Kategorier
Läsarfrågor

Vår son vill inte utredas för autism, vad gör vi?

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Madicken frågar

Min son, 24 år, gör just nu en autismutredning. Han vill egentligen inte alls och är mkt motsträvig och menar att det stämmer inte alls in på honom. Han funderar igenom alla frågor i utredningen väldigt noga innan han svarar så det inte ska bli ”fel” och blir ett ”autismsvar” som han själv uttrycker det. Utredningen har initierats av psykiatrin då KBT inte gett ngt alls, han har OCD också.

Vi (föräldrar) och vården kan ju se att det behöver utredas medan han själv envist håller fast vid att alla hans problem beror på depression och blir han bra från det kommer alla andra problem att lösa sig av sig själv. Han är livrädd för att utredningen kommer att visa sig vara ngt inom autismspektrat och kommer ändå inte ta emot ngn hjälp påstår han.

Han fungerar inte alls i vardagen (bor hemma) och är helt beroende av mig. Han saknar sjukdomsinsikt. Jag funderar mkt på det här. Han är vuxen och ska ju få bestämma själv egentligen ang. utredning, men när inte livet alls fungerar och han är extremt rigid, vad gör man? Känns inte som det här kommer bli bra trots att vi bara vill hans väl med den här utredningen.

Paula svarar

Jag svarade nyligen på en liknande läsarfråga som handlade om en vuxen man vars föräldrar ville motivera honom till en autismutredning. Jag vet inte om du läst frågan och svaret, men det hittar du här. De tips jag gav till frågeställaren kan även du få nytta av! Läs gärna det inlägget innan du läser vidare.

Ni kan avvakta lite

Förutom de tips jag gav i det tidigare svaret kan jag tillägga att ni borde vänta med autismutredningen om ni testat att motivera honom på olika sätt utan att det gett effekt. Skulle han ”tvingas” genomgå en autismutredning mot sin vilja kan det finnas en risk för att han inte skulle ge ärliga svar utan skulle svara på frågorna på ett sätt som han tror att en neurotypiker, det vill säga en person utan autism, skulle svara. Jag vet inte vilken kompetens utredarna har som skulle genomföra utredningen, men det finns utredare som saknar adekvat kompetens så det är inte alls säkert att de skulle se igenom hans ”spel”.

En diagnos kan underlätta

Om du i framtiden skulle bli utmattad av att ta hand om honom hemma kan du förklara för honom att du inte orkar göra allt hemma och att du önskar att han bidrar genom att betala räkningar, städa, tvätta o s v om han vill fortsätta bo hemma. Klarar han inte av att leva upp till detta kan du förklara för honom att en autismdiagnos kan göra det lättare att få stöd med ADL-färdigheter. Visst, det går oftast att få boendestöd även utan autismdiagnos, men det kan finnas en chans att få stödet enligt LSS om han går med på en utredning och blir diagnostiserad med autism.

Autism är ingen sjukdom

Vad gäller hans avsaknad av sjukdomsinsikt så förstår jag precis vad du menar, men jag tycker ändå inte att du ska använda ordet ”sjukdom” när du pratar om autism med honom. Detta för att autism inte är en sjukdom utan ett neuropsykiatriskt tillstånd, och det kan finnas en risk för att han skulle ställa sig ännu mer negativ till en autismutredning om han hör autism benämnas som en sjukdom. Var tydlig med att autism innebär att man fungerar annorlunda men att annorlundaskapet inte betyder att man är sjuk eller defekt!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Köp min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

7 svar på ”Vår son vill inte utredas för autism, vad gör vi?”

När jag var yngre (och odiagnostiserad) så hade jag svårt att ta emot hjälp, den ”hjälpen” jag fick fungerade aldrig. Nu kan jag förstå att det berodde på att de missat min autism och att hjälpen jag fick inte var anpassad till mina funktionsnedsättningar. Nu när jag är äldre, och har diagnos, finns det ingen hjälp att få. För det är samma sorts hjälp som förut, och den är fortfarande inte autismanpassad.

Bra skrivet och jag känner igen allt. När du skriver att hjälpen tidigare och fortfarande idag inte är autismanpassad menar du väl ”inte anpassad efter din autism”?

Jag blir själv alltid tveksam till hur många personer jag mött ska kunna ge anpassat stöd till autister i allmänhet när de ofta gjort så galet med mig.. Så speciell är jag ändå inte, tycker mina behov och sätt att fungera på är ganska vanligt förekommande t ex bland autister. Kan det va att de tror de förstår dom/oss men att de ändå kan ha missförstått ??

Jag instämmer med Anonym. Det var jättetråkigt att du inte ens fått fungerande hjälp nu när du har en diagnos, M!

Jag tror att Anonym har rätt i att många tror sig förstå oss autister när de i verkligheten inte alls gör det. Många yrkesverksamma tror tyvärr att vi autister alltid mår bäst av att exponera oss för våra svårigheter och träna på det som vi har svårt för. Och att om vi vägrar så måste vi ”motiveras”.

Svara

Ja, du har rätt. Det är såklart ingen sjukdom på det sättet. Jag har inte använt ordet högt, men jag ska ändå tänka på det. Jag tackar dig för tipset också om att prata med honom om just det att han inte klarar vardagssysslor och att han därför bör göra en utredning för att kunna få hjälp både nu och i framtiden!

Min son avbröt utredningen idag.. Jag känner mig dränerad, men vad ska jag göra. Du skrev ”Många yrkesverksamma tror tyvärr att vi autister alltid mår bäst av att exponera oss för våra svårigheter och träna på det som vi har svårt för. Och att om vi vägrar så måste vi ”motiveras”. Min son har ju OCD också och där är det ERP som man kör med. Det har inte hjälpt ett dugg, kan det vara så som du skriver att det är pga av hans (odiagnostiserade) autism som det inte gett effekt? Har du ngt annat tips? Tvången lamslår hans liv totalt.

Det kan absolut vara så att ERP inte ger effekt p g a hans eventuella odiagnostiserade autism!

Vad gäller OCD så brukar ju det behandlas med medicin och terapi. Jag led själv av allvarlig OCD förut och vet hur mycket det begränsar livet.

Det finns också pseudovetenskapliga råd som jag tycker funkar bra: att endast äta mat lagad från grunden och undvika onyttigheter så som transfetter, vitt socker, sötningsmedel och sådant. Jag mår också bra av att äta nyttiga fetter så som olivolja. Mitt tvång förvärras om jag äter ”fel”. Jag upplever särskilt att Coca-Cola orsakar väldigt mycket tvång, både den ”normala” versionen och lightversionen. Och de flesta personer med OCD som jag träffat är faktiskt storkonsumenter av Coca-Cola, d v s de dricker det nästan varje dag!

Även om dessa råd är pseudovetenskapliga och saknar forskningsstöd så skadar det inte att testa dem tycker jag! Det är ju inte farligt att utesluta Coca-Cola o s v från kosten och endast äta mat lagad från grunden. Så länge allt är gratis och man inte testar något ”farligt” så som piller o s v så tycker jag alltid att det är bra att testa sig fram. Det värsta som kan hända är att metoden inte funkar, men då har man å andra sidan sparat pengar genom att inte köpa onyttigheter och man har fått en bättre hälsa på köpet!

Jag tycker också att tvånget blir bättre när jag får leva ett liv som passar mig. Och med det menar jag att jag lyssnar på mig själv och slipper exponera mig för jobbiga saker för att göra andra nöjda.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *