I fredags var det dags igen för ett gemensamt möte för oss på Misa Kompetens. Vi brukar träffas minst en gång i månaden, men ibland två eller tre. Dessa dagar brukar börja kl 8:30 med gemensam frukost och sluta sent på eftermiddagen. Jag har däremot fått en specialtillåtelse att åka hem redan efter lunch eftersom jag har mycket svårt för att orka sitta med på sociala träffar åtta timmar i sträck.
Träffen skulle undantagsvis vara på eftermiddagen
Men i fredags skulle det bli annorlunda: mitt arbetsbiträde skrev till mig att träffen skulle börja kl 12:30 med en gemensam lunch och sedan pågå under eftermiddagen. Jag blev tveksam för jag har haft väldigt mycket den senaste tiden: Förrförra veckan hade jag ju firat Misas 25-årskalas två dagar i rad, och i tisdags var jag i Västerås och föreläste. Jag var fortfarande ganska så slut efter 25-årsfirandet och blev tveksam till att jag skulle klara av att vara med.
Har lättare för att hantera morgonmöten
Hade mötet förlagts på morgonen, hade det varit lite lättare för mig att delta. Men jag är väldigt känslig för blått ljus senare på dagen, och på sådana här möten brukar det ju visas Powerpoint. Inte ens mina glasögon som filtrerar bort blått ljus tar bort allt. Skulle jag utsättas för det sent på eftermiddagen skulle det finnas en överhängande risk att jag inte skulle kunna sova följande natt. Och efter att utsätta mig för sociala sammanhang behöver jag sömnen mer än någonsin, och speciellt nu efter 25-årskalaset.
Försöker undvika blått ljus vid fel tid på dygnet
I min vardag är jag väldigt försiktig så att jag kan undvika blått ljus efter lunch. Jag besöker matbutiker och bibliotek endast på förmiddagarna. Mina data- och mobilskärmar är så röda och mörka att SJ-konduktörerna klagar på att deras apparater inte klarar av att läsa av mina E -biljetter. När jag fikar på Espresso House, är det svårt för mig att betala med deras app för deras apparater klarar inte alltid av att läsa av min mörka mobilskärm.
Måste göra undantag på eftermiddags- och kvällsföreläsningar
När jag har eftermiddags- och kvällsföreläsningar måste jag däremot göra undantag och utsätta mig för blått ljus ändå, men att hantera en natt med usel sömn är mer hanterbart för mig än att göra det regelbundet. Dessutom tar inte föreläsningar speciellt mycket energi av mig, och därför är det inte lika viktigt för mig att kunna sova efter en föreläsning som det är efter ett jobbmöte även om jag inte kan utsätta mig för kvällsföreläsningar alltför ofta.
Behöver all återhämtning jag kan få efter sociala tillställningar
Efter ett jobbmöte är jag totalt beroende av sömn. Jag kan absolut tänka mig att föreläsa sent på dagen någon enstaka gång, men däremot klarar jag inte av jobbmöten och andra ansträngande aktiviteter senare på dagen om det innebär att jag utsätter mig för blått ljus. Ju mer energikrävande en aktivitet är och ju mer jag har haft under senaste tiden, desto mer beroende är jag av sömnen.
Jag fick skippa mötet
Jag slängde iväg ett mejl till mitt arbetsbiträde Mimmi och förklarade situationen. Hon svarade att det var helt okej om jag skulle stanna hemma från jobbmötet. Hon tyckte att det var jättebra att jag sa till, och hon ifrågasatte inte alls varför jag alldeles nyligen kunde föreläsa på eftermiddagen i Västerås men inte kan vara med i ett jobbmöte på eftermiddagstid. Det var riktigt skönt!
Beror inte på bristande vilja
Om en arbetstagare med Aspergers syndrom eller autism klarar av en viss uppgift eller ett intryck i en situation men inte i en annan beror det sällan på bristande vilja. Oftast är det omständigheterna runt omkring som gör att det ibland kan vara svårt att hantera vissa saker samtidigt som det går utmärkt i andra situationer! När vi utsätts för saker som tar energi behöver vi ännu större anpassningar.