Kategorier
Begränsade intressen och rutiner

Aspergers syndrom och stereotypiska rörelser

Vissa personer med Aspergers syndrom eller autism, dock långt ifrån alla, uppvisar stereotypiska rörelser eller motoriska manéer. Själv diagnostiserades jag enligt DSM IV, och kriteriet b3 i diagnosmanualen löd:

”Stereotypa och upprepade motoriska manér (t ex vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen”

När jag var barn så var min favoritleksak min gula My Little Pony som jag alltid hade med mig överallt. Jag hade flera My Little Ponys, men den gula var den enda som jag släpade med mig överallt och jag brydde mig inte om de andra ponys. Min omgivning undrade först varför jag älskade att leka just med den ponyn, men grejen var att jag inte lekte med den. Istället virade jag ponys hår runt mina fingrar fram och tillbaka eller strök dess hår. Jag kunde hålla på så här i timmar.

De vuxna blev snart oroliga och undrade om jag mådde dåligt på något sätt när jag utförde mina motoriska manér. Men faktum var att när jag utförde de stereotypiska rörelserna mådde jag som bäst. Jag älskade hur ponyns hår kändes mot mina fingrar. De andra ponnysarnas hår kändes helt annorlunda mot min hud, och därför gav det inte mig samma lugnande känsla att stryka deras hår. Därför dög endast den gula ponyn för mig. Precis på samma sätt som mina föräldrar kopplade av efter en ansträngande dag genom att ligga i soffan och titta på tv, kopplade jag av genom att stryka ponyns hår i timmar. Det fick mig att må bra och gav mig den återhämtning jag behövde.

Mitt behov att stryka ponyns hår försvann med åren, och i tonåren hade jag slutat med beteendet helt. Nu i vuxenåldern kopplar jag av genom att lägga mig i sängen och vila istället, vilket är ett betydligt mer socialt accepterat sätt att återhämta sig på 🙂

Dela:

24 svar på ”Aspergers syndrom och stereotypiska rörelser”

Du kan ju känna på blåbären och blåbärsris nu när du är ute på dina blåbärsturer.
Jag vet en med AS som brukade lukta på tidningar i affärer.
Själv viftade jag med mina händer som barn om det blev spännande på en film 🙂

Jag gillar inte att lukta på blåbärsris, jag vill bara plocka och framför allt äta blåbären! Men jag får ha tålamod och vänta några veckor till 😉

När du skrev om att du brukade vifta med dina händer som barn så kom jag på att jag också kunde göra det när jag var barn om jag antingen var stressad eller om jag tyckte att något var roligt eller spännande 🙂

Svara

Oj jag ser nu att du skrev att du viftade på händerna om det blev spännande på film och inte att du blev filmad när du viftade på händerna när du var barn. Filmbeviset finns alltså inte. Om du däremot hade blivit filmad som barn när du ”stimmade” så hade nog utredarna haft nytta av att se hur det såg ut.

Paula, nu får du känna på ditt eget hår istället innan du lägger dig och sjunga den finska nationalsången 🙂

Åsa Romson har också haft handrörelse för sig på en intervju efter att hon avgick, hon verkar mera psykopat än Aspergerare.

hon verkar mera psykopat än Aspergerare.

Varför tror du att hon är psykopat? Jag har inte uppfattat henne som vare sig aspergare eller psykopat. Jag har inte heller läst att speciella handrörelser skulle känneteckna psykopater. Det hade varit intressant om du hade utvecklat ditt resonemang om Romsons ”psykopati”.

Jag är lite tokig i hormonet oxytocin. Tror ni att det var de monotona rörelserna och sensationen/känslan mot huden som skapade ett skönt oxytocinpåslag (som verkar lugnande)?

Jag vill helst äta naturell kvarg för det är nyttigast, jag brukar undvika alla tillsatser vilket de flesta smaksatta produkter brukar ha. Så jag får vänta tills blåbärssäsongen börjar istället! 😉 Men tack ändå för tipset 🙂

Svara

Ja självklart om man vill det! 🙂 Men för mig har ju hälsosam livsstil varit ett av mina specialintressen och därför äter jag nästan aldrig något onyttigt. Jag trivs bäst med att leva så här men jag förstår om andra människor vill äta onyttigt oftare än jag.

Svara

Inte bara för dig Paula det är mycket hälsa och träning i hela samhället, på gott och ont , ibland blir det för mycket också.
Det är både utseendefixerat och ålders fixerat i det svenska samhället.

Jag som älskar hälsosam livsstil tycker tvärtom att det fokuseras alldeles för lite på hälsa och träning, jag tycker att det är tråkigt att det nästan på alla arbetsplatser och bjudningar bjuds mest på onyttigheter och även i affärer måste man kolla noga på ingredienserna om man inte vill äta något som är onyttigt, men om det fokuseras för mycket eller för lite hälsa i samhället självklart en bedömningsfråga 😉 Men jag föredrar att äta mat som är lagad från grunden och som innehåller så få tillsatser som möjligt 🙂

Svara

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *