Många av oss med Aspergers syndrom känner att flera egenskaper förknippade med Asperger och andra NPF-diagnoser inte är något problem för oss. Men däremot är det ibland omgivningen som tror att det annorlunda beteendet är ett problem och vill gärna försöka ”bota” oss.
Några exempel på saker som inte är ett problem för mig men däremot ibland för andra människor.
1. Att jag pga motoriska svårigheter har svårt för att skära grönsaker så att det ser snyggt ut. Okej, jag kan förstå att det var ett problem för min au pair-familj i Österrike eftersom det råkade vara viktigt för dem att få äta mat som såg snyggt ut. Men i mitt nuvarande liv anser jag inte att jag behöver kunna sådana färdigheter – de grönsaker jag skurit hemma hos mig duger bra för mig att äta och innehåller lika mycket antioxidanter som grönsaker som är skurna på ett ”snyggt” sätt. Jag skulle aldrig någonsin få för mig att bli vän med en person som förväntade sig att jag bjöd hem h*nom på middag som såg ut på ett speciellt sätt, så jag har svårt för att se var jag skulle behöva sådana färdigheter.
2. Att jag följer vissa rutiner, som exempelvis matrutiner, vilket bland annat innebär att jag aldrig äter sötsaker som godis eller kakor. Om jag är bjuden på en fest, meddelar jag att jag kommer om det är okej för värden att jag avstår från att äta vissa saker. Trots att jag aldrig vill att det lagas specialkost för min skull, är mina annorlunda ätvanor ibland provocerande och störande för andra gäster. ”Men vaddå, överdriv inte nu utan ät kakor med oss för festens skull, så där kan du inte leva”, får jag ibland höra. Däremot har jag sällan hört andra människor att tjata på vegetarianer att äta kött för festens skull.
3. Att jag tackar nej till diverse aktiviteter och drar mig undan. Jag har svårt för att förstå varför alla förväntas vara gruppmänniskor. Är inte det viktigaste att man respekterar sina medmänniskor och behandlar dem med respekt?
När jag var barn, älskade jag att titta på när mina klasskamrater lekte på rasterna. Men läraren tillät mig inte att dra mig undan utan tvingade mig att vara med, vilket blev ett problem för mig eftersom jag faktiskt ville vara ensam. Hade läraren inte sett mitt undandragande beteende som ett problem, hade alla fått göra det de ville: jag hade fått vara ensam, och mina klasskamrater hade fått leka med varandra utan att jag hade tvingats vara med i en lek som jag ändå hatade.
12 svar på ”När andra människor skapar onödiga problem”
hahahaa då skulle du se mig försöka skära och tärna eller finhacka grönsaker ^^ och jag är dessutom nästan färdig utbildad restaurangkock med bra inlägg igen ^^ tyvärr så jaa personer som skapar onödiga problem …. jag tycker det också handlar om hur en person som inte har Aspergers eller så beter sig emot en med AS och behandlar en dvs viktigt att den som är annorlunda ska göra rätt för sig stå till svars uppvisa framfötter ärlighet men själv har man visst väldigt svårt med sanningen och öppna upp och förklara sig och sitt egna handlande det blir väldigt onödiga problem och svårigheter där som förr eller senare förvandlas till inferno flammande konflikt där en person känner sig väldigt utsatt utnyttjad och sårad och lekt med och ingenting får tillbaka och man lämnas som ett tomt skal och sen att en sån person bara vågar ha mage höra av sig igen och vill börja om visa framfötterna utan att ens tänka efter och förstå ifall man får nobben pga rädsla att det blir en återupprepning pga otrygghet osäkerhet att aldrig riktigt veta vart man har en sån person och jätte svåra problem med tryggheten och tillit och förtroendet och att det gör ont
Jag tror att många människor inte menar något illa när de skapar problem av något som inte är ett problem: de kanske bara TROR att det är ett problem eftersom de inte vet bättre. Min lärare på lågstadiet trodde förmodligen att jag skulle må bättre om hon tvingade mig att leka med mina klasskamrater på rasterna: hon förstod inte att alla barn faktiskt inte vill vara sociala.
jo det med det finns många olika situationer och tillfällen men vad som kanske är viktigt är att har man snappat upp poängen med något då ska man också kunna klara av att visa att man förstått och är villig att rätta till misstag med i en del situationer så görs det inte sånt dessutom en As person kan ibland som du skrev i ett inlägg ofta älta saker och ting något som jag tror också har att göra med om man få bra rätt stabil hjälp att bearbeta och jobba och för en som får ta på sig ansvar konsekvenser och må dåligt lida förluster för en situation ensam som borde vara fördelat på två så blir det svårare att släppa och ältandet kan på gå i flera års tid särskilt om det blir åter upprepning utav en situation och om man inte vet ser förstår bättre så kan man alltid ställa frågor och få svar som underlättar med tycker jag gillar din blogg mer och mer 🙂 och du verkar vara en jätte trevlig snäll kvinna du 🙂 verkligen glad att jag började följa din blogg ^^ (Y)
Åh Paula vad bra att du skrev så, härligt att läsa o så rätt.
Ha en bra helg 🙂
Jätteroligt att höra att du gillade inlägget, Angie! 🙂 Ha en jättebra helg du också!
Jag föredrar coctailtomater för de behöver inte ”tillredas”. När jag var barn så sålde TV Shop någon pryl som strimlade gurka, skivade tomater mm. Typ en sådan här: https://www.youtube.com/watch?v=s_U6X79TcXE
Själv bryr jag mig inte om hur grönsakerna ser ut. Jag äter ofta gurka som man äter banan.
Jag har också ätit cocktaitomater ibland, de är dessutom godare än vanliga tomater men lite dyrare. Oftast brukar jag äta vanliga, ”stora” ekologiska tomater. Jag måste erkänna att jag ofta äter en stor tomat som den är, på samma sätt som man äter ett äpple. Det fungerar bra! 🙂
Jag äter också tomat som man äter äpple men jag tycker det blir lite söligt ibland när innehållet rinner under tiden man äter. Coctailtomater är smidigare för man får in hela i munnen.
Det människor tycker är roligast är när jag äter banan. Jag orkar oftast inte skala bananen innan jag äter den så jag brukar äta bananen med skalet på. Det tar för mycket energi att öppna bananen och vika undan skalet.
Jag har aldrig ätit banan med skalet på men däremot skalar jag aldrig potatis. Är det lika gott med banan med skalet på?
När jag äter äpplen, äter jag ibland HELA äpplet, inklusive den där lilla ”träbiten” i slutet, vet inte vad den heter. Men ibland har jag varit för trött för att gå in i köket för att kasta äppelresterna i papperskorgen så därför var det varit enklast att äta upp allt 🙂
Jag skojade bara om bananen. 😉 Det var lite elakt av mig att lura dig att jag äter bananer med skalet på. Jag skalar bananer innan jag äter dem precis som alla andra gör. Man får ha bra mycket Asperger om man ska äta bananer med skalet på men med tanke på att du Paula äter upp hela äpplet så skulle det inte förvåna mig om det finns människor med Aspergers syndrom som äter banan med skalet på.
Haha! Om jag ska vara helt ärlig så blev jag lite förvånad och undrade om det verkligen finns någon som gillar att äta bananer med skalet på men jag vill inte döma någon utan jag vill tänka öppet 🙂 Och det skulle inte förvåna mig om någon faktiskt gjorde det, trots att inte ens jag som kan äta upp hela äpplet gör det. Men vi är alla olika 😉 Om det finns kannibaler som äter människor så måste det finnas någon som äter bananskal. Bra att jag vet nu att det heter stjälk! 🙂
”Träbiten” heter ”stjälk”. Bara så att du vet. 😉