Nu är det flera dagar sedan jag bloggade sist. När jag startade bloggen, hade jag bestämt mig att jag skulle blogga varenda dag men nu märkte jag att det var nog lite för ambitiöst. Dels för att det är svårt för mig att komma in i nya rutiner, och dels för att föreläsningssäsongen faktiskt är i full gång nu så jag har varit mycket upptagen. Men får se hur det ser ut framöver, då kanske kommer jag ha vant mig vid bloggandet, gjort det till en rutin, lärt mig allt om hur bloggen fungerar och kommer att orka göra det oftare 🙂
Som sagt har jag gjort ganska mycket. Det som jag gjort låter kanske inte mycket för er andra, men för mig är det mycket eftersom jag behöver flera återhämtningsdagar när det händer saker. I tisdags var det Öppet Hus på Ågesta Folkhögskola och jag var där för att sälja min bok. Fick några böcker sålda iaf, vilket var kul. Och i onsdags hade jag två föreläsningar: den ena för elever på Sofiaängens skola i Stockholm och den andra var för personal på Lundellska skolan i Uppsala. Så jag fick åka direkt till Uppsala efter Stockholms-föreläsningen. I torsdags och fredags hade jag också grejer inplanerade.
Som jag skrivit förut, kan vardagliga händelser ta otroligt mycket energi för mig, som exempelvis när maten jag får inte ser ut som jag tänkt mig. I onsdags hade jag lite bråttom för jag skulle hinna till Uppsala-tåget efter min Stockholmsföreläsning. Eftersom jag inte hade så mycket tid på mig, hade jag köpt med mig en stor hamburgartallrik som jag skulle äta på tåget. Jag hade varit noga med att beställa hamburgaren utan dressing, hade till och med sagt det tydligt två gånger. Det har nämligen hänt mig ganska ofta att jag fått dressing trots att jag beställt utan, så jag har lärt mig att man måste säga det tydligt två gånger. För att inte riskera låta tjatig, vågade jag inte påminna honom en tredje gång, men detta skulle jag bittert få ångra: När jag kom fram till Centralstationen och skulle äta min hamburgare, var det första jag såg var dressing. Vad jag ångrade att jag inte hade kollat själv på restaurangen! Varför hade jag varit så dum att jag litat på servitören?
Jag blev äcklad och funderade på om jag skulle kasta ut hamburgaren och köpa en ny någonstans, men tyvärr fanns det ingen tid. Då skulle jag missa Uppsala-tåget. Så jag var tvungen att äta upp maten för inte skulle jag kunna köra en föreläsning helt utan mat, då skulle jag kanske bli dålig och svimma. Det var energikrävande och jag var på dåligt humör, men som tur hade jag hunnit lugna ner mig när jag kom till Uppsala och föreläsningen gick bra trots allt.
Ni kanske undrar varför det är så viktigt för mig att få min hamburgare utan dressing. Jo, det är jätteviktigt. Pga min Asperger är jag känslig för vissa smaker och konsistenser. Jag vill att maten ska vara så ”torr” som möjligt, dvs jag undviker bland annat grytor, de flesta soppor, ketchup, senap, majonäs, de flesta såser (gräddsås funkar dock ibland trots att jag föredrar utan, men tomatsås är däremot riktigt äckligt!), dressingar och sådant. Dessutom finns det även en lång lista över andra saker jag inte äter, som exempelvis ost och tillagade grönsaker. Selektivt ätande handlar absolut inte om att man kräver att få allt sitt sätt, utan det handlar om att man verkligen har känsliga sinnen. Vem skulle gå med på att äta mat man får kväljningar av?
Vad skulle kunna hända om jag tvingades äta något jag inte tycker om, undrar ni kanske? Jo, det beror på hur mycket jag äcklas av maten. Av vissa ingredienser får jag kväljningar och då går det inte alls. Senap och ost är till exempelvis ofta riktigt äckligt. Men den här gången var dressingen ”bara” lite äcklig och jag fick inga kväljningar, så det funkade. Försökte svälja allt så fort som möjligt så att min tunga skulle slippa känna på den äckliga smaken och konsistensen. Men trevligt var det inte! Den händelsen tog mycket energi för mig och var psykiskt utmattande. Hade jag inte haft en föreläsning framför mig, hade jag faktiskt slängt maten.
Många ser selektivt ätande som ett problem, men för mig är det inget problem alls: jag har inga problem med att göra en specialbeställning på en restaurang, bara personalen lyssnar på mina önskemål. När jag åker till hem till mina vänner, brukar jag alltid ta med mig egen mat, vilket inte heller är något problem för mig. Jag brukar bara äta nyttig och ekologisk mat så långt det är möjligt till skillnad från många andra (jag vet att hamburgare och pommes varken är nyttigt eller ekologiskt, men när jag har bråttom, gör jag undantag), ser till att få i mig olika slags antioxidanter genom kosten och äter minst 500 g frukt och grönt varje dag. En dietist sade till mig en gång att hon sällan ser någon som äter lika nyttigt som jag. Därför vägrar jag se mitt ätbeteende som ett problem: jag har bara annorlunda matvanor, men varför skulle det vara fel att göra saker som strider mot normen? Och vem har sagt att exakt alla måste äta tillagade grönsaker? Är inte det viktigaste ATT man äter grönsaker och dessutom flera gånger om dagen?
2 svar på ”Asperger och selektivt ätande”
Hej! Jag har inga problem att äta mat men extrema problem att tillaga den. Jag orkar inte laga mat. Två ingredienser är svårt.. Det är jobbigt att ta fram en kastrull för det tar energi.. När jag har bättre perioder med mer energi lyckas jag i högre utsträckning äta bättre måltider och chansen ökar att jag får i mig något proteinrikt tillsammans med råa grönsaker (för jobbigt att koka). Frukost äter jag inte sällan ute och middagen kan bestå av fil, musli, smörgåsar, grönsaker mm.
Jag är likadan. Jag orkar inte heller laga mat, men min boendestödjare lagar mat åt mig. Jag orkar inte ens värma maten efteråt i mikron för jag vill spara så mycket energi som möjligt så jag äter maten kall om den inte är nygjord. Men samtidigt tycker jag att det är helt okej att äta kall mat, fast när jag nyligen var i Finland och åt mammas mat märkte jag att det trots allt är godare med varm mat 🙂 Det tänkte jag inte lika mycket på förut.
Jag äter precis som du råa grönsaker, men i mitt fall handlar det om att jag inte ens tycker om tillagade grönsaker och dessutom skulle jag inte orka tillaga dem även om jag skulle tycka om det. Du kan trösta dig med att det är nyttigare att äta råa grönsaker än tillagade grönsaker! 🙂