Föreläsning på Skeppsholmen

Igår fick jag ta Djurgårdsfärjan från Slussen vilket var härligt för jag älskar att åka Djurgårdsfärja! Dock åkte jag inte till Djurgården den här gången utan till Skeppsholmen för att föreläsa för lärare och annan skolpersonal om Aspergers syndrom. Jag fick be kaptenen specifikt om att stanna färjan på Skeppsholmen för den hade inte stannat där annars. Vi var bara 4 personer som åkte med på färjan och ingen annan förutom jag ville till Skeppsholmen.

Det var roligt att vara på fina Skeppsholmen igen

Det var inte så länge sen jag föreläste på Skeppsholmen sist: förra året (eller var det förrförra?) föreläste jag där för anställda i Stockholms stad om hur man kan skapa en meningsfull fritid för personer med Aspergers syndrom och autism och det var jätteroligt att vara där igen! En jättefin ö!

Ville veta hur kunden hade hittat mig

Den här föreläsningsförfrågan hade kommit på kort varsel: jag fick den för ett par veckor sedan. Ett par timmar efter att kunden hade kontaktat mig för första gången var föreläsningsdatumet redan spikat! Det hade låtit för mig som att kunden hade bestämt i förväg att de ville ha en föreläsning av just mig och ingen annan. Därför hade jag blivit nyfiken och bestämt mig för att fråga kunden hur hon hade hittat mig.

Läraren från Ågesta Folkhögskola hade talat varmt om mig

Jag får väldigt många föreläsningsbokningar tack vare att någon som känner någon som känner någon har hört mig föreläsa någonstans vilket jag misstänkte hade varit fallet den här gången med. Men istället svarade kunden: ”Nej, ingen av oss har hört dig. Men en före detta kollega till mig har träffat din före detta lärare på Ågesta Folkhögskola som hade talat så varmt om dig att vi hade blivit nyfikna på dig och bestämt oss för att boka dig för en föreläsning.”

Var glad under resten av kvällen

Jag blev så otroligt glad! Jag blev verkligen rörd av att höra att läraren hade pratat så varmt om mig för någon annan och att denna någon i sin tur hade berättat allt vidare för sin före detta kollega. Det kändes så otroligt speciellt för mig att få en föreläsningsförfrågan på det här sättet trots att det gått många år sedan jag läste på Ågesta och läraren i fråga har gått i pension. Jag tänkte på det hela tiden under hemresan och var på gott humör under resten av kvällen.

Hade läkartid på förmiddagen

Föreläsningen var på eftermiddagen. Dock hade jag en läkartid på förmiddagen relativt nära centrala stan. När jag hade blivit klar med läkaren, funderade jag på om jag skulle åka hem innan föreläsningen eller inte. Det skulle ta mig 40 minuter att åka hem från läkaren och jag räknade snabbt att om jag skulle åka hem så skulle jag hinna stanna hemma i 25 minuter innan det skulle vara dags för mig att åka tillbaka till stan för att föreläsa.

Värdesätter lugn och ro väldigt högt

Vad tror ni att jag valde? Jo, jag åkte självklart hem. Många höjer nog på ögonbrynen här och undrar: ”Men vadå, åkte hon i nästan 1,5 timme fram och tillbaka bara för att hinna sitta hemma i 25 minuter? Men 25 minuters vila i ensamhet är så otroligt värdefullt för mig att jag inte ens tvekade! Hade jag bara hunnit vila i 5 minuter hade jag nog inte åkt, men 25 minuter gjorde det totalt värt det för mig! Jag värdesätter ensamhet och lugn och ro så otroligt högt.