1. Försök omgiva dig med rätt sorts människor. Människor som vet att du gör ditt bästa men inte alltid klarar av att uppfylla andra människors förväntningar. Människor som besitter autismspecifik kunskap istället för att hävda att det här med Aspergers syndrom och autism bara är modernt trams. Människor som accepterar dig som du är helt enkelt. När man anpassar sitt umgänge, brukar man må mycket bättre!
2. Acceptera att det inte går att förändra alla människor. Ibland går det tyvärr inte att följa punkt 1 fullt ut. Man kanske har någon i släkten som tycker att man borde skärpa sig lite grann även om man har Aspergers syndrom. Man kanske har svårt för att hitta en kunnig boendestödjare som vet vad autism innebär och som inte tycker att man är lat. Det kan då vara lätt att bli frustrerad, men den dagen jag accepterade att vissa människor inte ens vill lära sig, kunde jag äntligen börja fokusera på rätt saker i livet!
3. Kräv inte för mycket av dig själv. Ibland tvivlar du kanske på om du anstränger dig tillräckligt eftersom du ständigt får höra att alla behöver utmaningar och att Aspergers syndrom inte är en ursäkt för att slippa saker man har svårt för. Men man ska bara göra så mycket man klarar av, inte bränna ut sig själv! Vi aspergare har ofta mindre energi än andra människor. Det har jag lärt mig på den hårda vägen.
2 svar på ”3 autismspecifika strategier”
Hej Paula Gillar allt su skriver och lär mig allt jag kan. Har en son med ADD men kanske också det finns någon form av autism / asberger med i bilden. Enfter en förskräcklig skolgång är han nu arbetslös och ska lista ut vad han vill göra. Orken är begränsad. Tror att han varit helt utbränd under hela sin skolgång. Jag undrar hur du ser på medicinering? Jag tycket att BUP inte gjort annat än att skriva ut recept på ADHD mediciner och antidepressiva mediciner. Ingaet har fungerat så bra ch nu är han utan alla mediciner Tänker på kosten och äter både vitaminer och Omega 3. Tycker att han är jämnare i humör och mående men han dras ju med både en enormt nedsatt självkänksa efter alla år med misslyckanden i skolan och allmän ångest och orkeslöshet. Svaret tycks alltid vara mediciner. Och han vill inte ha. Vad är di n erfarenhet runt detta ? Tänker att om han fått den anpassning han behövt så hade han aldrig mått så dåligt att det ens varit aktuellt. Och om man bränner ut sig är väl medicinen mer att ändra på omständigheterna än att svälja en tablett. Eller ?
Hej Annika!
Vad roligt att du gillar min blogg! 🙂 Det är tyvärr många med neuropsykiatriska diagnoser som blir utbrända i skolan för det saknas kunskap och resurser.
När det gäller medicinering så är jag kanske fel person att fråga eftersom jag råkar vara en person som är emot medicin utan jag vill lösa allt naturligt. För depression är jag för att äta mat lagad från grunden och utesluta gluten, socker, glutamat, margarin, aspartam och andra onaturliga sötningsmedel, få i sig naturlig solljus och motion varje dag och det viktigaste av allt, anpassa livssituationen precis som du var inne på. Jag märker själv att jag mår psykiskt mycket bättre med en antiimflammatorisk och naturlig livsstil. För min ADD är jag också inne i samma typ av kost plus sensomotorik, det har gett mig mycket bättre effekt än ADHD-preparat. Jag har även testat Omega 3 men det har aldrig gett mig någon effekt faktiskt trots att många rekommenderar det. Jag märkte i alla fall ingen effekt samtidigt som jag märkt stor effekt på andra livsstilsförändringar.
Med andra ord håller jag med dig helt och jag ser tabletter alltid som ett sista alternativ! Men samtidigt finns det de som inte håller med mig alls och som har positiva erfarenheter av mediciner så jag tycker att man ska prova sig fram och göra som det känns bäst för en. Jag har ju själv också testat både mediciner i form av både antidepressiva och ADHD-medicin samt naturlig livsstil. Sen upplever många det som tufft att ändra på kosten, träna på sensomotorik varje dag, vara ute i solljus på morgonen mm och det kräver mycket disciplin så det passar definitivt inte alla och därför kan tabletter vara det rätta alternativet för de som inte är beredda att ändra på sin livsstil. Även om jag själv inte tycker att tabletter ger en lika bra effekt som livsstilsförändringar.
Jag hoppas verkligen att det löser sig för din son!