Innan jag deltog i en kurs om Aspergers syndrom på neuropsykiatriska avdelningen på Sankt Görans sjukhus, visste jag inte mycket om diagnosen. Jag hade trott att asperger endast var det som stod i DSM-kriterierna och ingenting annat.
På kursen fick jag lära mig att diagnosen var så mycket mer än så: Att vanliga drag bland annat kunde vara att ha ett sinne för detaljer men svårt att se helheten, en annorlunda perception, en dålig motorik, ett svart-vitt tänkande, en ojämn begåvningsprofil, en tendens att tänka annorlunda och att ifrågasätta de rådande normerna i samhället samt en förmåga att tänka utanför lådan. Tydligen var det vanligt att vi som har Aspergers syndrom eller autism har lite annorlunda värderingar än majoritetsnormen.
Jag blev förvånad. Hade sådana här saker verkligen med Aspergers syndrom att göra? De stod ju inte direkt med i DSM-diagnoskriterierna för Aspergers syndrom. Samtidigt blev jag glad eftersom jag kände igen mig i många av dessa egenskaper, speciellt i det här med att ifrågasätta normerna. Några exempel på saker jag aldrig riktigt förstått mig på i vårt samhälle men som verkar vara helt självklara för många andra människor är:
1. Varför förväntar sig många tjejer att killen ska bjuda? Å ena sidan talas det mycket om hur viktigt det är med jämställdhet, men å andra sidan vill många tjejer bevara det gammaldags tänkandet just i det här fallet. En man som förväntar sig att en kvinna ska göra allt i hemmet är en mansgris, men en kvinna som alltid väntar sig att bli bjuden är inte en den kvinnliga motsvarigheten till det. Vill man som man eller kvinna bjuda som en trevlig gest så ser jag inga problem med det. Men enligt mig borde det inte ligga någon förväntan på någon.
2. Varför kallas neurotypiker för fördomsfulla om de säger högt att de inte vill ingå ett förhållande med någon som har Aspergers syndrom eftersom de tycker att aspergare är jobbiga? Jag som har Aspergers syndrom får ju säga högt att jag inte vill ha en neurotypisk partner eftersom neurotypiker är jobbiga (om jag nu skulle tycka det) utan att någon skulle ta illa upp. Jag har fått förklaringen att det beror på att vi aspergare är en minoritet, minoriteter är diskriminerade och att vi som tillhör minoriteten därför får ”diskriminera” majoriteten. Men enligt mig borde samma regler gälla för alla, och om jag som minoritet talar illa om majoritet, borde det också ses som lika fördomsfullt och elakt.
3. Varför ”får” man inte klä sig festligt till vardags? Å ena sidan sägs det att man får klä sig som man vill, men å andra sidan får man konstiga blickar när man väl gör det. Jag får konstiga blickar om jag tar på mig festklänningen, sminkar mig fint, lockar håret, tar på mig de allra finaste högklackade skorna och sedan när jag får frågan om jag ska på fest, blir människor förvånade om jag svarar: ”nej, jag ska till skolan”. Jag har fått höra att anledningen till att man endast klär sig festligt på fester är att man skulle tröttna på festkläderna om man använde dem till vardags. Men jag håller inte med. Dessutom går jag nästan aldrig på fester, och det skulle vara tråkigt om jag aldrig fick ha på mig mina finaste festkläder.
4. Varför är maten en så stor sak i vårt samhälle? Vissa människor blir väldigt förolämpade om jag inte vill äta deras mat utan tar med mig egen matlåda. Och det hjälper inte om jag förklarar: ”nej, det är inte dig det är fel på, jag tycker om dig jättemycket, det är bara din mat jag inte tycker om”. Då blir de ännu mer förolämpade. För mig är kärleken till mina nära och kära och till deras mat två helt skilda saker, och om någon inte gillar min mat så blir jag varken chockad eller förvånad. För mig är det självklart att alla människor inte gillar samma saker, men inte behöver man väl bli osams för det?!
6 svar på ”Att tänka utanför lådan”
Jag tror de saker du räknar upp klassas som sociala konventioner. De gäller för att man har kommit överens om att de gäller typ vi arbetar så här för vi har alltid arbetat så här. Jag har också svårt för den här typen av motsägelsefulla regler och jag tror det beror på att jag förväntar mig en logisk förklaring till reglerna. Jag behöver se en rationell mening med reglerna för att acceptera dem och att acceptera reglerna för att alla andra gör det räcker inte för mig. Jag kanske lyder för att inte få problem men accepterar aldrig reglerna om jag inte har fått logiska förklaringar till varför regelerna ser ut som den gör.
Jag fungerar precis som du, Mats! Tydligen är det ganska vanligt att vi som har Asperger behöver en logisk förklaring till allt. För mig räcker det inte heller som en förklaring att majoriteten av människor brukar göra på ett visst sätt för det finns ingenting som säger att majoriteten nödvändigtvis måste ha rätt. Förr i tiden var människorna t ex helt säkra på att jorden var platt.
Jag lyder också sådana här ologiska regler precis som du när det är nödvändigt, då blir livet lättare för mig. Men acceptera dem? Aldrig! 😉
Jag tycker du resonerar helt logiskt och klart. De normalstörda har fel.
// Tina
Tack, Tina! Vad skönt att höra att någon håller med mig. Vissa människor tycker nämligen att jag resonerar helt konstigt 😉
Syntax error:
Slipsar i alla olika utföranden till olika tillfällen – varför ska jag gå runt med en snara/lasso runt halsen? Om man är man socialt ”fångad” i en relation så knäpper man skjortkragen som man inte är så ”fly” säger tradutionen, ironiskt nog har man även en fluga med stängd krage oavsett förhållande eller inte.
Mörkblå slips får man ha på bröllopp men fan dig om du har en svart slips.
/asperger
Att män ska ha på sig slips vid vissa tillfällen är också ett bra exempel på sociala konventioner. Själv har jag svårt för klädkoder överhuvudtaget, varför ska man inte få klä sig som man vill?