Vissa personer med Aspergers syndrom och autism har något som heter hyperlexi, vilket innebär att man har lätt för att läsa orden men svårt att ta in innehållet i texterna. Själv misstänker jag starkt att jag lider av någon form av hyperlexi. Jag lärde mig att läsa och skriva i 3-årsåldern och lärde mig mycket fort att svava utan stavfel, men däremot har jag svårt för att ta in vad texterna handlar om.
Trodde att lässvårigheterna berodde på min ADD
När jag gjorde min neuropsykiatriska utredning och fick veta att jag har Aspergers syndrom och ADD, trodde jag först att lässvårigheterna berodde på koncentrationssvårigheterna i ADD:n. Jag testade olika centralstimulerande mediciner, bland annat Ritalin och Concerta, dock utan resultat. Jag blev inte en bättre läsare.
Hade inga som helst svårigheter att läsa intressanta texter
Snart började jag inse att problemet omöjligen kunde handla om koncentrationssvårigheter med tanke på att jag endast hade svårigheter när det handlade om texter vars innehåll inte intresserade mig. När texterna handlade om mina specialintressen så som Aspergers syndrom och autism, hade jag däremot en mycket bra textförståelseförmåga.
Mina problem har varit extrema
De allra flesta människor känner förmodligen igen sig i någon grad i svårigheterna att ta in innehållet i texter som inte intresserar en, men i mitt fall har det varit extremt. Jag förstår oftast inte ens vad texten handlar om, och det hjälper inte om jag försöker skärpa mig tvinga mig själv. Jag förstår liksom inte ens det grundläggande budskapet i texten!
Kunde inte svara på släktingarnas frågor
När jag gick i skolan och mina släktingar frågade mig vilken tidsepok vi höll på att läsa om på historielektionerna, förstod jag inte vad de menade, När de förtydligade sig och frågade om vi höll på att lära oss om medeltiden, förstavärldskriget eller något annat, hade jag ingen aning. Och detta trots att jag hade läst böckerna vi skulle läsa. Jag hade bara lärt mig meningar utantill utan att förstå det minsta vad texterna hade handlat om!
Fick problem på universitetet
Eftersom språk och grammatik ingår i mina specialintressen, testade jag förut att läsa språk på Stockholms universitet. Men tyvärr var jag tvungen att hoppa av på grund av all litteratur vi fick läsa om ländernas historia och poesi. Jag kunde inte ta in texternas innehåll, och tyvärr var dessa ämnen obligatoriska delar av språkstudier. Jag var riktigt arg på mig själv för att jag inte kunde tvinga mig själv. Men jag gjorde mitt bästa och ändå gick det inte.
Missat ibland flera kapitel
Jag har vid ett flertal tillfällen fått böcker i present som jag känt mig tvingad att läsa. Oftast har jag inte kunnat ta in böckernas innehåll alls trots att jag verkligen försökt lägga mycket energi på det. Om jag däremot får välja böckerna själv, har jag inga sådana problem. Ibland händer det att jag inte kan förstå vissa delar av en bok samtidigt som jag inte har några som helst svårigheter med att förstå andra delar. Det blir inte lätt om andra människor vill diskutera böckerna med mig och jag har totalt missat flera kapitel!
Aspergers syndrom och autism kan medföra hyperlexi
Om en person med Aspergers syndrom eller autism har svårt för att ta in innehållet i en text, behöver det inte handla om dyslexi, bristande motivation eller lathet. Det kan mycket väl vara så att personen har hyperlexi och kan därför läsa rent tekniskt men ändå har svårt för att ta in innehållet.
27 svar på ”Aspergers syndrom och hyperlexi”
Det här är riktigt intressant för mig,jag får ofta läsa om texten för att ta in det jag läser.Även när jag läser bloggen får jag göra det.Det sades att min bortgågna syster hade dyslexi och hon hade skriv och lässvårigheter , hennes barnbarn har idag aspergers syndrom. Hyperlexi blev något nytt jag fått lära mig nu genom dig
Det här är riktigt intressant för mig,jag får ofta läsa om texten för att ta in det jag läser.
