Vi som har Aspergers syndrom eller autism har inte sällan avvikelser i våra kommunikationssätt med omgivningen. Avvikelserna jämförs, precis som alltid, med normen. Därmed kan det hända att en autistisk person känner sig normal och förstådd i andra autisters sällskap men funktionshindrad i neurotypikers, det vill säga personer som inte befinner sig inom autismspektrat. sällskap. Det som kan ställa till det rejält i kommunikationen är om avvikelserna handlar både om icke-verbal och verbal kommunikation.
Den icke-verbala kommunikation har i mitt fall handlat om att jag har haft svårt för att förmedla mina känslor med hjälp av mitt kroppsspråk men även svårigheter i att tolka andra människors kroppsspråk. Många människor har missförstått mina budskap totalt eftersom mitt kroppsspråk inte alls stämt överens med det jag sagt. Har jag exempelvis sagt: ”det här är svårt, det klarar inte jag”, har andra människor trott att jag skämtat eftersom jag lett och skrattat samtidigt medan sanningen varit att min ångestnivå skjutit till höjden.
I ett sånt läge skulle man kunna tro att den verbala kommunikationen skulle vara lättare för aspergare, men så är inte alltid fallet. Jag brukar säga att den verbala kommunikationen skulle vara enkelt för mig om andra människor alltid skulle mena det de säger. Att de verkligen skulle mena det när de säger ”känn dig som hemma”, ”du behöver inte vara orolig, allt kommer att fixa sig” och ”var dig själv”, och att allt detta verkligen skulle betyda exakt som det låter. Men det har vid ett flertal tillfällen hänt att jag lyssnat på det folk har sagt, följt det till punkt och pricka och det ändå har visat sig att det inte alls varit meningen att jag skulle känna mig som hemma eller vara mig själv.
Om det endast är den icke-verbala verbala kommunikationen som brister så har man kanske lättare för att kompensera bristen genom att kommunicera med andra människor skriftligt istället för muntligt. Men om man dessutom har en tendens att tolka det mesta bokstavligt, kan det orsaka stora missförstånd i kommunikationen. Jag brukar säga att den sociala kommunikationen skulle vara enkelt för mig om andra människor inte skulle använda sig av mimik, gester och kroppsspråk och om de alltid skulle mena exakt det de säger. Att allt verkligen skulle fixa sig när andra människor sagt till mig att det kommer att bli så.
2 svar på ”Aspergers syndrom, autism och icke-verbal vs verbal kommunikation”
Jag fastnade för sista stycket för jag kände igen mig så mycket. Många aspergare är bra på att uttrycka sig i skrift och nyss gick det upp för mig att jag och en hel del andra nog använder det som en metod som kompenserar för våra svårigheter med t ex kroppsspråk, ton-/röstläge, mimik, ögonkontakt. Jag har alltid tyckt om att skriva och formulera tankar och upplevelser i skrift och fått höra att jag är bra på det.
Tyvärr tar många NT mig som om jag inte skulle ha så stora problem (”lätt asperger” du vet:)) pga att jag är bra på att formulera mig i skrift.
De aspergare jag skrivit till och fått god kontakt med för att de varit bra på att skriva har visat sig ha ganska stora osynliga problem i verkligheten.
Jag tror precis som du att många aspergare kompenserar sina svårigheter med den icke-verbala kommunikationen genom att uttrycka sig i skrift. Jag brukar säga att det är tur att det uppfunnits mejl och SMS! Under min barndom fick man ju ringa om man behövde kommunicera med någon. Även om jag har en tendens att tolka mycket bokstavligt, tycker jag att den icke-verbala kommunikationen är ännu svårare för i den skriftliga kommunikationen finns det inget kroppsspråk som distraherar.
De osynliga svårigheterna som du nämner kan vara riktigt stora och verkligen ställa till det för oss, men problemet är ju att de inte syns och därför blir vi inte tagna på allvar. Om vi vägrar att prata i telefon, tror folk ofta att vi bara är blyga och att telefonångesten skulle försvinna genom träning. Jag har alltid undrat vad ”lätt asperger” och ”lätt autism” betyder. Folk kanske tror att vi har lätt asperger om de tror att de förstått oss, men vi vet att vi ändå blivit missförstådda. Så du har helt rätt!