Tidigare i veckan skrev jag ett blogginlägg om när andra människor/yrkesverksamma lägger sig i ens privatekonomi när man har en funktionsnedsättning, och idag tänkte jag skissa vidare på samma tema. En variant av ovanstående är att anhöriga och boendestödjare anser att deras närstående/brukare borde köpa ditten och datten bara för att vederbörande har pengar. När vederbörande sedan säger nej till att köpa dessa produkter beskylls hen för att vara snål, och vissa frågar mig hur man skulle få brukaren att ändra sig och träna bort ”snålheten”. Jag har stött på detta såväl i föreläsningssammanhang som i privatlivet.
Elias vill inte köpa en dammsugare
Ett klassiskt exempel är när en person jag känner frågade mig om råd angående hur hen skulle få en autist som vi kan kalla för Elias att köpa en dammsugare och andra städredskap. Bakgrunden är att Elias saknar städredskap och vägrar lägga pengar på det för att han tycker att det är onödigt, och detta trots att han har miljoner på sitt konto. Och detta tyckte min samtalspartner var ytterst snålt och märkligt samt ansåg att Elias borde ändra sig. Mitt svar var att jag förstod Elias och att jag själv aldrig skulle välja att köpa städredskap om jag inte ansåg mig vara i behov av det. Då svarade min samtalspartner: ”Men du har ju städredskap hemma och du är inte miljonär!”
Ser värdet i städredskap
Ovanstående var helt sant, men skillnaden mellan mig och Elias är att jag anser mig vara i behov av städredskap! Anser man att ens livskvalitet avsevärt förbättras med en produkt köper man såklart den om man har råd oavsett om man är fattig eller mångmiljonär. Jag var fattig som en kyrkråtta när jag köpte min dammsugare då jag levde på aktivitetsersättning på mindre än garantinivå på den tiden, men ändå prioriterade jag mina pengar så att jag fick råd. Jag är allt annat än pedant, men däremot störs jag av att det blir extremt smutsigt och dammigt hemma då jag dels får allergiska besvär då och dels ogillar att bli smutsig om strumporna. Av denna anledning ser jag värdet i att ha städredskap så att golven kan dammsugas och moppas då och då.
Skulle aldrig ha köpt en annars
Om jag däremot inte ansåg att min livskvalitet förbättrades med en dammsugare skulle jag aldrig ha köpt en, och detta även om jag skulle vara mångmiljonär! Skulle du som bloggläsare själv köpa en produkt du inte ansåg dig vara i behov av? Om vi leker med tanken att du aldrig äter ägg, ris och banan, skulle du ändå köpa en äggkokare, riskokare och bananfodral bara för att du har råd? ”Men jag är inte i behov av ovanstående”, säger du kanske då. Nej kanske inte, men tänk om någon annan i din närhet tjatade om att dessa produkter kan vara bra att ha hemma ifall du skulle få gäster? Tänk om du skulle få höra tjat om att du måste köpa dem eftersom din ekonomi inte skulle gå under om du köpte dem? Jag känner ju inte dig, men jag misstänker starkt att du inte skulle uppskatta att bli kallad snål och girig om du inte vill leva upp till andras normalitetsstandard.
Inte snällt
Som jag tidigare nämnt i bloggen är det vanligt att ha andra prioriteringar när man har autism. Det finns de som inte ser värdet av städredskap, och bara för att det är standard att äga en dammsugare och golvmopp i dagens Sverige betyder det inte att man är skyldig att falla för grupptrycket och införskaffa ovanstående. Visst, som hyresgäst och medlem i bostadsrättsförening har man såklart åtagit sig att sköta sin lägenhet, men fullföljer man ovanstående skyldighet spelar det ingen roll om man äger städredskap eller inte. Det är inte snällt att stämpla en person med annorlunda ekonomiska prioriteringar som snål!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
En sak jag har märkt med de flesta människor är att när det ploppar upp en tanke i huvudet, så…
Tänk om folk bara kunde behålla sina kommentarer, ifrågasättanden, kritik, tankar och åsikter för sig själva alla gånger när de…
Hittade detta inlägg igen. Tänkte kommentera det också. Emma ska alltså inte jämföra sin situation med någon som inte har…
Ja precis, det där var ett exempel, men det handlar om mycket mer än om att äta på restauranger man…
Hur döljer man autistiska drag? Är det att tvinga sig att göra saker man inte vill för att det förväntas…
Jag håller med dig om att det är tröttsamt! Att du fick diagnosen sent indikerar att du är duktig på…
En av mina arbetskamrater ifrågasatte om jag verkligen har autism. Hon undrade om jag inte bara inbillade mig. Hon jämförde…
Intressant! Då kan du ha haft problem redan före 5 års ålder. Samtidigt är det svårt att säga om neurotypiska…
Ja precis, det borde märkts av tidigare i så fall… märkligt är det. Eller så kommer jag bara inte ihåg…
Känner verkligen igen det du räknar upp i första stycket. Gjorde allt det när diagnosen fortfarande var ny och sedan…