Samma här. I mitt fall tror jag att det beror på att mina koncentrationssvårigheter ger sig tillkänna om jag inte är tillräckligt intresserad av det jag läser. jag börjar lätt att tänka på andra saker samtidigt som jag läser om jag inte är tillräckligt intresserad av det jag läser. Detta gör att jag får svårare att ta in vad jag läser. Dessutom blir det värre om jag har mycket omkring mig och är allmänt stressad. Men jag är inte säker på att det är dåligt att ha en hjärna som fungerar så här för jag misstänker att det kan finnas något kreativt i att lätt börja tänka på andra saker när man läser dvs att mina koncentrationssvårigheter är en konsekvens av en hjärna som fungerar annorlunda vilket ibland är bra men som just i samband med läsning är dåligt. Det är bland annat den här typen av artiklar som har fått mig att börja fundera på om det verkligen är dåligt med koncentrationssvårigheter: http://www.telegraph.co.uk/food-and-drink/news/why-being-unable-to-stand-noisy-eaters-might-make-you-a-genius/
Detta får mig också att börja fundera på om det är vettigt att medicinera tex elever med AD(H)D för att de ska få mer normal koncentrationsförmåga i skolan. Det kanske inte är meningen att de ska ha normal koncentrationsförmåga. Det kanske är meningen att de ska använda sina hjärnor på ett annat sätt än vad normala elever gör istället för att försöka bli som normala elever bara för att skolan förväntar sig det.
Det här är ett bra exempel på vad jag försökte säga i förra kommentaren:
In 1949, a young man at Eton college wanted to become a scientist, even though he was last in his science class. And the comments from his professor on his report card seemed to show a student who had little promise.
“His work has been far from satisfactory… he will not listen, but will insist on doing his work in his own way… I believe he has ideas about becoming a Scientist; on his present showing this is quite ridiculous, if he can’t learn simple Biological facts he would have no chance of doing the work of a Specialist, and it would be a sheer waste of time on his part, and of those who have to teach him.”
But that student did become a scientist. He was Sir John B. Gurdon, who won the 2012 Nobel Prize in Physiology or Medicine for his research on stem cells. And had he been a student in 1999 rather than 1949, he would have most likely been sent for testing and diagnosed with ADHD. http://www.inquisitr.com/1599794/adhd-and-creativity-new-research-says-adhd-is-being-mistreated-in-schools/
Det verkar finnas en koppling mellan koncentrationssvårigheter och krativitet. Vad händer med kreativiteten om man medicinerar mot koncentrationssvårigheterna i AD(H)D? Jag tvivlar på att det här samhället har koll på det. Felet kanske inte är att elever med AD(H)D har sämre koncentrationsförmåga än normala elever utan att elever med AD(H)D tvingas studera efter en pedagogisk metod som är anpassad efter normala elevers relativt dåliga krativitet:
As one researcher said, “In the school setting, the challenge becomes how to create an environment in which creativity is emphasized as a pathway to learning as well as an outcome of learning.”
Grundproblemet är att skolan (och i förlängningen samhället) betraktar elever med Aspergers syndrom och AD(H)D som elever med svårigheter istället för som särbegåvade elever med ett annorlunda sätt att tänka jämfört med normala elever.
Intressant! Jag håller definitivt med dig. Normen säger att alla barn måste orka sitta stilla på lektionerna och orka koncentrera sig på en uppgift under en viss tid, men alla barn fungerar inte på det sättet. Att sitta stilla passar inte alla, och när dessa barn tvingas till det finns det en stor risk att de inte kan använda sina styrkor.
Jag har faktiskt fått svårare att ta in det som står i texter under de senaste åren även om jag tycker att texten är intressant, och detta problem hade jag inte förut när det handlade om intressanta texter. Problemet uppstod efter att jag blev utbränd, så jag misstänker att det i mitt fall handlar om utbrändhet och inte om koncentrationssvårigheter. Nuförtiden får jag ibland också läsa om texter några gånger.
Jag lärde mig att läsa och skriva när jag var 3 år och lärde mig mycket fort att svava utan stavfel
Vad bra att du är så bra på att svava! Den felstavningen är så rolig att man nästan tror att du medvetet stavade ordet stava fel. 🙂
Oj hoppsan, haha! Jag låter felet vara kvar i texten eftersom det var roligt 😀 Till mitt försvar kan jag säga att jag stavar rätt när jag skriver för hand, men däremot orkar jag inte alltid kolla om jag råkat trycka på fel tanget när jag skriver på datorn 😉
Även en aspie får stava fel ibland, säger en annan aspie, dvs, jag 🙂
Det är så sant som det är sagt (skrivet).
Haha, ja! 😀
Ja felstavningen kunde inte ha kommit på ett roligare ställe, kul att du låter det stå kvar, förövrigt så älskar jag din blogg Paula och läser den jämt.
Haha ja precis, den råkade verkligen komma på ett jätteroligt ställe, och allt var en slump 😀 Vad roligt att du gillar min blogg 🙂
Igenkännngsfaktorn är hög i detta inlägg. Jag har haft problem med ämnen i skolan på grund av detta, har läst och läst och läst men aldrig förstått innebörden ändå, speciellt när jag inte tyckt att det var intressant. Har känt mig så dum efter att utan problem ha läst ett stycke, utan att alls förstå det.
