Många av oss med Aspergers syndrom har nedsatta exekutiva funktioner som är ett samlingsbegrepp för många olika färdigheter. Exekutiva funktioner omfattar bland annat förmågan att anpassa sig till nya situationer, att byta fokus, att fatta snabba beslut och att komma igång med nya uppgifter samt att avsluta dessa. Själv har jag också mer eller mindre bristande exekutiva funktioner. Exempelvis så ogillar jag att fatta snabba beslut, då kan jag bli nästan helt handlingsförlamad vilket kan resultera i att jag fattar ett tokigt beslut.
När jag för några år sedan var ny på mitt gym där medlemmar även kan träna utanför gymmets öppettider, hände det plötsligt vid ett tillfälle att en man frågade mig utanför dörren om jag kunde släppa in honom på gymmet med mitt kort. Han ville träna och hade glömt sitt gymkort hemma. Då blev jag paff och frågade mig själv i ungefär 15 sekunders tid: Vad ska jag göra nu? Vad är det rätta? Till slut släppte in honom med mitt kort eftersom jag hade bråttom till tunnelbanan och inte hade tid att tänka.
Först efteråt kom jag på att jag hade fattat ett tokigt beslut. Jag kom på att jag förmodligen hade brutit mot gymmets regler, vilket skulle kunna leda till en varning. Gymmet skulle dessutom öppna efter cirka tio minuter, och då hade mannen kunnat gå in och prata med personalen. Då hade han antingen kunnat betala en engångsavgift för träning eller kanske legitimera sig för personalen så att de skulle kunna se att han faktiskt var medlem. Men när sådana här oväntade händelser uppstår, kan jag inte alltid tänka klart.
När jag var yngre, hände det ibland att mina vänner frågade mig om jag ville följa med dem på olika aktiviteter. Ibland svarade jag ”ja” utan att tänka, och först efteråt kom jag på att jag inte alls ville det. Men eftersom jag är en bokstavlig person som under några som helst omständigheter inte vill bryta sina löften, slutade det med att jag följde med och mådde dåligt.
Min psykolog har lärt mig en riktigt bra strategi för att hantera sådana här situationer, nämligen att be om betänketid. Det har blivit min räddning. Idag brukar jag svara att jag vill fundera hemma i lugn och ro och återkomma med svar efter några dagar. Och den metoden har visat sig att fungera mycket bra! Fast tyvärr fungerar den inte i exakt alla situationer som när jag exempelvis blir ombedd att göra något med en gång. Då kan det fortfarande bli fel.
Ni som har Aspergers syndrom, har ni också svårt att fatta snabba beslut?
21 svar på ”Att fatta snabba beslut”
Noen ganger er det veldig vanskelig å ta valg. Men noen ting, velger jeg brått. Fordi det er lettere enn å veie opp og imot. Jeg blir så utrolig sliten av det. Jeg blir ikke kvitt tanken om valget som må tas. Derfor velger jeg noen ganger bare det mest innlysende. Og jeg også har vanskelig med å si nei. Og sier jeg ja og ikke vil, føler jeg at jeg har solgt meg. Det er en ubehagelig, vondt sirkel.
Jag tycker också att det är jobbigt! Du kanske kan börja använda samma strategi som jag, dvs säga att du vill fundera lite och återkomma med svar senare. Då kan du fundera i lugn och ro på hur du kan säga nej. Fast å andra sidan tycker jag egentligen inte att man behöver förklara sig om man inte vill något, det har jag lärt mig den senaste tiden! 🙂
det kan hända ja .. men min diagnos är minst 10 år på nacken med och jag har lärt mig att fatta snabba svåra beslut mer och mer bättre med tiden i mitt fall så har det nog att göra med att jag har lärt mig av händelser att tänka efter och analysera eftertänksamt en del saker är ju dessutom naturliga att tänka reagera snabbt på också sen vissa saker är inte bara svårt för en med Aspergers tycker jag även andra utan Aspergers har svårt för sånt här med sen så jag tycker det är en bra strategi din psykolog har kommit upp med och den verkar funka bra för dig med 🙂 (Y) tyvärr har jag inte den erfarenheten utav motsatt kön men jag är övertygad om att om någon som är ärlig seriös öppen lovar återkomma med svar så gör man det jag har iallafall lärt mig att oavsett vad alltid lämna ett svar och har man väl lovat lämna ett svar så tycker jag att det hör till att man av artighetens skull lika väl som öppet ärlig också lämnar ett svar 🙂
När det gäller att lämna ett svar så håller jag med dig helt och hållet! Men jag har märkt att vissa andra människor inte vill ha ett negativt svar, utan många tycker att det är bättre om de inte får något svar alls, då förstår de att svaret är ett nej. Några av mina tjejkompisar har iaf sagt till mig att de föredrar att en kille kommer med undanflykter istället för att säga rakt ut att han inte är intresserad. Men själv uppskattar jag ärlighet 🙂
ok jag föredrar helst ett svar ändå även om det är negativt ett svar är ett svar iallafall 🙂
Jag med! 🙂
aaa 🙂
Jag har ofta svårt för att välja vilket ofta ger mig beslutsångest. Jag ska också börja be om betänketid. Problemet är alla situationer som den du upplevde på gymmet dvs situationer som kräver snabba beslut. Det är trots allt många vardagsbeslut förutsätter snabba beslut. Jag tror inte killen på gymmet hade uppskattat om du hade sagt att du vill fundera hemma i lugn och ro och återkomma med svar efter några dagar. Hur hanterar man en sådan situation utan att riskera att ta ett beslut som man bittert får ångra efteråt?
