Ibland blir vi som har Aspergers syndrom skyllda för att vara osociala, och vissa som fått diagnosen sent i livet fick som barn ständigt höra från både lärare och föräldrar att de borde bli mer sociala. När jag hör sådana saker, börjar jag undra. Varför måste alla människor vara sociala? Är det verkligen så viktigt? Visst, jag kan förstå att man måste känna till vissa sociala etiketter, såsom att man inte får säga till andra människor att de är fula för då sårar man dem. Men varför är det så fel att vara blyg eller att trivas med att vara ensam så länge man inte stör någon annan?
Jag har märkt att olika kulturer lägger olika mycket vikt på det här med att vara social. I Kanada där jag tidigare bott var det väldigt viktigt att vara social – till och med så viktigt att gymnasie-elever fick extra poäng för att söka till universitetet om de var med på diverse sociala aktiviteter som skolan anordnade såsom cheerleading. Blyghet och undandragande beteende ansågs vara mycket negativa egenskaper, och därför är Nordamerika förmodligen inget drömställe att bo på om man har Aspergers syndrom – i alla fall inte ur den här aspekten. Däremot tycker många kineser jag träffat att blyghet är en positiv egenskap för enligt dem är blyga människor pålitliga och trevliga. Sverige ligger kanske någonstans mitt emellan Kina och Nordamerika när det gäller tankesättet kring blyghet?
Själv ser jag flera fördelar med att inte vara social och att avsky ytligt socialt småprat. Då är det större chans att man inte ödslar sin arbetstid på onödigt snack utan då koncentrerar man sig förmodligen till 100% på att sköta arbetet. Då talar man förmodligen inte heller illa om sina arbetskamrater, vilket tyvärr ofta sker på arbetsplatser bland så kallade ”sociala” människor.
Naturligtvis beter sig långt ifrån alla sociala människor på det här sättet, och det är inget fel med att vara social. Alla slags människor behövs i den här världen, och i vissa yrken krävs det goda sociala kunskaper. Men måste man verkligen vara social om man exempelvis arbetar som programmerare?
2 svar på ”Måste alla människor vara sociala?”
Jag vet inte om jag har en diagnos men jag bryr mig inte. Jag gillar inte stela,tråkiga sociala sammanhang men jag gillar att säga hej och småprata med okända om de verkar vara trevliga. Jag hatar när folk pratar skit om andra och pratar i munnen på varandra. Jag tycker om att vara ensam och att få koncentrera mig på det jag vill. Jag tycker bäst om att vara i naturen ensam, lyssna på fåglarna, titta på allt som lever och känna frid.
Vad bra att du vet vad du gillar och inte gillar samt vad du mår bra av!