Visste dock inte att det fanns ett namn för detta! Förvisso har jag inte någon diagnos på detta, men jag känner väl igen mig i det du skriver.
Vad skönt att höra att det finns flera! Jag har inte heller någon diagnos på hyperlexi och jag är osäker på om det ens är en ”riktig” diagnos som läkare ställer på patienter, men beskrivningen på hyperlexi beskriver ändå mina svårigheter jättebra.
Jag gjorde ett inlägg på Facebook om detta för bara några dagar sedan.
Jag har ofta – eller åtminstone ibland problem att hänga med på enkla dialoger i texter. Jag kan ofta ha svårigheter att förstå en nybörjardialog i en språkkurs trots att jag inte har några som helst problem med mer avancerade texter.
Under tre veckor i april läste jag bara böcker på främmande språk. (Nu läser jag stråkkvartetter – mina intressen går i perioder.) Jag läste t.ex. i en bok om människans förhistoria på spanska och jag hade inga särskilda svårigheter med textförståelsen. Jag läste även t.ex. Asterix på latin och även det kunde vara svårt ibland så gick det över lag bra. Ja läste även t.ex. några av H.C. Andersens sagor på nygrekiska och kunde på så vis utvidga mitt ordförråd en aning.
Men så gav jag mig på en nybörjarbok i spanska med ett ytterst begränsat ordförråd – (det står 300). Plötsligt upptäcker jag att jag förstår inte ett jota (←grekiska) dugg. Jag förstår orden och grammatiken och kan utan vidare översätta meningarna till flera andra språk, men den verkliga innebörden av texten förblev en gåta för mig. Det var som om det stått ”Det är glass bakom öronen som avgör saken. Du får inte vara så näsvis att du borstar tänderna under broarna! Varför är det ingen som sörjer för en verklig uppbyggnad nuförtiden? Såsom det paddlas skulle man kunna tro att det bodde orangutanger i avloppsrören. Barskt, men bestämt, satte sig alla omaka besvär i halsen.” – Vad betyder det? Boken var skriven på ett poetiskt språk och det hänger jag inte med på. Det beror inte på att jag har svårt för poetiskt språkbruk i sig – t.ex. älskar jag den berömde musikkritikern Alfred Einsteins beskrivning av den långsamma satsen ur Mozarts violinsonat K 526: ”som om Gud för ett ögonblick hade bjudit all rörelse att stillna för att människan skulle få njuta tillvarons bittra ljuvhet” och jag tycker om Stagnelius.
Nej, vad det verkar handla om är mina svårigheter i den sociala interaktionen med andra människor och ibland återspeglar detta sig i svårigheter att förstå texter också. Vem är vem? Vad är syftet med det som sägs? Är det någonting som har skett eller kommer att ske som beskrivs? Vad har detta för koppling till övriga rollkaraktärer i berättelsen? Och ja, t.ex. går sagor bra eftersom sagor inte brukar vara så invecklade i det sociala samspelet. Berättelser som vänder sig uteslutande till vuxna med ett enkelt språk och begränsat ordförråd kan icke desto mindre te sig komplicerade för mig som autist när det gäller den mänskliga interaktionen.
Jag har även haft problem om texten är dåligt skriven. T.ex. hade jag svårt att förstå vad det var sin var viktigt i texten när jag läste Religion på Komvux. Boken var strukturellt slarvigt gjord, innehöll många tryckfel och massvis med märre grammatiska fel och dåligt genomtänkta formuleringar. (Även ett och annat faktafel förekom.) Det gjorde mig förvirrad som läsare.
Eller kan det finnas någon annan förklaring till varför jag ibland har svårt att förstå en del texter och varför jag oftast inte klarar av att läsa romaner – det är alldeles för tungt. Att läsa noveller tar mycket tid och energi. Det är så mycket att sätta sig in i. Och jag läser avgjort långsammare när jag läser tyst än när jag läser högt. Vill jag vinnlägga mig om att förstå en text i grunden, läser jag alltid högt och lär mig i vissa fall delar av texten utantill.
Jag vet inte om jag kan uttrycka mig lika elegant som du om det här! Men jag tror helt enkelt att du är blir uttråkad av texten och/eller att det inte finns någon större egentlig mening i de saker du läser. Alltså att det framstår som overkligt eller något som inte existerar?
