Igår skrev jag ett inlägg om hur människor ibland höjer på ögonbrynen åt mina annorlunda vanor som exempelvis att alltid beställa te på caféer även om det skulle vara 30 grader varmt ute, och jag har förstått varför: det jag gör är inte speciellt vanligt förekommande. Det är förmodligen inte speciellt vanligt att beställa te i sommarvärmen när många andra beställer kalla drycker. Däremot har jag sett många beställa kalla drycker som exempelvis cola med is mitt i vintern och då är det nog inte lika många som undrar. Det är förmodligen för att det är mer vanligt förekommande.
Det som jag tycker är intressant är att människor har olika vanor i olika kulturer. I min exmans hemland där jag bodde förut ett tag kunde det ofta bli 40 grader varmt på somrarna. Och där var det vanligt att dricka varma drycker och att sitta inomhus på somrarna, precis som jag gärna gör i Sverige, och därför var det ingen där som ifrågastatte dessa av mina vanor. Men däremot ville jag en gång beställa en glass i slutet av mars när det var runt 18 grader varmt ute och då blev de inhemska människorna riktigt förvånade: ”Vad, tänker du äta glass när det är så här kallt ute? du kan ju bli sjuk”, utbrast de. När jag förklarade för dem att 18 grader var varmt för mig och att man i Sverige kunde äta glass även mitt i vintern, kunde de knappt tro att det var sant. ”Vilka konstiga vanor ni västerlänningar har”, sa de.
Jag har ibland funderat på om olika personlighetsdrag klassas som funktionsnedsättningar i olika kulturer. Hur har t ex ADHD-personerna i min exmans kultur där det inte finns så mycket ordning och reda, det är okej att komma försent, prata mycket och ha temperament? Kanske märks inte deras diagnos speciellt mycket? Och hur är det i Japan där det ska vara viktigt med ordning och reda?
Och hur är det för oss som har Aspergers syndrom? I Finland där jag kommer ifrån är det ofta mer accepterat att vara osocial och tyst än i många andra kulturer, och då har osociala, tysta Asperger-personer kanske det lite lättare på ett sätt. I Kanada där jag förut var utbytesstudent klassades det däremot som ett stort handikapp att vara en tystlåten, blyg person eftersom sociala färdigheter ansågs vara det allra viktigaste man kunde ha. Och jag läste någonstans att många personer med Aspergers syndrom älskar Japan eftersom det är ordning och reda och tydliga regler där. Så kanske passar även vissa länder bättre för många Asperger-personer än andra?
4 svar på ”Sedvänjor i olika kulturer”
Jätteintressant att fundera över sånt här. Jag har rest en del till Marocko och där dricker man varmt mynta-té även fast det är väldigt varmt. Så för mig är det inte så konstigt. Har köpt varm chailatte (som har väldigt många kryddor i sig som förknippas med julen och vintern) på sommaren och folk i Sverige har höjt på ögonbrynen. Även om de själva dricker varmt kaffe året runt. Det är konstigt. Jag älskar glass och äter ibland glass utomhus mitt i vintern. Kompisar till mig har då tyckt att det är lite konstigt. Varför kan man inte få äta det man vill när man vill? Kulturer och normer påverkar nog alla väldigt mycket.
Exakt, det gör man även i Algeriet när det är över 30 grader varmt ute. Algerier reagerar inte på att jag beställer te i sommarvärmen, men det gör ju många svenskar jag träffat. Det är som du säger, kulturer och normer påverkar väldigt mycket, och även tiden man lever i. Men vem vet hur världen kommer att se ut om 100 år? 😉
Självklart påverkar kulturer och normer alla väldigt mycket men jag tror att personer med Aspergers syndrom inte är lika lättpåverkade av kultur och normer. Detta lyfter Tony Attwood fram i sina ”kriterier”.
Du har helt rätt! Och just därför tycker jag att det är skönt att umgås med Asperger-personer för många av dem är inte lika påverkade av kultur och normer som många andra, och då är det lättare för mig att slappna av. Älskar människor som har en förmåga att tänka självständigt ”utanför lådan”! 🙂