Haha, hade varit roligt att se killens min om jag hade sagt att jag skulle återkomma med svar efter några dagar! 🙂 Men allvarligt talat så håller jag med dig om att det är jobbigt att hantera situationer där man behöver fatta ett beslut med en gång. Jag har kommit fram till en lösning som fungerar till en viss del och det är acceptans. Jag har helt enkelt börjat acceptera att jag ibland fattar tokiga beslut och jag har börjat tycka att det kanske inte är så jättefarligt trots allt eftersom jag inte dör av det 🙂 Men allra helst skulle jag naturligtvis vilja kunna agera bättre i sådana stressiga situationer där man måste välja med en gång, men det är lättare sagt än gjort.
Ja det enklaste kanske är att tillåta sig att framstå som en ”idiot” som inte hänger med i ett normalt tanketempo.
Jag brukar fatta besluten ganska fort ändå om det behövs, och om det blir fel tar jag smällen efteråt! 🙂 I det här fallet pratade jag faktiskt med personalen på gymmet och erkände mitt fel och lovade att det inte skulle upprepas. De var ganska förstående kändes det som.
🙂 bra det då är det lättare att undvika sura griniga situationer som gör ont ^^
Kan tänka mig att om man bara har aspergers syndrom så kan snabba beslut bli knepiga,men så finns dom som har flera diagnoser som asp/add eller adhd.Själv har jag asp/adhd och jag kan pendla mellan dom känner jag…ena stunden är jag helt seg för att i nästa stund bli hyperaktiv och då kan besluten skilja sig en hel del.Jag kan bli riktigt snabb att fatta ett viktigt beslut medan andra beslut kan ta lång tid,har jag tider att passa är jag alltid där lång tid innan,det kan ju bli jobbigt om man är på plats nån timme innan då.Beslut kan ju bero på vad det är för nåt man ska besluta om,som att hinna med och passa en tid eller ta ett dyrt ekonomiskt beslut,ska jag köpa nåt som kostar mycket så blir det en lång process innan jag tar beslutet,det kan t.o.m ta nåt år i vissa fall.Ibland så har jag tagit alldeles för snabba beslut som slutat illa,men då så tänker jag att gjort är gjort,om nån månad eller 1 år så har man glömt det och gått vidare och man lever ju ändå…
Känner igen mig extremt mycket. Jag hatar att fatta beslut och min strategi har hittills varit att fatta beslut snabbt och sen ta smällen om det blir fel.
Jag kan tänka mig att det är en bra strategi om man har svårt att fatta beslut. Ibland måste man fatta ett beslut och eventuellt ta smällen sen. Det kan vara bättre än att oroa sig i förväg för mycket för då kan man inte slappna av alls.
Jag har lärt mig att om man ger ett förhastat löfte kan man oftast ändra sig.
Ex Nån frågar 5 januari om man vill åka på konsert den 10 augusti. Då kan man säga den 7 januari att man förhastat sig. Men man kan inte komma den 7 april, för då kanske personen tackat nej till något för att gå på konser mig dig. Rent hypotetisk kan nån ha tackat nej till något den 8 januari, men har man ändå sin fulla rätt att ändra sig,
Det låter logiskt och jag tror att du har rätt! Själv har jag iofs väldigt svårt för att ändra mig om jag redan ”lovat” något, dvs sagt att jag ska vara med på något. Men jag får bli bättre på det och jag tror att jag redan är lite bättre på det än vad jag var när jag var yngre. Men du har rätt i att det kan vara taskigt att ändra sig längre fram utan det är bäst att göra det ganska snart efteråt.
Ja, jag har också svårt när jag ska fatta beslut. Jag fann att det finns likheter i detta när det gäller autism och hypotyreos.
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/hypotyreos-lag-amnesomsattning/42
Socialstyrelsen nämner ”funktionsnedsättning” när de skriver om hypotyreos. Under denna rubrik ”Funktionsnedsättning” skriver de att hypotyreos kan ge symtom såsom trötthet, tanketröghet, koncentrationssvårigheter, nedsatt fysisk uthållighet m m.
Jag vet att du Paula på din blogg också skriver om trötthet och jag ser ju väldigt ofta ett samband mellan autism och hypotyreos.
https://roi.socialstyrelsen.se/fmb/hypotyreos-lag-amnesomsattning/42
När jag ska välja på fredagar om jag ska ha ostbågar eller godis. Kan bli riktigt jobbigt sen hittar jag fler saker och då blir det ännu svårare. 🙂
Det förstår jag 🙂 Det är inte alltid lätt när det finns många valmöjligheter!