Idag föreläste jag för personalen på Rosendals korttidsboende i Uppsala. Under frågestunden fick jag en fråga om någon annan i min familj också har Aspergers syndrom eller drag av det. Aspergers syndrom är ju ofta ärftligt, och om en person i en familj har diagnosen så är det vanligt att det även finns andra personer i släkten med liknande drag.
I min familj är jag faktiskt inte den enda som har Aspergers syndrom utan min bror har också det. Han är 8 år yngre än mig och fick sin diagnos 2004 när han var 17 år om jag minns rätt (själv hade jag fått diagnosen ett år tidigare i 24-årsåldern). Hittills har han dock inte varit öppen om sin diagnos och har inte berättat om den på jobbet. Därför nämnde jag aldrig hans diagnos när jag skrev min bok På ett annat sätt.
När jag för en månad sedan skulle bli intervjuad för ett finskt diskussionsprogram i tv som kommer att visas den 26/9, fick jag flera av frågorna till min mejl i förväg. När jag märkte att en av frågorna handlade om ifall mina föräldrar hade behandlat mig och min bror olika under vår uppväxt med tanke på att jag har Aspergers syndrom och han inte har det, fick jag panik. Vad skulle jag göra nu? Skulle jag ljuga eller säga sanningen? Programledaren hade ju naturligtvis tagit för givet att min bror inte hade asperger eftersom jag aldrig hade nämnt hans diagnos i boken.
När jag frågade min bror vad han tyckte att jag skulle göra, menade han att jag skulle säga sanningen. Hans arbetskamrater och chef visste visserligen ingenting om hans diagnos men det skulle inte göra någonting om de skulle få veta via programmet, tyckte han. Så jag berättade öppet om hans Aspergers syndrom i tv, och nu kan jag även skriva öppet om det i bloggen.
Dock är jag och min bror väldigt olika. Jag är extremt pratig av mig medan han pratar väldigt lite. Jag är känslig och pratar gärna om känslor medan han föredrar faktabaserade samtal. Jag har väldigt lite energi medan han har klarat att plugga heltid samtidigt som han har arbetat vid sidan om 15-20 timmar i veckan. Jag är oordningssam medan han har relativt lätt för att städa och hålla ordning.
Ni som har Aspergers syndrom, har ni också andra personer i släkten med liknande drag?
18 svar på ”Aspergers syndrom och ärftlighet”
Hej igen, Paula.
I min släkt är jag den ende som har fått någon diagnos,både AS och ADHD, men min far, mina syskon och mina barn har (hade i min fars fall) klara drag av ADHD eller AS eller både och. Min bror skulle säkerligen få en diagnos om han utredde sig, men han är för utflippad för att bry sig. Vad gäller de övriga vet jag inte om deras drag är tillräckligt starka för en diagnos. Men de finns där, klart och tydligt, åtminstone för mig. Och liksom jag dras även de till andra med liknande egenskaper.
Jag dras definitivt också till människor med liknande egenskaper! En gång för länge sen pluggade jag i en klass där jag blev nära vän med två personer i klassen som jag fortfarande har kontakt med idag. Några år senare visade det sig att vi alla tre har Aspergers syndrom, vilket vi inte visste om på den tiden vi pluggade 🙂 Det kan inte vara en tillfällighet att jag drogs just till de två av alla människor och trivdes så bra ihop med dem!
Här är det bara jag som har diagnosen men jag misstänker att min morbrors barn har det iaf den äldsta. Halva släkten har nån form av bokstav/syndrom känns det som. Om mina morföräldrar vet jag inte så mycket om men de hade säkert något då de betedee sig konstigt/annorlunda men om det var AS vet jag inte då ingen av de lever. På fars sida vet jag inget alls.
Låter definitivt som att din Asperger kommer från din mors sida! 🙂 På den tiden dina morföräldrar levde ställdes det ju inga bokstavsdiagnoser så det är mycket möjligt att de också hade Asperger. Eller åtminstone drag av det. Eftersom de båda betedde sig annorlunda, var det säkert därför de drogs till varandra från början 🙂
Vet att jag har en syssling som har adhd och eventuellt asperger(vet inte så noga där).
