Asperger och autism gränsar till schizoid personlighetsstörning

Så här i coronatider ser jag tidningsrubriker som framkallar starka känslor hos mig. Det är de ständiga rubrikerna i stil med: ”social distansering orsakar psykisk ohälsa.” Jag ifrågasätter inte att det är så rent generellt, men ni kanske minns mitt blogginlägg där jag förklarade att vissa autister skiljer sig från normen och att det som gäller för andra människor inte behöver gälla oss. Vissa av oss autister fungerar i stort sett som neurotypiker gör medan andra gör inte det. Dock bör utgångspunkten aldrig vara att vi alltid fungerar som människor utan autism.

Fick inte vara för mig själv

Jag förstår tidningsrubrikernas syfte och vill absolut inte provocera någon som far illa av isolering, men anledningen till att de väcker starka känslor är att jag har obehagliga minnen av liknande uttalanden. Redan som barn ville jag spendera rasterna för mig själv men blev tvingad av läraren att spela ett bollspel med mina klasskamrater på rasterna. Jag tyckte inte om bollspelet, det var tråkigt att spela och leka med mina klasskamrater och jag hade velat vara för mig själv, men det fick jag inte. Detta för att det ansågs vara skadligt med ensamhet och social isolering!

Har blivit negativt bemött

Även när jag velat dra mig undan senare i livet har jag fått negativt bemötande vilket ofta har slutat med att jag deltagit i aktiviteter mot min vilja. I skolan övertalades jag att följa med på klassutflykter trots att jag inte ville och i vuxenlivet till diverse andra aktiviteter så som afterworks. När jag levde på aktivitetsersättning var det inte lätt för mig att övertyga yrkesverksamma om att jag inte ville ha daglig verksamhet. Detta för att jag inte ville ha någon social sysselsättning alls oavsett om det handlade om ett jobb eller daglig verksamhet.

Blev botad från min depression

I princip har hela mitt liv präglats av att jag övertalats till att aktivera och socialisera mig, och på grund av pressen har även i princip hela min fritid präglats av aktiviteter jag inte alls velat sysselsätta mig med. Idag är jag 41 år och vågar därför numera oftast tackade nej vilket jag dock tyvärr inte vågade som 25-åring. Denna press har påverkat mig mycket negativt och har åsamkat mig psykisk ohälsa. Det är först när jag accepterade min autistiska sida och insåg att jag är introvert som jag äntligen blev botad från min kroniska depression.

Har många schizoida drag

Christopher Gillberg menar att Aspergers syndrom och schizoid personlighetsstörning kan vara nästintill identiska tillstånd, och när jag tittar på diagnoskriterierna för schizoid personlighetsstörning enligt ICD så känner jag igen mig väldigt mycket i diagnoskriterierna 3 till 7: jag har ytterst få intressen, jag trivs för mig själv under väldigt långa perioder och jag känner inget behov av att känna mig ”lyckad” i yrkeslivet. Därför känner jag inte heller något behov av att känna gemenskap och tillhöra en grupp. Jag har onekligen ett flertal schizoida drag!

Trodde att andra visste bättre

Nu när jag får leva ett liv efter mina villkor och vågar tacka nej till inbjudningar och aktiviteter är jag lycklig. Men däremot har jag tidigare i livet farit mycket illa av att bli ifrågasatt. När i princip hela samhället försökte övertyga mig i min barndom och ungdom om att jag inte alls fungerade som jag trodde mig fungera och att jag visst var lika social som alla andra trodde jag i min enfald att andra visste vad som var bäst för mig. Andra fick mig att tro att det var skadligt att vara ensam eftersom alla var övertygade om att det var så. Detta förstörde mycket för mig.

Viktigt att få bejaka sin schizoida sida

Som sagt förstår jag varför rubrikerna om den skadliga sociala isoleringen skrivs och jag är också medveten om att jag tillhör en minoritet. Men jag vill också uppmärksamma alla om att Aspergers syndrom och autism kan, men måste inte, gränsa till schizoid personlighetsstörning vilket kan innebära att man genuint trivs för sig själv och mår dåligt av påtvingad social gemenskap. Är man extrovert kan man ha mycket svårt för att förstå hur traumatiskt det är när man är schizoidt lagd och tvingas leka med andra barn på rasterna mot sin vilja.

Alla autister är olika

Jag vill påminna alla om att schizoid personlighetsstörning faktiskt finns och existerar! Trots rubrikernas goda syfte är jag orolig för att personer med schizoida drag far illa när det skrivs om ”den skadliga sociala distanseringen”. Jag befarar att rubrikerna spär på människors fördomar om att alla mår dåligt av att sitta hemma vilket kan få förödande konsekvenser för oss som inte fungerar som normen påbjuder. Observera emellertid att det finns många sociala autister varför man aldrig bör utgå ifrån att man automatiskt trivs för sig själv när man har autism!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.