Visuospatiala svårigheter vid autism behöver uppmärksammas

Nyligen fick jag en fråga från en bloggläsare som undrade hur hon någonsin kommer att kunna acceptera sig själv. Hon har autism och har – liksom jag – svårt med visuospatiala uppgifter som att slå in julklappar, sätta ihop möbler och hänga med i filmer. Hon har ett normalt IQ men en väldigt ojämn begåvningsprofil och bristande visuospatial förmåga. Det enda som skiljer mig från henne är att mina tester inte visade på svagheter i matematik och jag fick inte heller något extra stöd i skolan, men annars kunde hon ha beskrivit precis mig! Därför berörde frågan mig djupt.

Du är inte ensam

Anonym, du ska veta att du inte är ensam! Många autismforskare, bland annat Tony Attwood, har skrivit om ojämn begåvningsprofil, vilket är mycket vanligt vid autism. Attwood har exempelvis beskrivit att vissa autister har en stark språklig förmåga men en svag visuospatial förmåga, medan andra är precis tvärtom – alltså mycket visuellt begåvade men har en sämre språklig förmåga. I forskningen saknas dock ofta personliga berättelser. Forskarna beskriver sällan hur det känns att ha en ojämn begåvningsprofil eller att leva med det, utan de fokuserar mest på objektiva svårigheter och styrkor. Det kan därför kännas som att man är ensam, men det är man inte!

Viktigt med självförståelse

För att acceptera sig själv är det ofta viktigt att förstå varför man fungerar som man gör. Jag tänker därför berätta om visuospatiala svårigheter i detta blogginlägg. Vissa menar att kunskap inte hjälper eftersom svårigheterna kommer att finnas kvar oavsett, men jag håller inte med. Vuxna med autism brukar ofta bli lättade av att få en diagnos och en förklaring till varför de alltid upplevt sociala utmaningar. Eftersom självförståelse är viktigt för många autister, varför skulle det vara mindre viktigt för personer med visuospatiala svårigheter?

CVI är ingen officiell diagnos

Cerebral visual impairment, förkortat CVI (cerebral synnedsättning eller hjärnsynskada på svenska), är tyvärr ingen officiell diagnos utan en benämning för att beskriva personer vars hjärnor har svårt att bearbeta visuella intryck vilket medför syntolkningssvårigheter. Ögonen funkar utmärkt, men däremot är det hjärnan som har svårt att tolka vad den ser. Vissa kallar tillståndet för visuell agnosi. Jag har aldrig skrivit om CVI på bloggen eftersom folk kan vara väldigt diagnosfixerade och CVI saknar diagnoskod. Observera att agnosi kan förekomma i olika sinnen – exempelvis innebär auditiv agnosi svårigheter att tolka och förstå ljudintryck – men det här inlägget handlar specifikt om CVI/visuell agnosi.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

CVI ger olika svårigheter

CVI beror på hjärnavvikelser och kan ge olika svårigheter som att orientera sig, använda flera sinnen samtidigt, känna igen föremål, djur och ansikten, hitta saker i röriga miljöer, rita, hänga med i filmer, förstå hur man sätter ihop möbler, följa visuella instruktioner (det vill säga förstå vad man ska göra när någon visar det) samt minnas och beskriva vad man har sett. Observera att jag bara tog upp några exempel. I verkligheten kan CVI ge fler svårigheter, och man behöver inte ha problem med allt jag nämnde för att ha CVI.

Nedprioriterat i Sverige

Jag upplever mig passa in i beskrivningen av CVI, men visuospatiala svårigheter är så nedprioriterade i Sverige att endast barn utreds för tillståndet. Min läkare menade att det är vanligt att en autistisk hjärna bearbetar sinnesintryck annorlunda, vilket kan yttra sig i sensorisk överkänslighet, men också i svårigheter att tolka intrycken. Detta kan i sin tur ge svårigheter liknande de som personer med agnosi upplever.

Bedömdes ingå i min autism

Min eventuella CVI har alltså bedömts ingå i min autism – trots att varken visuospatiala svårigheter eller ojämn begåvning nämns i diagnoskriterierna för autism. Eftersom en ojämn begåvningsprofil anses vara vanligt förekommande vid autism fäste inte min utredande läkare någon större uppmärksamhet vid dessa svårigheter utan konstaterade bara att mina tester visade på stora brister i mina visuospatiala färdigheter. Eftersom det pratas så lite om CVI kan många autister lägga skulden på sig själva när deras visuella färdigheter inte motsvarar samhällets förväntningar.

Inte ditt fel

Nu när du har lite mer kunskap om CVI kan du fortsätta läsa på om ämnet och påminna dig själv om att det inte är ditt fel att du har en ojämn begåvningsprofil. Tänk också på att omgivningen kan ha lättare att acceptera kognitiva svårigheter om man har en samtidig synlig funktionsnedsättning som innebär lägre IQ, till exempel Downs syndrom. Men många kan däremot ha svårt att acceptera att en verbal vuxen med genomsnittligt IQ inte klarar av att koka kaffe med en kaffekokare på jobbet, trots att chefen redan pedagogiskt visat hur den fungerar (jag syftar på en episod jag var med om på en tidigare arbetsplats).

Aldrig okej

Om du liksom jag har fått utskällningar eller blivit ifrågasatt för dina visuospatiala utmaningar, påminn dig själv om att det är de andra människorna som är okunniga och som behandlar dig orättvist! Det är aldrig okej att skälla ut eller ifrågasätta en person med kognitiva svårigheter som på grund av svårigheterna inte klarar av att prestera enligt förväntningarna. Och detta oavsett om svårigheterna beror på ålderdom, demenssjukdom eller en osynlig funktionsnedsättning. För att acceptera sig själv som man är är det viktigt att undvika fel människor och omge sig med människor som accepterar en.

Det bästa beslutet jag tagit

Ofta är det viktigt att inse och acceptera sina begränsningar. När jag tittar på filmer – den senaste filmen jag såg var troligen Titanic för mer än 20 år sedan – blir jag jättetrött i hjärnan eftersom den måste fokusera på allt. Jag dagdrömmer ofta under filmer eftersom jag inte orkar överanstränga hjärnan. Men jag valde att fokusera på Titanic och minns hur otroligt utmattad jag var efteråt! Därför slutade jag titta på filmer för över 20 år sedan, och det är ett av de bästa besluten jag någonsin tagit! Var alltså snäll mot dig själv och tvinga dig aldrig att delta i utmanande aktiviteter i onödan.

Fokusera på dina styrkor

Avslutningsvis tycker jag att du ska fokusera på dina styrkor, för det är där din potential finns! Om du känner dig dränerad efter att ha tvingat dig själv att slå in julklappar – strunta i att slå in presenter i framtiden! Be någon annan slå in dem eller använd presentpåsar. Det finns lösningar för de flesta problem!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.