Kategorier
Paulas blogg

Är åldern bara en siffra?

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

 

ålder

Idag fyller jag 35 år. Nästan varje år jag fyller år brukar jag ha en  stor fest hemma hos mig, men i år orkar jag inte. Jag har insett att  föreläsningarna tar upp så mycket energi för mig att jag inte längre  orkar lika mycket som förut, vilket bland annat  innebär att jag varken orkar anordna  eller delta i fester, trots att det är lördag idag och jag föreläser inte på helgerna. Jag måste helt enkelt välja om jag vill leva ett mer normalt liv och samtidigt få förtidspension eller om jag ska föreläsa och samtidigt få minskad ork.

Men helt ensam kommer jag inte bli ikväll. Jag ska äta ute med mitt ex. Naturligtvis på en restaurang med en buffé, vilket är mycket  Asperger-vänligt 😉 Jag har otroligt känsliga smaklökar och äter endast ett fåtal rätter. Bufféer passar mig utmärkt för då kan jag välja och  vraka.

Jag har haft åldersnoja ganska länge. Redan när jag fyllde 20, kände jag starkt  inom mig ”nej nej, jag vill inte bli äldre”. Jag har alltid stört mig på ordspråk i stil med ”man är så gammal som man känner sig”  och ”åldern är bara en siffra”. Då vill jag bara skrika högt ”nej nej,  åldern är mycket mer än bara en siffra i det här samhället, och man är exakt så gammal som det faktiskt står på ens ID-kort”.

Jag antar att min motvilja mot sådana här ordspråk  handlar om mitt bokstavliga tankesätt, hihi 🙂 För jag analyserar  vartenda ord och har svårt för att förstå vad människor egentligen  menar. För å ena sidan säger folk till mig att man inte ska bry sig om  åldern, men å andra sidan tycker många att jag är alldeles för gammal  för att ha på mig mina tajta, korta lädershorts och nätstrumpbyxor för  det passar sig inte längre i min ålder. Och att man inte ska ha en  magtröja när man är över 20. Dessutom höjer folk på ögonbrynen ibland  när jag berättar att jag fortfarande kan läsa barn- och ungdomsböcker i  min ålder. De kan även undra om de hör talas om en 40-åring som  aldrig flyttat hemifrån eller aldrig haft en partner, eller om en vuxen svensk som inte vet om att Stockholm är Sveriges huvudstad. Därför vägrar jag  att hålla med om att åldern bara är en siffra i den här världen. Om åldern bara var en  siffra, borde väl även 70-åriga kvinnor kunna ha på sig kortkorta  minikjolar och dejta tonårskillar utan att bli ifrågasatta och  utskrattade av omgivningen?! Men det är naturligtvis möjligt att jag missförstått dessa ordspråk totalt, jag missförstår ju ganska mycket.

Däremot lever jag och klär mig oftast exakt som jag  vill oavsett vad omgivningen tycker, så i mitt liv är åldern faktiskt  bara en siffra. Så på det sättet stämmer dessa ordspråk ganska bra in på mig trots allt. Tur att jag har ett rätt så bra självförtroende och vågar  och orkar stå upp för mina val. Men tyvärr måste jag då leva med att  andra människor ibland tittar efter mig och suckar: ”tror hon att hon  fortfarande är en tonåring?” Men sånt är livet =)

16 svar på ”Är åldern bara en siffra?”

Förlåt jag stavar som en kratta ett av mina proble.Vad snyggt du klär älskar dina kort kota kjolar o klänningar fort sät tmed den stillen om du känner för det.Ha det bra

Hey very nice blog!! Man .. Beautiful .. Amazing .. I’ll bookmark your website and take the feeds alsoI am happy to find a lot of useful info here in the post, we need work out more techniques in this regard, thanks for sharing. . . . . . agbgeefgkede

Hej Paula
Jag upplever det här med ålder precis som du, Jag är ett år äldre än dej och jag har alltid haft värsta åldersnojan för jag upplever det som att ju äldre man blir desto snävare blir ramarna hur man ska vara för att passa in.

Precis! Om man nu ska generalisera mycket grovt, så dömer omgivningen mycket hårdare de som är äldre än de som är yngre. Om en tonåring får ett utbrott för att h*n inte får som h*n vill, så tänker många: ”äsch, men h*n är ju bara en tonåring”, men beter sig en 40-åring på samma sätt, så tycker många att man inte borde bete sig så i den åldern. Och vissa som aldrig någonsin haft en partner trots att man passerat 35 får också ibland höjda ögonbryn. Det sägs ofta att vi Aspergare inte har någon förmåga att tänka öppet, men inte många normalstörda också lika insnöade i sina tankar om de blir chockade av exempelvis sådana här saker?

Men normer är till för att brytas tycker jag 🙂 Och sen finns det ju ändå människor, både normalstörda och Aspergare, som inte dömer och som har en förmåga att tänka utanför lådan!

Svara

normer är till för att brytas .. joodå .. skoja INTE och sen JÄVLAR!!! VAD mycket normer som det finns idag som man borde bryta emot eller ändra på ojojoj … min kompis jag hade med mig tycker att normerna för det som är normalt idag acceptabelt osv .. grundar sig mycket i att det som ÄR normalt i samhällets ögon är att INTE vara annorlunda eller så att det är mycket som är grundat på gammalt och att man skulle behöva börja tänka om tänka nytt mera öppet mer grundligare klokare för ÄR man annorlunda så passar man inte in i dagens samhälle och hamnar utanför det kan förstås ha att göra mycket med okunskap och fördomar som sagt och att man väljer att ignorera nonchalera något som istället borde lyftas fram pratas om istället det är som på 60-70 talet när det var helt nytt med att vara homosexuell eller lesbisk var man det eller bi så var man dum i huvudet och utanför och det var fel på en … nu är det accepterat och fler nya läggningar finns ju idag och föresten GRATTIS på dig ^^ *krama om* *slänger en tårta på födelsedagskvinnan (A)*

Exakt! Och detsamma gäller för oäktenskapliga barn. Förr i tiden var det skamligt för kvinnor att föda oäktenskapliga barn, och men skulle någon däremot tycka att det var skamligt idag, skulle den personen få konstiga blickar.

Tack för gratulationerna! Nu var min födelsedag iofs redan för 7 månader sen, men det är alltid roligt att få sena gratulationer. Då behöver man inte vänta ett helt år tills man blir grattad igen! 😉

Svara

”Dessutom höjer folk på ögonbrynen ibland när jag berättar att jag fortfarande kan läsa barn- och ungdomsböcker i min ålder”.

Trodde inte du läste böcker som har påhittade historier?

Nej, egentligen inte, men barnböcker är av någon anledning ett undantag! Älskar sagor och andra barnböcker. Nu var det väldigt länge sen jag läste sånt, men när jag jobbade på dagis, kunde jag ibland läsa barnböcker när barnen sov. Tyckte att det var riktigt underhållande!

Svara

Jag kollar mycket på barnprogram som jag växte upp med, Jim likaså. Vi har båda ett intresse för dessa tv-serier som vi ofta snackar om. Jag har även många serietidningar med du vet vilka, dom har jag sparat sen jag var liten, de flesta är från åren 1987 till och med 1993. Du vet, de som ”var dyrare i Finland”. 🙂

Ålder är bara en siffra tills man är 9 år. Efter det är åldern ett tvåsiffrigt tal och då man är 100 år åldern ett tresiffrigt tal.

Lämna ett svar till Börje Ringborg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *