Susanne frågar
Jag har en vän som har autism och ekolali. Han bli sämre och sämre och med det har han börjat svära i var mening. Spottar ut nästan hat mot människor. Blivit bitter och får utbrott oftare och oftare. Hittar på fysiska sjukdomar för dom är ju behandlingsbara. Hjälpt honom till utredning och gjort det jag kan som vän.
Men han blir mer och mer respektlös spydig sarkastisk och ”skenar” i sitt sätt att vara. Vet rätt mkt om autism men det han nu utvecklas till är hemskt. Han ”skenar” är det bästa jag kan beskriva. Sköter inte sig själv längre. Jag har sett till att han har städföretag varje månad.
Min fråga: Jag är lugn när utbrotten kommer. Men han säger mer och mer elaka saker till mig. Vi har levt väldigt olika. Jag från en harmonisk familj och han från en TYST familj. Tyst tyst tyst. Han förstår sämre och sämre enkla meningar. Plus härmar mig. Hur ska jag bemöta utbrotten som snart är konstanta?
Paula svarar
Det låter inte som att din vän bara har autism och ekolali utan han har förmodligen också annan problematik som förklarar hans beteende! Tony Attwood skriver iofs i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom att vissa autister får utbrott och uppvisar ett aggressivt beteende när de i själva verket vill bli lämnade ifred men inte förmår att kommunicera ut det. Utbrotten blir därmed autistens sätt att förmedla för omgivningen att hen vill vara ensam.
Han har inte bara autism
Med detta sagt tror jag inte att din väns beteende kan förklaras med autism och ekolali utan han kan lida av en sjukdom i och med att han bara blir sämre och sämre. Han sköter ju inte sig längre ens skriver du, han har blivit elak och har tappat förmågan att förstå språk. I bästa fall har han ”bara” drabbats av ett allvarligt utmattningssyndrom med möjligtvis psykotiska inslag, men det kan vara också handla om något betydligt allvarligare så som frontallobsdemens.
Ni kan inte ha det så här
Det är bra att du bemöter honom med lugn när utbrotten kommer eftersom han förmodligen skulle bli ännu mer aggressiv om du började bråka med honom. Samtidigt måste du ta hand om dig själv! Du blir utsatt för psykiskt våld samtidigt som din vän kan behöva vård. Du kommer inte kunna hjälpa honom utan han måste få vård från sjukvården och eventuellt insatser från kommunen. Om jag vore du skulle jag larma hans anhöriga alternativt kontakta anhörigkonsulenten i er hemkommun och fråga dem om de kan hjälpa honom att skaffa vård och stöd. Ni kan inte ha det så här!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Jag skulle säga att det till stor del handlar om kontroll, krav och konsekvenser. Man väljer vad för spel man…
Jag önskar att alla nydiagnostiserade autister fick lära sig vilka fel man inte bör göra som nydiagnostiserad. Ett vanligt fel…
Ja, människor kan verkligen häva ur sig märkliga kommentarer! Men alla dessa människor menar inget illa utan vissa kan till…
Jag tolkar dessa typer av uttalanden som att människor med diagnos ska nöja sig med mindre. Vilken hemsk människosyn! Ungefär…
Känner verkligen igen det du räknar upp i första stycket. Gjorde allt det när diagnosen fortfarande var ny och sedan…
En sak jag har märkt med de flesta människor är att när det ploppar upp en tanke i huvudet, så…
Tänk om folk bara kunde behålla sina kommentarer, ifrågasättanden, kritik, tankar och åsikter för sig själva alla gånger när de…
Hittade detta inlägg igen. Tänkte kommentera det också. Emma ska alltså inte jämföra sin situation med någon som inte har…
Ja precis, det där var ett exempel, men det handlar om mycket mer än om att äta på restauranger man…
Hur döljer man autistiska drag? Är det att tvinga sig att göra saker man inte vill för att det förväntas…
4 svar på ”Min vän har autism och är elak, vad kan jag göra?”