Vet ingen annan dock, men det är ju kanske inte en sån grej man brukar prata om på släktträffarna…
Ja precis! Om jag inte minns fel så har du tidigare berättat att du inte heller berättat om din Asperger-diagnos för släkten. Tänk om du tar upp det någon gång och det visar sig att många andra i sin släkt också har det! 😉 Jag tror inte att mina släktingar vet om att min bror också har Asperger, om min diagnos fick de veta för ett tag sen. Men efter den 26/9 kommer de garanterat veta eftersom jag är nästan säker på att de kommer att titta på tv-programmet då 😉
Har du läst nedanstående inlägg Salalalalallad? Kanske kan du ha glädje av detta:
https://paulatilli.se/blogg/darfor-kan-man-bli-blind-for-sina-familjemedlemmars-autistiska-egenheter/ 😉
Jag är den enda i min släkt som har diagnos men det finns flera personer som har drag av Aspergers syndrom.
Jag och min bror är också de enda i vår släkt som har diagnos, men i släkten finns det definitivt människor som har liknande drag! Med tanke på att vi är två i samma familj som har Asperger, måste vi ju ha ärvt diagnosen någonstans ifrån! 😉
Det bästa belägget för att NPF har en genetisk bakgrund tycker jag är studier på enäggstvillingar som har växt upp i olika miljöer. Det är svårt att förneka en genetisk komponent om två enäggstvillingar uppvisar samma egenskaper trots att det enda de har gemensamt är arvsanlaget. Syskon som har växt upp tillsammans har inte bara generna gemensamt utan även uppfostran, matvanor, kultur mm. Det gör det svårt att skilja arv och miljö åt.
Ja precis! Och dessutom: om man tror att Aspergers syndrom har med uppfostran och miljön att göra, hur kan man då förklara att det i en och samma familj kan finnas ett barn med Aspergers syndrom och ett som inte har det? Det är ju knappast troligt att samma föräldrar uppfostrat ett av barnen ”dåligt” och ett av barnen ”bra”.
Hej Paula!
Jag har fyra barn, varav två med AS. Ingen i min släkt har fått diagnos tidigare.., men visst kan jag se drag hos både mig själv och en del i min närmsta släkt. Du har en bra och informativ blogg som jag har stort utbyte av och lär mig mycket av att följa. Tack!:)
Hej Helena!
Ja, det är typiskt att det finns flera personer med liknande drag i samma släkt. Jag läste någonstans att Asperger till och med kan hoppa över flera generationer.
Vad roligt att höra att du gillar min blogg! 🙂
ingen vad jag vet i min släkt 🙂 har kompisar som bara har vissa drag utav aspergers och dom fungerar som typ normalt utan problem och svårigheter ^^
Jag har också tidigare haft vänner som uppfyllt vissa drag av Asperger, men med tanke på att de fungerade relativt normalt ändå hade de förmodligen inte fått en diagnos om de hade gjort en utredning.
mjo några hade gjort det men dom fick inte diagnos för dom hade inte alla symptomen och uppfyllde heller inte alla kraven 🙂
Jag håller på att göra en autismutredning eftersom min son har Asperger. Jag fick höra att jag inte ser ut som någon som har autism och att eftersom jag klarar av att gå på gym så har jag troligtvis inte autism. Jag är dessutom artig och trevlig vilket inte heller är vanligt?? Det är min son också. Det går ej att se på honom att han har Asperger. Jag har ofta problem med ångest mm och är ljudkänslig. Jag har en adhd-diagnos som jag fick för ca 20 år sedan. Hur fick du din autismdiagnos? Hur fungerar du i vardagen?
När jag gjorde min npf-utredning utreddes jag för både autism och adhd samtidigt. Jag fick alltså båda diagnoser vid samma tillfälle, fast på den tiden hette diagnoserna add och asperger. Enligt den nuvarande diagnosmanualen DSM-5 heter mina diagnoser adhd och autism!
Jag framstod som trevlig och artig, men ändå fick jag alltså en autismdiagnos. Det är vanligt att autistiska kvinnor kamouflerar vilket gör att deras autism inte märks vid den första anblicken. Det låter som att personen som utreder dig har bristande kompetens om autism eftersom hen inte känner till att man kan vara trevlig och artig och ÄNDÅ ha autism. Vissa autister har dessutom gymträning som specialintresse.
Det är svårt att säga hur jag fungerar i vardagen eftersom jag har en så ojämn begåvningsprofil! I vissa situationer funkar jag bra och i andra dåligt, men jag har lärt mig att anpassa min vardag och har också boendestöd. Om du vill veta mer om min vardag kan du börja följa min blogg och även låna mina böcker på biblioteket! I böckerna beskriver jag min vardag utförligt.