När en skola vägrar sätta in tillräckligt mycket stöd för ett barn med Aspergers syndrom eller autism och endast anpassar barnets skolgång till hälften, är det som att erbjuda en rullstolsburen person en rullstol som bara fungerar ibland, en närsynt person alltför svaga glasögon eller en elev med hörselnedsättning en teckenspråkstolk endast under en lektion i veckan. Ibland erbjuder skolorna den autistiske eleven helt fel typ av stöd som han eller hon inte ens i behov av men nekar det stöd barnet skulle behöva, vilket är som att erbjuda en svensk döv elev en teckenspråkstolk som tolkar lektionerna på finskt teckenspråk som är ett helt annat språk än det svenska teckenspråket.
Det finns autistiska barn som skulle behöva följande anpassningar:
1 Specialkost. Barnet kan ha ett mycket känsligt smaksinne och även ha svårt för olika konsistenser och klarar därför endast av att äta vissa saker.
2. Möjlighet att sitta i ett separat rum när man gör uppgifter. I autism ingår inte sällan känslighet för syn- och hörselintryck, vilket kan innebära att barnet inte klarar av att koncentrera sig alls i ett stort klassrum.
3. Möjlighet att skippa läxor helt. Barnets energi räcker kanske inte till läxorna överhuvudtaget eftersom bara själva överlevnaden dränerar barnet på otroligt mycket energi.
4. Möjlighet att välja sittplats i klassrummet. Dels för trygghetens skull för det kan vara förvirrande och skrämmande för ett autistiskt barn att behöva sitta på en ny sittplats. Men barnet kanske inte heller klarar av att koncentrera sig mitt i klassrummet.
5. En mindre klass med färre elever. Många autistiska barn kan få ångest om det är många elever i samma klassrum och de kan lätt hamna utanför.
6. Ständig tillgång till assistent. Som barnet alltid kan vända sig till vid frågor. Assistenten måste alltid vara tillgänglig under hela skoldagen och ha tid för barnet vid behov. Ett autistiskt barn kan nämligen få ångest av att behöva klara sig själv.
7. Möjlighet till förkortade skoldagar. Av samma anledning som punkt 3. Barnets energi räcker nödvändigtvis inte till att vara i skolan på heltid. Det finns många vuxna som är sjukpensionärer på hel- eller deltid, så varför förväntas det att autistiska barn ska orka vara i skolan på heltid?
8. Anpassade uppgifter. Vilket inte automatiskt behöver betyda lättare uppgifter utan helt enkelt annorlunda uppgifter. Om barnet inte klarar av att uppvisa sina kunskaper genom att hålla ett föredrag inför klassen, måste möjligheten finnas till en alternativ uppgift. Om barnet inte klarar av grupparbeten, måste möjligheten finnas för barnet att få arbeta enskilt. Min skolgång drog ner mig på grund av alla grupparbeten som dränerade mig på så mycket energi att min energi inte räckte till annat.
9. Anpassad undervisning. Autistiska barn tar ibland in kunskap på ett helt annat sätt än andra barn. Själv lyckades jag exempelvis inte lära mig nya saker i skolan när jag tvingades lära mig språk genom lekar eller filmer. Jag lärde mig endast med hjälp av den gamla hederliga metoden, nämligen genom att sätta mig ner och lära mig glosorna och grammatikreglerna utantill. Tyvärr var mindmaps obligatoriska att använda på min tid trots att jag inte ens nu som vuxen aldrig har förstått meningen med mindmaps. De stjälper bara min inlärning.
Dock finns det skolor som anser sig ha varit mycket tillmötesgående om de följt punkterna 1, 2 och 3 helt, punkt 8 delvis men har nekat barnet stöd med resten av punkterna helt. Skolan kan anse att det inte är nödvändigt med en mindre klass om barnet har tillgång till ett separat rum då och då, och de kanske tycker att uppgifterna är tillräckligt anpassade om barnet endast får skippa muntliga redovisningar men inte alls har anpassat andra uppgifter för barnet. Och stöd med resten av punkterna har skolan nekat barnet helt. Tro mig, jag har träffat otroligt många sådana barn och deras föräldrar på mina föreläsningar! Och jag blir lika arg varje gång för jag om någon vet hur det är att gå i skolan utan stöd.
Idag läste jag ett glädjande besked: Malmö kommun tvingas betala vite på 300 000 kronor för att inte ha gett en elev med specialbehov tillräckligt mycket stöd. Äntligen känns det som att skollagens 1 kap. 4 § som tillförsäkrar elever en anpassad skolgång faktiskt betyder något och inte bara är tomt prat. Jag hoppas verkligen att domen avskräcker fler skolor från att neka autistiska elever det stöd de har rätt till!