt sliten. Så jag förstår att du inte hann vila upp dig, men jag hoppas att du får lite vila nu när julen är över!
Förut slutade jag helt med gluten och mjölkprodukter, och sen testade jag att börja äta mjölkprodukter igen. Det blev ingen skillnad, så för mig var det ingen idé att utesluta mjölkprodukterna. När jag däremot började äta gluten igen, blev jag lite hängigare och sämre i magen, så jag slutade igen. Nu när jag föreläser ofta på andra orter, har jag tyvärr inte längre ätit helt 100% glutenfritt, så det har blivit gluten då och då det senaste året när jag inte varit hemma. Jag vet inte alls vad min trötthet beror på, men jag misstänker att det är stress. Men på något sätt hoppas jag att läkarna kommer att hitta en annan förklaring som är enkelt att åtgärda! 🙂
Mataffärer tar mycket energi, det håller jag med om! Ser till att bara behöva handla mat en gång/vecka, det är verkligen tillräckligt. Och då har jag pojkvännen med som stöd vilket underlättar. Handlar dessutom på de tider då det är ganska folktomt i affären. Det är hemskt mycket intryck i mataffären 🙁 Och jag fastnar lätt i tankar om vad jag ska handla för att det ska bli ”perfekt”, vad jag ska laga för maträtter av maten jag köper, att jag måste komma ihåg att äta upp det jag köpt osv.
Vad bra att du kan handla mat en gång i veckan! Jag har svårt för att göra det för det blir svårt att bära hem allt utan bil, och sen blir ekologiska frukter och grönsaker dåliga ganska fort. Snällt av din pojkvän att hjälpa dig, du är lyckligt lottad 🙂 Kan tänka mig att det sparar dig mycket energi!