Expressen skriver om Samantha som har autism och en hjärnskada. Hon var enligt busschaufförens tycke alldeles för högljudd och tvingades därför stiga av bussen. På grund av sin funktionsvariation kan hon nämligen låta ibland när hon exempelvis blir glad, vilket inte busschauffören ska ha tolererat. Enligt mamman tvingade han hela familjen att stiga av bussen, och detta trots att hon säger sig ha informerat busschauffören om att Samantha var autistisk. Familjen vägrade av förståeliga skäl att lämna bussen, varpå polis tillkallades. Enligt mamman hade busschauffören uttryckt sig väldigt olämpligt och sagt att en åsna kan sitta bättre än Samantha och att bussen inte är någon psykiatrimottagning!
Chauffören medger att ha uttryckt sig olämpligt, och han har fått en varning av sin arbetsgivare Nobina. Till följd av händelsen kommer han att utbildas i kundbemötande och konflikthantering. Företaget kommer även att utreda händelsen vidare tillsammans med polisen. Dock har chauffören en annan version av händelsen än Samanthas mamma: han säger sig ha känt sig hotad av situationen och han ska inte ha förstått att Samantha var autistisk. Dessutom nekar han till att ha jämfört Samantha med en åsna. Han säger sig må dåligt efter händelsen och ska ha tvingats sjukskriva sig.
Eftersom händelsen inte verkar vara ordentligt utredd ännu och parternas berättelser går isär, är det såklart omöjligt att veta vad som verkligen hände. Men stämmer det att busschauffören har sagt att bussen inte är psykiatri och han jämfört Samantha med en åsna är det ju fruktansvärt! Personer med vissa funktionsvariationer kan låta ibland, och tolererar man inga ljud ska man inte arbeta som busschaufför. För det stiger ibland småbarnsföräldrar med barn in i bussar, och småbarn utan funktionsvariationer kan ju också ibland låta riktigt högt. Som busschaufför måste man vara öppen mot alla typer av människor och alla barn, även de som skiljer sig från normen.
I kollektivtrafik, butiker och andra liknande allmänna ställen ska alla vara välkomna: gamla, barn och personer med funktionsvariationer. Visst, gamla kan ibland blockera vägen för andra om de går långsamt och barn kan låta ibland, men vi medmänniskor får tolerera sånt när vi vistas bland andra människor.
Dock känns det ibland som att andra människor har en högre tolerans mot barn och gamla än vad de har mot personer med funktionsvariationer. Skriker en bebis på bussen, kan andra människor tycka att det är jobbigt och sucka lite. Men låter en äldre person med funktionsvariation, känns det som att den personen får betydligt mer blickar och folk börjar skruva på sig ännu mer även om ljudvolymen skulle vara betydligt mindre än när en bebis utan funktionsvariation skriker. Så ska det inte vara. Vi med funktionsvariationer ska aldrig behöva känna oss i vägen!