Tex om jag skriver ”jag gillar paj och grönsaker” eller ”Ingegärd var glad och ledsen” finns det inget större att hämta ur texten. Jobbigare blir det som du säger när helheten blir osammanhängande. Jag kan uppleva att något skaver, eller bli irriterad när jag läser något och jag inte kan internalisera något. Alltså att jag inte kan hitta en lärdom eller mening som kan bli en del av mig.
Det jag försöker säga att du antingen har ett högt krav på vad en ”mening” är och i vissa texter går det inte att hitta den typ av mening du söker! Lite slarvigt och hårt uttryck kan dessa dialoger du syftar på anses som tom luft, eller yttrelser utan någon egentlig innebörd?
När det gäller poesin kanske det har den språkliga konstruktion av att vara poesi, men att du tycker att innebörden inte finns där?
Jag kan ju skriva något slumpmässigt
”Den förvillande hemskheten av konst och dromedarer” men jag vet inte fan om jag faktiskt säger något!
Lite klyschigt går det att säga ”det var inte jag det var fel på, utan världen!!” hahahaha
Jag har inte heller några problem med att läsa texter på främmande språk så länge dessa handlar om ämnen som intresserar mig. Jag kan utan problem läsa om t.ex. autism på spanska, italienska, tyska och en massa andra språk. Däremot hade jag inte kunnat läsa om människans förhistoria på något språk, men jag är å andra sidan väldigt ointresserad av historia!
Sagor på nygrekiska, wow!! Jag kan inte ett ord nygrekiska men vilket häftigt språk att kunna! 🙂
Jag har också svårt att förstå poetiskt språk, men intressant att en nybörjarbok i spanska var skriven på ett poetiskt språk. För utlänningar borde texterna vara tydligare tycker jag för icke-infödda talare som inte behärskar språket ordentligt kan, precis som autister, tolka språket bokstavligt.
Kurslitteratur i religion borde vara ordentligt skriven tycker jag. Oseriöst av Komvux att tillhandahålla kurslitteratur som är slarvigt skriven, tycker jag! Det kan säkert förvirra många men särskilt autister som kan haka upp sig på faktafel, grammatiska fel och annat.
Jag har ju en nära anhörig med asperger, som jag brukar relatera till här, men jag känner ibland att även jag kan ha någon grad av de svårigheter som bl.a. asperger kan ge (även styrkor då jag kan fokusera länge på sådant som intresserar mig). Jag har inte känt av problemet du tar upp i dagens inlägg i någon större utsträckning, däremot så har jag väldigt svårt att sammanfatta något som några, på t.ex. ett möte, har diskuterat. Jag hör vad de säger, och ibland förstår jag, men ofta har jag väldigt svårt att fokusera på det om det inte intresserar mig och därmed har jag också svårt att återge vad t.ex. mötet handlade om. Någon som känner igen sig i det?
Har du skrivit AQ-testet? Det är inte otänktbart att du har autistiska drag. Jag menar Aspergers syndrom förklaras ju trots allt till övervägande del av genetiska faktorer. Det hade varit intressant om du skrev testet och delade med dig av ditt resultat.
https://psychology-tools.com/autism-spectrum-quotient/
Jag känner igen mig faktiskt, och i mitt fall handlar det nog delvis om koncentrationssvårigheter och delvis om det faktum att möten oftast handlar om saker som inte intresserar mig ett dugg 😉 När jag började jobba på Ågesta Folkhögskola att jag ville slippa möten men jag fick höra att det skulle vara bra om jag var med ändå. Det slutade med att jag inte hade någon aning om vad mötet handlade om och vad som bestämdes, och när det kom fram efteråt var folk förvånade för jag mindes inte ens ha hört dessa saker. Efter detta behöde jag inte vara med på lika många möten! 🙂
Tack för intressant läsning. Detta visar varför bildstöd är motiverat i många fler sammanhang än man kanske först tror
Vad roligt att höra att du gillar inlägget! Bildstöd fungerar jättebra på många aspergare, men tyvärr inte på mig. Även om jag har svårt att ta in texter om jag inte är intresserad av ämnet så är det mycket svårare för mig att ta information via bilder. Därför tittar jag aldrig på tv.
Bildstöd har aldrig fungerat för mig.
Men jag har problem att lyssna
Har problem att läsa instruktioner,
Har ingen förförståelse, trots utmärkt hörsel
Hur är det för dig/ eller hur var det för dig, att börja skriva en skrivuppgift, som någon annan gav?
Det kan vara sök reda på fakta och skriv en uppsats/ essä.
För mig beror det helt på ämnet! Ger någon mig en skrivuppgift om ett ämne som intresserar mig går det hur bra som helst men handlar det om ett ämne som jag inte finner intressant är det svårt att få till en uppsats.