Snowflake frågar
Är det möjligt att behovet av en person med Asperger syndrom kan ändras genom livets gång? Ska jag ta mig själv som exempel. Jag har ibland perioder i livet där jag tex inte vill vara ensam på jobbet, helst jobba bredvid någon kollega, blir ett slags mentalt stöd när jag har någon att prata o umgås med på jobbet.
Men jag har också haft mina perioder där det fungerat hur bra som helst på jobbet utan sällskap. Varför skiftar det så mycket upp o ner?
Paula svarar
Svaret på din fråga är ja, det är möjligt att behoven hos oss med Aspergers syndrom/autism förändras genom livets gång. Vi utvecklas precis som människor utan autism och går precis som vem som helst igenom olika livsfaser. I vissa perioder orkar vi kanske mer och i andra mindre, precis som neurotypiker gör. Även Socialstyrelsen konstaterar i sina nya riktlinjer för vård och stöd vid autism och adhd att autism och adhd kan ta sig olika uttryck under livets gång.
Vi brukar fokusera på en sak åt gången
Varför det är så kan man spekulera i. Personligen tror jag att vi autister ibland kan ha en tendens att fokusera på en sak/färdighet/aktivitet åt gången. Är vi exempelvis upptagna med att vänja oss vid hur vår lägenhet ser ut efter en renovering kan vi plötsligt behöva extramycket stöd på jobbet då vår hjärna har fullt upp med att hantera ny information hemma. Är vi upptagna med att lära oss en ny färdighet, t ex lära oss att spela golf, kan vi troligen också plötsligt klara mindre inom andra livsområden och behöva stöd med saker vi inte behövde stöd med tidigare.
Klarar inte längre av fester
Jag minns att jag själv tyckte för 8-9 år sedan att föreläsningarna tog rätt mycket energi (jag jobbar alltså som autismföreläsare). Då hade jag ett stort behov av att begränsa antalet föreläsningar och inte ha två föreläsningar för tätt inpå varandra. Nu när jag blivit rutinerad i föreläsandet har jag inte detta behov längre i samma utsträckning. Däremot orkar jag betydligt mindre socialt nu. Jag tycker t ex numera att det är jättejobbigt med fester och klarar inte längre av att delta i dem. Förut tyckte jag inte att det var lika jobbigt med fester som jag tycker nu! Det beror troligen dels på att jag numera måste delta i jobbmöten vilket tar mycket energi av mig. Mitt sociala konto är numera överfyllt!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Köp min bok
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Senaste svar på alla blogginlägg
Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter, Nelly! Vad bra att du har en fin relation till…
Tack Linda! 🙂 Vad bra att du har ett självständigt liv! Jag upplever också egentligen innerst inne att jag har…
Jag känner så väl igen mig i din situation, och jag önskar att jag hade känt till den här bloggen…
Fint svar, Paula! 😊 Det där med ”självständigt liv” krånglar till det myndighetsmässigt. Jag är utan IF och är både…
Vad tråkigt att autismens bredd inte belystes! Enligt min erfarenhet brukar medier älska att lyfta ett fenomen utifrån endast ett…
Tycker det var ett ganska bra program. Clara spred en bra bild av autism. Men det skulle behöva förklarats att…
Absolut, håller helt med dig! Vad tråkigt att höra om din syster 🙁
De är även svårt att få äldreboende, min syster blev dement och fick inget äldreboende förrän hon var nivå 2…
https://stambyte.se/
Vad bra att du blev utredd och fick diagnosen!
2 svar på ”Kan behoven hos en autist förändras under livets gång?”
Det som krävdes för att jag skulle komma igång och brygga mitt eget kaffe i mitt hem var att jag minskade på sociala aktiviteter.
Det möjliggjordes av pandemin! Jag kunde inte gå och äta frukost ute längre (som jag länge gjort för att spara energi till viktigare saker under en dag) och fortfarande ville jag ha mitt kaffe! De sociala aktiviteterna ställdes in och jag köpte mig en kaffebryggare och började implementera de ca 20-40 moment som (jag fått lära mig av arbetsterapeut) kaffebryggning kan bestå av i min morgonrutin. Det var en stor utmaning för mig. Dessutom ville jag ju börja göra något ätbart till kaffet också. Men allt gick – för att jag minskade ner på en annan energikrävande aktivitet som förvisso gav mig väldigt mycket men som var nödvändigt att helt sluta med en tid.
Idag brygger jag fortfarande mitt eget kaffe och gör min egen frukostmat i hemmet men jag är inte heller social på den nivån jag var före pandemin men det känns ändå helt ok:)
Slutsats: För att börja med något nytt t ex en aktivitet, vana behövs att jag samtidigt plockar bort något ur min vardag – annars räcker inte energin!
Så är det för mig med! Jag tvingas prioritera. För ett antal år sedan hade det varit otänkbart för mig att börja föreläsa, men samtidigt hade jag på den tiden en intensiv vänskapsrelation som tog väldigt mycket energi av mig utan att jag förstod det själv. Precis som du skriver kan vi autister behöva plocka bort något ur vår vardag så att vår energi räcker till för att påbörja en ny rutin.