Jag fick många meltdowns i min ungdom och slängde saker omkring mig och vräkte ner saker från bord och hyllor och förstörde saker för stora summor. Omgivningen tolkade detta som ilska, trots att det nästan alltid handlade om jag blev ledsen för något någon sagt. Jag reagerade och lät meddela att det inte handlade om ilska, men då blev jag ifrågasatt för varför skulle jag då bete mig så, tyckte man. Det här måste vara ett typiskt autistiskt drag för en neurotyp hade säkert sagt nej, och så förklarat att det handlade om andra jobbiga känslor som blev överväldigande inombords, men för mig stannade det där och jag höll allt inom mig.
Nu påstår jag inte att personen som det handlar om här går igenom samma känslor som jag gör, men jag kan nämna att de senaste åren har det hänt att jag svurit och sagt mycket aggressiva saker om andra människor (alla borde skjutas t.ex.) och då har det handlat om ett slags rop på hjälp när jag bara inte orkat längre – precis som mina utbrott. Numera kan det handla om ilska och bitterhet för min del – något som jag aldrig kände när jag var yngre.
Tack och lov reagerar jag inte så särskilt ofta, men även om en del vänner förstår mig kan en del reagera väldigt negativt när jag beter mig så och det ät inte alla som förstår, för det är ju inget sätt att kommunicera som är så lätt för folk som inte känner mig närmare att förstå.
Utstuderad elakhet och riktad illvilja mot enskilda personer visar jag dock i stort sett aldrig och skulle jag göra det får jag synnerligen dåligt samvete.
Jag måste säga att du verkar ha jättebra självinsikt vilket är en styrka! Det är inte alla som kan analysera sina känslor på det sätt som du gör. Jag är riktigt imponerad av din självinsikt och förmåga att kunna analysera dig själv på det här sättet. Jag tror istället att många andra riktar ilskan mot vissa grupper i samhället: invandrare, rika, fattiga o s v.
Tony Attwood har faktiskt skrivit i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom att vissa människor med autism kan bete sig på ett sätt som kan tolkas som ilska trots att de ”bara” är ledsna och inte arga. Det du beskriver är alltså inte alls särskilt ovanligt hos autister även om jag kan förstå att det känns frustrerande att bli missförstådd och feltolkad.
En autist kan också behöva tid för att komma underfund med hur hen egentligen känner och vilka ord hen borde använda för att beskriva dessa känslor för omgivningen. Det är alltså inte alls konstigt att du höll allt inom dig!
Det kan tex handla om katatoni. En sjukdom gravt underdiagnosticerad hos personer med autism i Sveruge och över hela världen: ekolali, härmar tal/rörelser, talsvårigheter/ mutism, ilskeutbrott ( utan utlösande konflikt) hos en del, motorisk påverkan, fastnar i rörelser utan att komma vidare, tvekan, extrem långsamhet alternativt excitation/uppjagad och rastlös mfl symptom. Den maligna formen kan påverka autonoma nervsystemet och bli livshotande. Stelhet, påverkan på blodtryck, viljemässig motorik, kan bli liggande och inte kunna äta etc. Det är den svåraste formen som många känner till inom läkarkåren istället för de mer kroniska, mildare varianterna som är betydligt vanligare. Mer klinisk kunskap behövs och mer forskning då det är en komplex och svårbehandlad sjukdom. Men behandling finns.
En sjukdom som tyvärr ofta missas då vissa symptom överlappar med andra sjukdomar och även autism. Tog oss som anhöriga 6 års kamp och en second opinion (välkänd forskare inom autism och professor i barnpsykiatri) att få rätt diagnos.
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter! Vad bra att din närstående fick rätt diagnos till slut och bra att det finns behandling.
Jag håller med dig om att det kan vara katatoni! Frontallobsdemens var bara ett exempel jag kom på men det kan egentligen vara nästan vad som helst, även hjärntumör. Jag hoppas att personen får vård för det låter som att han är illa däran!