Aspergers syndrom som en funktionsvariation

De här dagarna har jag skrivit fiktika exempel på olika personer som påverkas av sin Aspergers syndrom på olika sätt. Igår skrev jag en fiktiv personbeskrivning på en person som ser sin Aspergers syndrom som en funktionsförmåga, och idag skriver jag om en person som istället ser det som en funktionsvariation:

Anna är 20 år och blev diagnostiserad med Aspergers syndrom som 15-åring. Aspergers syndrom är delvis en tillgång för henne, delvis en svårighet. Men eftersom det finns strategier och hjälpmedel för de flesta av hennes svårigheter, har hon idag möjligheten att koncentrera sig på sina styrkor istället. Därför ser hon sin Aspergers syndrom som en funktionsvariation. Hon har fått diagnosen av följande anledningar:

Kommunikation: Anna har ofta fått höra att hon inte använder tillräckligt mycket mimik i kommunikationen. Hennes kroppsspråk och mimik är mycket sparsamma, och många tycker att hon pratar för tyst. När hon var yngre, tyckte hon att det var jobbigt att hon ofta blev missförstådd, men nu i vuxen ålder har hon lärt sig att leva med det. ”Alla har sina problem i livet, och det här är ett av mina”, brukar hon resonera.

Socialt samspel: Anna har en tendens att missförstå andra människor. Hon tänker exempelvis väldigt bokstavligt. När hon var barn, förstod hon inte att frågan: ”kan du öppna fönstret?”, faktiskt inte betydde om hon hade förmågan att öppna fönstret utan det betydde att hon faktiskt borde öppna fönstret och dessutom med en gång! Hon förstod inte heller att meningen: ”Det var trevligt att du kom i tid” när hon kom en timme försent faktiskt var ironisk, utan hon trodde att hon hade missuppfattat tiden och hade kommit i tid trots allt!

Anna har dessutom svårt för ytligt småprat. Hon vet inte hur man småpratar om vädret, och därför klarar hon inte av ett jobb som kräver en god social förmåga. Däremot har hon inga problem med att föra djupa diskussioner, och hon har lyckats hitta likasinnade personer som vänner. Hellre en eller två väldigt nära vänner än flera ytliga kontakter, så resonerar hon.

Hennes annorlunda sätt att fungera socialt var ett stort handikapp för henne när hon var barn, men när hon fick sin Asperger-diagnos kunde hon börja förklara för omgivningen att hon behöver tydliga instruktioner samt att man måste undvika ironi när man pratar med henne. Vissa människor tycker till och med att det är bra att hon tänker bokstavligt eftersom man alltid kan lita på att det hon säger stämmer samt att det inte finns några dolda budskap mellan raderna.

Bristande central koherens/svårigheter att se sammanhang: Omgivningen tycker ofta att Anna hakar upp sig på onödiga detaljer. Hon har ofta svårt att förstå vad hennes samtalspartners försöker förmedla för henne eftersom hon fastnar för detaljer som ingen annan tänker på. Om någon exempelvis gör ett litet grammatiskt fel, blir Anna störd och rättar personen, och andra kan tycka att det är irriterande. Hon har svårt för att lyssna på samtal eller läsa en text om det finns sådana här småfel.

Å andra sidan kan Anna använda sitt detaljtänkande i yrkeslivet. Eftersom hon ser alla stavfelen med en gång, jobbar hon som korrekturläsare, och hon arbetar mycket snabbt.

Begränsade intressen och beteenden: När Anna var liten, älskade hon att läsa telefonkataloger och brukade prata mycket om det för andra. Till skillnad från Calles intresse för musik, är inte telefonkatalog-intresset lika accepterat av omgivningen, och därför blev hon mobbad i skolan. Men nu i vuxen ålder är hon mycket intresserad av smink istället. Hon vet allt om olika sminkmärken, vilka produkter det finns i marknaden, vilka färger som passar ihop med varandra osv. Däremot skulle hon inte kunna jobba som makeupartist eftersom hon har svårt för att prata med människor hon inte känner så väl, så hon har detta intresse som en hobby istället.

Exekutiva funktioner: Anna har en dålig tidsuppfattning och svårt att komma igång med viktiga sysslor. Men det stör inte hennes vardag eftersom hon har lösningar på allt: för den dåliga tidsuppfattningen finns det appar, och för att komma igång med sysslor använder hon scheman. Det fungerar mycket bra.

Anna upplever att hennes Aspergers syndrom ställde till det för henne när hon var yngre, men idag har hon lärt sig att använda sina styrkor på rätt sätt, hon får leva i en miljö som passar henne samt hon har hittat strategier för de flesta av de svårigheter hon har. Därför ser hon sin Asperger som en funktionsvariation.