Många anhöriga till personer med Aspergers syndrom och autism skrivit till mig genom åren och frågat hur de kan få sin autistiske närstående att…och sedan finns det massvis med punkter där dessa anhöriga önskar att deras autistiska familjemedlemmar skulle göra en förändring.
Många anhöriga är oroliga för sina autistiska närståenden
Listan som alla anhöriga vill få sin närstående att göra är lång: Det kan handla om allt från att söka jobb, sluta vända på dygnet, börja städa, skaffa vänner, sluta röka, börja äta nyttigare, börja motionera och allt däremellan. De flesta anhöriga som skriver till mig brukar vilja ha endast hjälp med en eller två av dessa punkter. Det är sällan någon som har problem med alla punkterna.
Viktigt att rannsaka sina motiv
Min respons brukar vara att fråga alla anhöriga varför de anser att deras närstående borde göra en förändring. Finns det ett problem? Varför borde autisten börja städa? Har hen kanske det så smutsigt hemma att det skulle kunna utgöra en grund för vräkning? Varför borde hen söka jobb? Riskerar hen att stå utan försörjning annars, och skulle sjukersättning kunna vara ett alternativ? Önskar sig den autistiska personen också en förändring?
Ett neurotypiskt liv passar sällan någon med autism
Det är viktigt att känna till att man sällan vill leva som andra människor när man har Aspergers syndrom eller autism. Ett så kallat neurotypiskt liv passar sällan oss autister och gör oss i de flesta fall olyckliga. Vi bör därför endast göra förändringar om önskemålet kommer från oss själva. Trivs vi för oss själva och inte önskar några vänner, är det viktigt att du som anhörig inte pushar oss till att skaffa några. Trivs vi med en avvikande dygnsrytm, ska vi självklart få ha det.
Fundera på hur du själv skulle vilja bli bemött
Om den autistiske personen själv säger sig önska en förändring så ska du veta att vi autister sällan fungerar annorlunda än ni neurotypiker när det gäller att göra förändringar förutom att vi kan behöva stöd med att skaffa nya rutiner. Men självklart under förutsättningen att vi vill ha hjälp, annars kommer det aldrig fungera.
Fundera gärna på hur du skulle vilja bli bemött. Tänk dig själv: hur skulle andra människor kunna få dig att sluta äta godis, sluta röka eller börja lägga dig tidigt på kvällarna? Finns det något hemligt recept? Nej, förmodligen inte. Men antagligen skulle du inte vilja att någon skrev ett sockeravvänjningsschema till dig mot din vilja, eller hur?
Viktigt med motivation
Om det nu finns något specifikt recept som får oss människor att ändra våra beteenden så stavas det M-O-T-I-V-A-T-I-O-N. Men motivationen måste självklart komma från personen själv och kan aldrig påtvingas någon. Vill man inte sluta röka eller äta godis, spelar det ingen roll att ens mamma tycker att man borde det. Så nej, det finns inget hemligt recept för att hjälpa autister, och man bör aldrig heller det utan vårt önskemål!
5 svar på ”Nej, det finns inget hemligt recept för att hjälpa autister”
Hej Paula! Jag tycker det är så skönt att läsa din blogg, för jag får bekräftelse på att jag gör rätt i min roll som mamma till min dotter som nu ska utredas för Asbergers.
Skolan kör tyvärr en helt annan linje och säger att min dotter MÅSTE lära sig leka med andra osv. Nej, säger jag till det!
Jag stöttar henne och säger att hon ska alltid göra det hon själv vill och mår bra av och strunta i vad andra vill att hon ska göra mot sin vilja. Det skapar bara ångest och en känsla av att hon är fel.
Jag kommer aldrig sluta kämpa för att hon ska få vara precis den fina tjej hon är.
Tack för en väldigt givande blogg!
Hej Tessan!
Vad skönt att veta att min blogg varit till hjälp ♥ Jag tycker att du gör helt rätt som mamma i att låta din dotter göra som hon vill. Så länge hennes val beror på hennes fria vilja och inte ångest, blyghet eller ofrivillig utanförskap så är det hennes val att göra precis som hon vill! Det är en myt att alla barn är intresserade av social gemenskap. Jag blir så upprörd över att inte alla förstår hur enormt mycket det kan förstöra för en om man tvingas umgås med andra mot sin vilja! Det kan ta bort livslusten totalt ju. Det är dessutom livsfarligt att lära ett barn att man ska umgås med andras skull istället för sin egen skull. Din dotter är verkligen lyckligt lottad för att ha en så här fin och förstående mamma! Fortsätt som du gör.
Tack för peppande svar❤️ Nästa möte med skolpsykologen och kuratorn på skolan ska jag tipsa dom att läsa din blogg, så de lär sig om hur autistiska barn kan fungera och vilka olika behov de har
Som tur är har jag och min dotter haft tur och träffar nu en bra psykolog inom bup som även hon bekräftar att jag gör helt rätt som mamma och att det är tack vare mig som min flicka mår så bra och är trygg i sig själv som hon ändå gör, trots sina svårigheter. Det stärker mig enormt inför kampen med skolan framöver.
Tack än en gång för en fin blogg och allt du delar med dig
Vad bra att ni har fått en bra och förstående psykolog! Jag kan tänka mig att det gör en enormt stor skillnad. Jag hoppas att ni också så småningom får skolan att förstå hennes behov.
Tack själv för att du läser bloggen 🙂
Jag tycker det är så skönt att läsa din blogg, för jag får bekräftelse på att jag gör rätt i min roll som mamma till min dotter som nu ska utredas för Asbergers.
Om det visar sig att din dotter har Aspergers syndrom så kanske den här informationen kan hjälpa skolan att förstå din dotters behov av anpassning:
http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Autismspektrumtillstand-AST/Att-undervisa-elever-med-Aspergers-syndrom/
https://www.autism.se/RFA/uploads/dalarna/aspergers-syndrom-i-grundskola-och-gymnasium.pdf